• Klimatsmart mat i Malmö
  Källgarn, Olov; Jensen, Björn  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2017)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Malmö, according to its own environmental program, wants to be "Sweden's most climate friendly city". All food purchased from the municipality should be organic and the greenhouse gas emissions should decreased by 40% by the end of 2020. The ecological target seems to be achievable, but climate emissions have only fallen by 15% at the time of writing. The city is now running a new venture to meet the goals. This study examines the procedure developed by Malmö City Environmental Management in relation to research on climate communication and behavioral change. It is common for evaluations of education to focus on the attitudes of the participants, rather than the behavioral changes that the education encourages. Through group interviews with educators and project participants, as well as content analysis of the educational material, the survey seeks to answer the question: Does the management of the environmental administration lead to a change in behavior in the education target group? Even though, according to the respondents, few changes have taken place so far, we have been able to identify obstacles, improvement measures and map how the participants relate to the education and the goal in different ways. We note that the method of conducting the venture does not use a theoretical framework or is consistently rooted in science. We note that the municipality has a strong position to realize environmentally friendly behavior among its employees, but that the municipality underuses the potential. Consequences and opportunities is discussed.
  Swedish abstract:	Malmö vill enligt sitt eget miljöprogram vara “Sveriges klimatsmartaste stad”. Alla livsmedel som köps in av kommunen ska vara ekologiska, och klimatgasutsläppen från maten ha minskat med 40% före utgången av 2020. Det ekologiska målet ser ut att kunna nås, men klimatgasutsläppen har endast gått ner med 15% i skrivande stund. Staden driver nu en ny satsning för att klara målsättningen. Denna undersökning granskar det förfarande som Malmö stads miljöförvaltning tagit fram och sätter det i relation till forskning om klimatkommunikation och beteendeförändring. Det är vanligt att utvärderingar av utbildningar fokuserar på deltagarnas attityd till utbildningen, istället för de beteendeförändringar som utbildningen uppmanar till. Genom gruppintervjuer med utbildare och projektdeltagare, samt innehållsanalys av utbildningsmaterialet söker undersökningen svar på frågan: leder miljöförvaltningens utbildning till ett förändrat beteende hos utbildningens målgrupp? Även om vi utifrån respondenterna kan konstatera att få konkreta förändringar hittills har skett i verksamheterna, har vi kunnat identifiera hinder, förbättringsåtgärder och kartlägga hur deltagarna på olika sätt förhåller sig till utbildningarna och till målet. Vi konstaterar att metoden för hur satsningen ska bedrivas inte använder sig av ett teoretiskt ramverk eller är konsekvent förankrad i vetenskap. Vi konstaterar att kommunen har en stark position för att verkliggöra miljövänligt beteende hos sina anställda, men att kommunen underutnyttjar potentialen. Konsekvenser och möjligheter diskuteras.

  Klimatsmart mat ... ch Olov - MV109C FINAL.pdf   (1.279Mb)

• Låsta positioner
  Karlsson, Philip  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	In the beginning of the 1990s, The Swedish Forest Agency introduced woodland key biotopes as a tool to increase awareness of the distribution of high natural values in Swedish forests. Woodland key biotopes have since become a controversial issue in Sweden’s forest politics, which is modelled on the principle that forest owners are free to use their forest however they choose so long as consideration is given to natural values on the occasion of felling. The origin of the controversy is that registrations of woodland key biotopes on forest owners’ grounds have made the timber located there unsellable, due to the rules of the sustainability certificates that prohibit the selling and purchasing of timber from forest stands with high natural values. Forest owners argue that the registrations violate Swedish property rights, whereas conservationist stakeholders claim that woodland key biotopes constitute a necessary body of knowledge for the protection of forest biodiversity and the credibility of the certificates. This thesis investigates the arguments that the two sides submit for their case in the debate, and what these arguments can reveal about the current condition in Swedish forest politics. The results show that the debate is centred around the forest owners’ questioning of the woodland key biotope concept, and the financial losses that they have entailed. Debaters with a positive inclination towards woodland key biotopes are assigned the role of defenders, where the assertion that the tool is beneficial for the forest industry’s future growth is paramount for their argument. The debate shows a deep divisiveness between the parties, which is presumed to be linked to the sustainability shift’s complicating effect on the forest politics’ shared ambitions of equal regard for natural values and a flourishing production of timber.
  Swedish abstract:	Skogsstyrelsen introducerade nyckelbiotoper i början av 1990-talet som ett verktyg för att öka kunskapen om var höga naturvärden är fördelade i svenska skogar. Nyckelbiotoper har kommit att bli en kontroversiell fråga i skogspolitiken, vars utformning är baserad på principen att skogsägare är fria att bruka sin skog som de önskar så länge hänsyn för naturvärden visas vid avverkning. Kontroversen härrör från att nyckelbiotopsregistreringar på skogsägares marker har lett till att virket där blir osäljbart, till följd av hållbarhetscertifieringar som förbjuder försäljning och köp av virke från bestånd med höga naturvärden. Skogsägare menar att registreringarna medför en kränkning av svensk äganderätt, medan naturvårds- intressenter anser att nyckelbiotoper utgör ett nödvändigt kunskapsunderlag för skyddet av skogens biologiska mångfald och för certifieringarnas trovärdighet. Uppsatsen undersöker argumenten som de två sidorna anger för sin sak i debatten, och vad dessa argument kan belysa om den svenska skogspolitikens tillstånd. Resultaten visar att debatten styrs av skogsägaropinionens ifrågasättande av nyckelbiotopsbegreppet, och de ekonomiska bortfall som registreringen har medfört. De positivt inställda debattörerna anvisas till rollen av försvarare, där argumentet att nyckelbiotoperna är gynnsamma för skogsbrukets framtida tillväxt är styrande. Debatten visar på djup splittring mellan parterna, vilket antas bero på hållbarhetsomställningens komplicerande inverkan på skogspolitikens målbild av delad naturhänsyn och kraftig virkesproduktion.

  PhilipKarlsson.pdf   (1.178Mb)

• Klimatkommunikation under covid-19-pandemin
  Svensson, Julia; Vigren, Wilma  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Dealing with the consequences of climate change is one of humanity's greatest challenges. Researchers, advocates and other actors have long tried to communicate to the public about climate change, but it seems to be more difficult than expected. A paradox has arisen which means that the more facts that are presented, the less concern. A clear example of where and how it can be expressed is in the media. Another global challenge is the ongoing covid-19 pandemic. At an early stage, we began to observe how different types of media started to link the covid-19 pandemic to climate change. Based on the background of climate communication and this observation, the purpose of this study is to investigate how climate communication is expressed during the covid-19 pandemic via debate articles. A latent content analysis was performed and the results was analyzed with Per Espen Stoknes model on the five psychological barriers and theory on strategies in climate communication. The results show that climate communication was expressed in different ways through both barriers and strategies, but mainly through strategies. The study can further increase the understanding of how climate change can be communicated to create climate commitment and can thus serve as a springboard for further research.
  Swedish abstract:	Att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna är en av mänsklighetens största utmaningar. Forskare, förespråkare och andra aktörer har länge försökt kommunicera till allmänheten om klimatförändringar, men det tycks vara svårare än väntat. En paradox har uppstått som innebär att ju mer fakta som presenteras, desto mindre oro. Ett tydligt exempel på var och hur det kan komma till uttryck är i medier. Ytterligare en global utmaning är den pågående covid-19-pandemin. I ett tidigt skede observerade vi att medierapporteringen på olika sätt började koppla samman covid-19-pandemin med klimatförändringarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur klimatkommunikationen tar sig uttryck under covid-19- pandemin via debattartiklar. Metoden för undersökningen var en latent innehållsanalys och resultatet analyserades med hjälp av Per Espen Stoknes modell om de fem psykologiska barriärerna samt teori om strategier inom klimatkommunikation. Resultatet visar att klimatkommunikationen uttrycktes på olika sätt genom både barriärer och strategier, men att kommunikationen till överhängande del uttrycktes genom strategier. Studien kan öka förståelsen för hur klimatförändringar kan kommuniceras för att skapa klimatengagemang och kan därmed fungera som en språngbräda för fortsatt forskning.

  J_Svensson_W_Vigren.pdf   (291.5Kb)

• Det får inte kosta någonting Insikt i två svenska kommuners förhållan...
  Iseni, Ilir; Mayer, Oskar  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Grön offentligupphandling ses som ett kraftfullt verktyg i processen mot en mer innovativ grön marknad. Genom fallstudier i två svenska kommuner, kan denna studie påvisa faktorer som kan ses som antingen hinder eller möjligheter i framställandet av skarpare miljökrav inom grön offentligupphandling. Studien presenterar nio faktorer: resurser, politisk ledning, mål och nyckeltal, uppföljning, kommunikation, kompetens, marknaden, juridik och redovisning. Studien förklarar att faktorerna måste korrelera i form av behovet de har av varandra istället för att gå emot varandra för att bli optimala i förhållande till skarpare miljökrav.
  Swedish abstract:	Green public procurement is seen as a powerful tool in the process towards a more innovative green market. Through case studies in two Swedish municipalities, this study can identify factors that can be seen as either obstacles or opportunities in the production of stricter environmental requirements in green public procurement. This study presents nine factors: resources, political leadership, goals and key performance indicators, follow-up, communication, competence, the market, law. The study explains that the factors must correlate in terms of the need they have for each other instead of going against each other in order to be optimal in relation to stricter environmental requirements.

  O_Mayer_I_Iseni.pdf   (528.1Kb)

• “I see it as my damn responsibility to do what I can so that people b...
  Sjökvist, Julia; Medic, Belinda  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Climate change is one of the biggest threats towards humanity, and the consequences of climate change will increase in magnitude and severity as global warming intensifies. This leads to imminent risks to many areas of society. To keep global warming below 2 °C, major mitigation measures will need to occur in the near future. In this, individuals have an important role. How individuals perceive risk are of importance in order to understand their reactions to them. A majority of Swedish people no longer doubt that climate change is occurring. However, there is still a lot to be done on the individual level, as the households in Sweden stands for 60 % of the nation's total greenhouse gas emissions. At the same time, it is argued that there is an increased pressure from civil society, both when it comes to public activism and engagement in climate change. Based on the urgency in mitigating climate change, the aim of this study is to better understand how individuals with an interest or engagement in climate change perceives climate change and its associated risks and what their road to engagement has looked like. Furthermore, the aim is to better understand how their view, according to them, has evolved and how this view is expressed cognitively, emotionally, and behaviorally with the help of a narrative life-history method. The hope is to gain an understanding of the factors that have been key in their engagement with climate change, as this can bring insight to important components in fostering climate change awareness and engagement in the issue. Results demonstrate that climate change is perceived as a moral concern, linked to issues of justice. Critical events have led to an increased awareness of these issues. When consequences of climate change are grasped, the threats they pose to valued objects of care and core values triggers emotional responses, raised risk perception and activates personal norms leading to feelings of personal responsibility. Eventually these factors, along with others, have led to different engagements in climate change, which many times have been a gradual process.
  Swedish abstract:	Klimatförändringarna är ett av de största hoten mot mänskligheten, och konsekvenserna av klimatförändringarna kommer öka både i omfattning och allvar i takt med att den globala uppvärmningen intensifieras. Detta leder till överhängande risker mot många områden i samhället. För att den globala uppvärmningen ska hållas under 2 °C måste omfattande åtgärder tas till inom en snar framtid. I detta har individer en viktig roll. Hur individer upplever risker är viktigt för att förstå deras reaktioner gentemot dem klimatförändringarna. En majoritet av det svenska folket betvivlar inte längre att klimatförändringarna sker. Däremot finns det fortfarande mycket som måste göras på individnivå, eftersom hushåll i Sverige står för 60 % av nationens totala utsläpp av växthusgaser. Samtidigt argumenteras det för att det finns en ökad press från samhället, både när det kommer till aktivism och engagemang i klimatfrågan. Baserat på brådskan i att mildra klimatförändringarna är målet med den här studien att få en bättre förståelse för hur individer med ett redan uttalat intresse eller engagemang om klimatförändringarna upplever dessa och risker kopplade till dem samt hur deras väg mot ett engagemang har sett ut. Vidare ämnar den även undersöka hur deras syn, enligt de själva har utvecklats samt hur denna synen tar sig uttryck kognitivt, emotionellt och beteendemässigt med hjälp av en narrativ livshistoriemetod. Hoppet är att få en ökad förståelse för de faktorer som har varit viktiga i detta engagemang eftersom det kan skapa inblick i de viktiga komponenter som krävs för att främja medvetenhet om klimatförändringar och engagemang. Resultaten visar att klimatförändringarna uppfattas som en moralisk oro som är starkt sammankopplad med rättvisefrågor. Kritiska händelser har lett till ett ökat medvetande om problemet. När konsekvenserna om klimatförändringarna omfamnats har hoten som uppvisas gentemot objects of care och ens kärnvärderingar triggat känslor, ökat ens risk perception och aktiverat personliga normer som lett till känslor av personligt ansvar. Så småningom har dessa faktorer, tillsammans med andra lett till olika typer av engagemang, vilket många gånger har varit en gradvis process.

  B_Medic_J_Sjökvist.pdf   (1.231Mb)

View more