• Att skapa en poplåt i årskurs 5 & 6, ackord & text
  Ganrot, Ulf  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Denna studie är en undersökning av hypotesen om att relationen mellan ackord & text kan an-vändas som pedagogisk metod för att lära eleverna skapa egna poplåtar. Studien är ett försök att etablera en relation, mellan den medierade musikkulturen som eleverna dagligen möter, och den musikpedagogik som skolmiljön står för. Att ta två naturliga och oundgängliga inslag i en poplåt och göra dem till en pedagogisk metod kräver vissa eller särskilda perspektiv för att underlätta elevernas lärande. Ambitionen var att kunna formulera dessa perspektiv som tankeredskap för elevens successivt estetiska lärande. Ett tolkande eller reflekterande över ackordföljdernas inne-börd var tänkt som ett inledande moment då elevens skapande skulle börja. Denna intellektuella utmaning kräver en övertydlighet från lärarens sida för att det skall bli det förväntade innehållet i elevens skapande. Undersökningen är gjord i mellanstadiet, årskurs fem och sex. Genomförandet bestod av två lektioner i vardera årskursen, samt två enkäter efter respektive lektion, enkäter där eleverna fick svara på frågor om lärande, önskemål och synpunkter om innehåll i undervisningen, samt vad som var lätt respektive svårt. Metoden gav empiriskt material för att undersöka hur eleverna lär sig att göra en poplåt och med vilka begrepp och perspektiv som detta lärande kan underlättas och stimuleras. Studien gav möjlighet att formulera de tre punkterna i lärandets process; (i)lyssna, observera och förstå, (ii)använd lyssnandet i ditt egna skapande, (iii)skapa struktur och ramar kring förståelsen. Att det finns flera fördelar med upprepad repetition var ett biresultat. Under studiens gång uppstod flera möjligheter att formulera, betrakta och förstå elevernas successiva process att skapa ett musikkonstverk där texten skulle bidra till att framhäva musikens uttryck.

  Ganrot, Examensarbete vt-2018.pdf   (4.764Mb)

• Traumamedveten omsorg ur skolledares perspektiv
  Törnberg, David  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Föreliggande studie berör arbetet med att implementera ett teoretiskt ramverk för att stärka elevers psykiska hälsa på en gymnasieskola. Utifrån ett teoretiskt ramverk är syftet att synliggöra och beskriva på vilka sätt skolledare ger möjligheter att arbeta med elevernas psykiska hälsa. Det teoretiska ramverket traumamedveten omsorg (hädanefter TMO) introducerades av Skolverket i samarbete med Rädda Barnen genom att ge utbildningar till skolor i Sverige. I studien intervjuas två skolledare på en skola som vid tiden för undersökningens genomförande deltar i utbildning i TMO. Skolledarna ger sin syn på trygghet och vilka ekonomiska och organisatoriska möjligheter de ger skolans personal att arbeta med TMO. Resultatet från intervjuerna analyseras och diskuteras utifrån studiens teoretiska ansats; relationell pedagogik. Studiens insamlade empiri talar för att skolledarna i studien visar en vilja att organisera arbetet på skolan så att en trygg social struktur uppstår, dock finns det vissa hinder för detta då informanterna uttrycker en frustration över att inte ha tillräckliga ekonomiska möjligheter. Skolledarna deltar själva i det relationsskapande arbetet med eleverna på olika sätt och värdesätter dessa relationer.

  Törnberg, Examensarbete vt-2018.pdf   (264.3Kb)

• Kompositionsundervisning i pedagogik och praktik
  Hansson Webb, Mattias  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Omfattande studier har gjorts inom kompositionsundervisning. Dock saknas en sammanställande forskning som undersöker lärarens undervisningspraktik med utgångspunkt i ett flertal pedagogiska förhållningssätt. Syftet med föreliggande studie är att skapa en överblick över kunskapsläget inom kompositionsundervisning genom att granska, analysera och jämföra forskning inom området. Studien försöker uppfylla detta syfte genom att besvara frågor om vilka pedagogiska förhållningssätt som framträder och vilka undervisningspraktiker som beskrivs i den granskade forskningen. Det teoretiska ramverket som använts utgår ifrån sex pedagogiska modeller av Alexander. Som metod har en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats använts, och artiklarna har studerats med innehållsanalys. Resultatet visar att fem av Alexanders modeller framträder i forskningen och förespråkas i olika grad som pedagogiska förhållningssätt. Dessa pedagogiska modeller är 1) överföring av kunskap, 2) invigning i kunskapsdisciplinerna, 3) demokratiskt kunskapande, 4) underlätta och stimulera lärande samt 5) accelererat lärande. Teknisk, effektiv undervisning förespråkas inte av någon studie. Bland undervisningspraktikerna har tre huvudteman framträtt i materialet: i) kompositionsprocesser, ii) bedömning och iii) digital teknologi. Resultatet visar även på en överlappning mellan flera av Alexanders modeller i det studerade materialet. Denna överlappning ligger i linje med hur Alexander själv menar att dessa versioner av pedagogik ska ses, nämligen som ett ”continuum of tendencies” som motverkar förenklade dikotomier som traditionell/progressiv eller formell/informell.

  Hansson Webb, Examensarbete vt-2018.pdf   (438.2Kb)

• Lärmiljöer i musikundervisning: interaktion, styrning och estetik
  Helander, Jonas  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:

  The aim of this project was to examine how four music teachers work to create beneficial learning environments in music education in Swedish elementary schools. Data was collected through interviews and photography of music classrooms. Data was analysed in relation to research, the sociocultural perspective on learning and perspectives on aesthetics. Two concepts turned out to be central for the results: direction and interaction. Direction proved to be central in creating a specific learning environment, and learning environments proved to have the role of promoting different types of interaction.

  Helander Jonas.pdf   (1.274Mb)

• Elevers förhållningssätt till pennan och datorn som skrivverktyg
  Knutsson, Mari  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att få en förståelse för hur elever förhåller sig till skrivverktygen pennan och datorn. I samhället och i skolan pågår en digitalisering där vi allt mer använder oss av digitala hjälpmedel. Datorer, skrivplattor och mobiler har en självklar plats i vår vardag. Dessa artefakter/verktyg underlättar vår vardag och påverkar vårt förhållningssätt till vår omvärld. Saker som för några decennier sedan var otänkbara, är nu självklara. Barn/elever som växer upp i dagens samhälle måste förhålla sig till en värld fylld av teknik och en utveckling som går snabbt framåt. För att kunna bli en del i samhällets kugghjul, behöver elever idag lära sig att behärska tekniken. Detta för att kunna ta del av och påverka sin tillvaro. Digitaliseringen innebär en ny syn på kunskap och nya kunskapskrav. Datorer och läsplattor tar en allt större plats i skrivundervisningen i skolan, den plats som tidigare pennan hade. För att få en indikation på hur eleverna (i åk 5) ser på dessa skrivverktyg, valde jag att göra en kvalitativ forskningsstudie med intervjuer och observationer. Resultaten visade på att elever inte har ett- antingen- eller perspektiv på hur de väljer skrivverktyg. Slutsatsen blev att elever väljer skrivverktyg efter skrivsituation, tid till förfogande, vana och praktikalitet. Eleverna valde i stor utsträckning datorn som skrivverktyg i längre texter eftersom den fungerade som stavningshjälp och organisatör av texten. Eleverna såg också i ett framtidscenario att tekniken skulle komma att utvecklas bortom dagens gränser. Som skrivverktyg, ansåg eleverna, att pennan fungerade i mycket korta texter. Men en majoritet upplevde att de hade en handstil som de var missnöjda med. De fick kramp i handen av att skriva och deras text var svårläst, och ful, enligt dem. Pennan som skrivverktyg i ett framtidsscenario, hade spelat ut sin roll, ansåg eleverna. Nyckelord: Artefakter, digitalisering, förhållningssätt, lärande, skrivverktyg, socialisation och sociokulturellt perspektiv

  Mari Knutsson.pdf   (567.1Kb)

View more