• Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBS (En kvalitativ studie om l...
  Jahangiri, Nadia  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBS Den här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande i kreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hur lärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera eleverna i sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar som lärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS använder sig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltog i studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken, detta är något som lärarna själva påpekar och upplever. Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med en högskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ett görande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarna i studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modet att våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gäller lärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och öka deras motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studier och i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras. Nyckelord: digitala verktyg, kreativa gymnasiet LBS, kvalitativa intervjuer, lärande skapandeprocessen

  Nadia_Jahangiri_Absolute_Final-1.pdf   (1.314Mb)

• Handskrivande av kinesiska tecken
  Jacobson, Linda Yue-Chuan  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Kinesiska tecknen såg från början inte ut som sin nuvarande form. Den aktuella skrivstilen är en följd av över tretusen års förändring och utveckling. I början var ett tecken en avbildning av ett riktigt föremål eller hade ett logiskt begrepp. För närvarande ser de flesta tecknen ut som en främmande symbol. I min undervisningsverksamhet visar det sig att det är en stor utmaning för en elev som behöver memorera tusentals tecken för att sedan kunna skriva dem för att räknas som skrivkunnig. Därför har detta arbete ett syfte att underlätta elevens studiebörda. Aktionsforskning används som metodansats för att uppfylla detta syfte. Genom tidigare forskning i området, teorier i barns lärande samt hjälp från handledaren kunde aktionsforskningens fyra faser verkställas. Under arbetets gång har eleverna även repeterat sina kunskaper i strecktyperna och streckordningen som också ingår i teckens struktur. Resultatet visar att om en elev förstår ett teckens struktur har eleven lättare att komma ihåg tecknet och ju mer kunskap eleven har i radikaler och komponenter desto lättare blir det för eleven att lära sig nya tecken. Att lära sig skriva ett tecken med hjälp av kunskap i radikaler och komponenter gör att eleverna får mindre belastning på arbetsminnet, vilket även förbättrar elevernas handskrivning av kinesiska tecken. Dock är det inte alla tecken som går att analysera på ett tydligt och logiskt sätt och ett undervisningsmaterial som är anpassat för elever tar tid att utforma.

  Reviderat-exame ... YC-Jacobson-2019-10-27.pdf   (1.098Mb)

• Kooperativt lärande och matematik – aktionsforskning i en högstadiekl...
  Bolin, Charlotte  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  I denna uppsats undersöks om motivationen att arbeta på matematiklektionerna kan ökas genom kooperativt lärande. Undersökningen har genomförts med hjälp av aktionsforskning i en niondeklass under höstterminen 2018. Resultatet av undersökningen visar att de kooperativa metoderna upplevdes som positiva både för elevernas lärande och för klassens sociala situation. Formen på övningar som Speed dating och Bygg en triangel verkade inkluderande för osäkra elever, samtidigt som det matematiska innehållet i övningarna var utmanande för samtliga. Under försöksperioden gjordes det observationer i klassen och efter försöksperioden användes enkäter och intervjuer för utvärdering. Resultaten diskuteras i ljuset av bland annat Self determination theory. Uppsatsens slutsats är att elevernas motivation har ökat genom att kooperativa metoder använts under matematiklektionerna.

  Examensarbete CBolin.pdf   (1.102Mb)

• Digitaliserad undervisning i svenska som andraspråk En kartläggning a...
  Mohammed Ali, Salim  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Studien fokuserar på digitaliseringen och dess användning vid inlärning och undervisningen i ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare som undervisar svenska som andraspråk i tre olika gymnasieskolor använder digitalisering och hur de hanterar de olika digitala resurserna i sin undervisning. En digital enkät med öppna frågor används som kvalitativ metod för att samla in data kring lärarnas syn på digitalisering och hur digitalisering används samt i vilken omfattning. Ett par klassrumsobservationer har också utförts för att komplettera svaren som har framkommit i enkäten. Studiens resultat visar tydligt att lärarna i de tre olika skolorna använder digitala resurser, framförallt Google plattformen i större utsträckning än andra digitala verktyg. Några av informanterna använder den medvetet för att utveckla vissa språkliga aspekter som fonologi, morfologi och syntax. Informanterna visar att de kan hantera de digitala resurserna på ett välplanerat sätt. Alla lärare använder sig av Google Classroom både som språkutvecklande plattform där multimodala uppgifter läggs och att ge återkoppling och rätta elevernas arbete. Sociala medier däremot används väldigt begränsat i undervisning. Vissa lärare använder även kompensatoriska digitala resurser såsom talsyntes för att utveckla fonetik hos nyanlända elever och inte bara de som har lässvårigheter. Klassrumsobservationerna nyanserar till stor del de svar som framkom i enkäten genom att se lärarna använda vissa digitala verktyg. Studien belyser generellt två synvinklar avseende digitalisering i undervisningen. Den ena är lärarnas intresse och vilja att digitalisera sin undervisning och den andra synvinkeln är bristen på resurser kring kopplingen mellan språkdidaktik och digitalisering utifrån forskningsperspektiv. Nyckelord: Andraspråkundervisning, digitalisering, digitala resurser, nyanlända elever, språkdidaktik, svenska som andraspråk

  Salim MA uppsats Klar G.pdf   (1.110Mb)

• Hur man kan underlätta för elever med språkstörning i ämnet slöjd
  Grue, Alexandra  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:	This is an essay that investigates how to make the sloyd subject more managable for students with a developmental language disorder (communication disorder). Schools have started to observe developmental language disorders more, but the lack of knowledge is still substantial. In my research I have looked at what teachers feel that they lack in order to provide these students with the support they need, what type of assistance parents would like see, and recommendations from special needs teachers. This research concludes that teachers need more knowledge, support and additional time in their interaction with students with developmental language disorders. Because there is a broad spectrum of developmental language disorders, you need to make individual adjustments because there is not a ready made concept that will work for everyone even though visual support will assist all students, not just those with developmental language disorder.
  Swedish abstract:	Det här är en uppsats som undersöker hur man kan underlätta och anpassa för elever med språkstörning i ämnet slöjd. Skolor har börjat uppmärksamma språkstörning mer, men okunskapen är fortfarande stor. I mina undersökningar har jag tittat på vad slöjdlärare känner att de saknar för att kunna ge eleverna det stöd de behöver, vad föräldrar önskar att deras barn får för hjälp i slöjden, samt vad specialpedagoger och speciallärare rekommenderar att lärare kan göra i undervisningen med elever med språkstörning. Det har resulterat i att lärare har behov av mer kunskap, mer stöd och mer tid i sin interaktion med elever med språkstörning. Eftersom man kan säga att språkstörning ligger på ett brett spektrum eftersom det finns så många olika inriktningar behöver man kunna individanpassa till varje elev för det finns inte ett färdigt koncept som fungerar för alla även om man med visuellt stöd kan gagna de flesta elever.

  VAL examensarbete Alexandra Grue.pdf   (623.2Kb)

View more