• Att undervisa programmering i matematik på högstadiet 7–9
  Mohamed, Talal  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Abstract Uppsatsen syfte är att undersöka om matematiklärare på grundskolans senare år och skolan som organisation arbetar med undervisning av programmering i matematik samt hur lärare talar om sin upplevelse av svårigheter och utmaningar inför detta moment. Denna studie kommer att utgå från både elevperspektiv och lärarperspektiv separat och på så sätt ta reda på hur elever upplever att arbeta med programmering och vad lärare tycker om programmering. Jag har genomfört en enkät för 70 elever, enkät för sju lärare på två olika skolor samt intervjuat tre lärare och en skolledare. En enkätundersökning genomfördes på elever som går årskurs 9 på en medelstor skola i Kronobergs län. Undersökningen mål var att undersökte vilken inställning som eleverna hade till programmering. Lärarenkäten genomfördes som en webbaserad enkätundersökning med sju lärare på två olika skolor i Kronobergs län. De lärare som intervjuades jobbar alla på en grundskola i Kronobergs län. Dessa lärare valdes på ett slumpmässigt sätt utifrån skolans personalstyrka och deras vilja att medverka i studien. Skolledares intervju har bidragit till ytterligare en dimension utifrån skolans olika professioner. Dessa kvalitativa intervjuer och samtliga webbaserad enkätundersökning har hanterats utifrån Vetenskapsrådets fyra etiska principer (2011). De fyra principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utifrån resultatet analyserades samtligt material i koppling till teori, styrdokument och tidigare forskning. Studien kom fram till att lärarna uttrycker en osäkerhet gällande skillnaden i olika sorters programmering vilket resulterar i att de inte vet hur de ska börja sin planering av sin undervisning. Samtliga lärare vill ha kompetensutveckling eller kollegialt lärande för att kunna påbörja sin undervisning av programmering. Skellefteå kommun (2018) insåg att skolorna saknade en plan för undervisning i programmering och tog därför fram en tillfällig undervisningsplan som skolorna skulle kunna använda medan de utveckla sin undervisningsplan. Detta hade underlättat för de lärare som är representerade i studien och även för skolledaren då det hade kunnat finnas en gemensam linje på de aktuella skolorna vilket inte finns i dagsläget. Som avslutning kan det konstateras att elever upplever programmering som intressant och spännande men de saknar kännedom medan lärare känner en viss nervositet i att undervisa i ämnet.

  Talal Mohamed examensarbete.pdf   (1.364Mb)

• Kemi Undervisning om plast i havet- hur påverkas eleverna?
  Rivas Benavides, Valentina  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:	Chemistry teaching has become more focused in recent years to convey knowledge by using current situations that the students have in their daily lives. Plastic in the ocean is an issue that is current, interesting and that can be used to cover part of the chemistry program giving students tools for life and not just to pass the course. That is, the student becomes curious but also aware of the situation, while engagement increases the more the student deepens into the subject. The purpose of the study was to find out how chemistry teaching on plastic in the sea influences the students by using multimodality media. The study is based on seven interviews made with selected students who had watched the documentary "The Plastic Ocean” from Netflix. The questions were related to plastic in the ocean as a problem. The result was that curiosity and dedication increased after watching the documentary. According to interviews, the film wasn’t enough to cover the teaching. Students want to work on similar tasks, but also want to go out into nature and do their own efforts, they want to know what they can do as individuals to reduce the problem. But at the same time they got their own ideas about how they could do in their everyday to reduce plastic consumption. Keywords: chemistry teaching, plastic in the ocean, multimodality media, action competence, sustainability development.
  Swedish abstract:	Kemiundervisningen har de senaste åren blivit mer inriktad på att förmedla kunskaper genom att använda aktuella situationer som eleverna möter i sin vardag. Plast i haven är en problematik som är aktuell och intressant och som kan användas för att täcka en del av kursplanen samtidigt som det kan ge eleverna redskap för livet och inte bara för att klara ämnet. Det vill säga att eleven blir nyfiken på men också medveten om situationen, samtidigt som engagemanget ökar desto mer eleven fördjupar sig i ämnet. Syftet med studien var att undersöka hur kemiundervisningen om plast i havet med hjälp av multimodala läromedel påverkar elevernas syn och förhållningssätt till plast som ett problem med möjliga lösningar. Studien är baserad på sju intervjuer som gjordes med elever som hade tittat på dokumentären ”The Plastic Ocean” från Netflix . Frågorna handlade om elevernas syn på problematiken med plast i haven efter att de hade tittat på dokumentären. Resultaten visade att elevernas nyfikenhet och engagemang ökade efter att de hade tittat på dokumentären. De har även utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling. Enligt de intervjuade eleverna, så räckte dock inte en dokumentär för att täcka undervisningen. Eleverna ville jobba vidare med liknande uppgifter gärna skriftliga, men också få möjlighet att gå ut i naturen och själva göra insatser för miljön. Eleverna vill gärna veta vad de kan göra som individer för att minska problemen med plast. Samtidigt fick de en del egna idéer om hur de själva kunde göra i sin vardag för att minska sin plastkonsumtion. Nyckelord: kemiundervisning, plast i havet, multimodala läromedel, handlingskompetens, miljöundervisning.

  ValentinaRivasBenavides_SV_Examensarbete.pdf   (270.5Kb)

• Översättningsstrategier när två språk är så lika - Högstadieelever öv...
  Hagren, Pernille  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Utifrån ett elevperspektiv har syftet med examensarbetet varit att ta reda på vilka strategier eleverna använder sig av när de har två språk, modersmålet danska och andraspråket svenska, som är så lika och ändå så olika, för att uppnå ett bättre lärande. Med hjälp av frågeställningarna Vilka lingvistiska strategier använder de sig av när svenska språket skal översättas till danska?, Vilka problem kan det uppstå när det svenska språket skall översättas till modersmålet danska?, Hur kan kunskaper om det ena språket hjälpa till när de ska översätta till ett andra? redovisas en kontrastivt empirisk undersökning för att få svar på dessa. I forskningen anses elevernas språkliga medvetenhet att ha stor vikt för elevernas språkförmåga. För att uppnå språkligt medvetenhet ska det i viss mån både tas hänsyn till deras kognitiva, sociala och affektiva aspekter samtidigt med att de själva är engagerade och tar ansvar i sitt lärande. Tillika krävs det att läraren undervisar utifrån didaktiska metoder som kan utveckla och stötta eleverna i sina språk. I den empiriska delen redovisas intervjusvar från 6 elever från klass 7-9 utifrån en översättning av en svensk text om till dansk. Undersökningen visar at eleverna är semantisk medvetna i de två språkens likheter och skillnader. Eleverna använder sig av strategier där de fokusera på språken – deras likheter och olikheter i fonologin, morfologin, reglarna i grammatik och syntax. De upptäcker och verbaliserar de grammatiska reglerna, de ljudar och rättar sig själva . De använder sig av sina erfarenheter utifrån sina egna upplevelser och de sätter sig in i hur en dansk vän eller väninna hade uttryckt sig så att meningarna låter rätt på danska. Samtidig är de uppmärksamma på att läraren kan vara med om att underlätta deras utveckling, så att de blir språkligt medvetna, och att det handlar om att undervisa med metoder så att eleverna har lust att lära och som kan styrka deras tankeprocesser och kunskaper.

  Hagren Pernille examensarbete.pdf   (366.5Kb)

• Hållbar utveckling utifrån perspektivet resurshållning i Hem-och kons...
  ohlsson, Jessica  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:	The aim of my empirical study is to investigate some students and Home and Consumption Knowledge Teachers perception if begreppet on the concept of sustainable development from the perspective of resource retention. Looking at today's society, most people are aware that it has to change Our behavior is in keeping it still negative environmental impact on our soil. I have school at home and consumer knowledge a great function to fill, sustainable development and the perspective of resource retention is an important part. Resource management is between the three dimensions according to dem I sustainable development. It is social, ecological and economic in sustainable development as students must learn to get an understanding. Educators should interpret and anchor and learn out for the students to become aware and gain an understanding. With this study I want to show Hem-och Consumer science teachers only use the ecological dimension of sustainable development and resource retention. The will be an teoretisk ramme there they have bast then pedagogiske perspektiv, then this perspective permeates our curriculum. John Dewey assumes that man is learning for life. He believes that human beings are in interaction with other people who are created and realized with knowledge (J.Dewey 2004). And see that the perspective of resource management that is part of sustainable development is something like that on going teaching.
  Swedish abstract:	Syftet med min empiriska studie är att undersöka några elevers och Hem- och konsumenkunskapspedagogers uppfattning om begreppet hållbar utveckling utifrån perspektivet resurshållning. Ser vi till dagens samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring av vårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har Hem- och konsumentkunskap en stor funktion att fylla, hållbar utveckling och perspektivet resurshållningen är en viktig del. Resurshushållning är enligt kursplanen ett samspel mellan de tre dimensionerna i hållbar utveckling. Det är det sociala, ekologiska och ekonomiska inom hållbar utveckling som eleverna måste lära sig att få en förståelse. Pedagogerna ska tolka och förankra och lära ut för att eleverna ska bli medvetna och få en förståelse. Med denna studie vill jag visa att Hemoch konsumentkunskapspedagogerna bara använder sig av den ekologiska dimensionen av hållbarutveckling och resurshållning. Det kommer att finnas ett teoretiskt ramverk som har utgått ifrån det pedagogiska perspektivet, då detta perspektiv genomsyrar vår läroplan. John Dewey utgår från att människan lär för livet. Han menar att människan är i samspel med andra människor som med kunskap skapas och konkretiseras (J.Dewey 2004). I min uppsats analyserar jag det teoretiska begreppet hållbar utveckling och ser att perspektivet resurshushållning som är en del av hållbar utveckling är något som ständigt pågår i undervisningen. Pedagogerna kommer att beskriva resurshushållning i sin undervisning

  Jessica Ohlsson examen.pdf   (310.2Kb)

• Sløyd: Praktisk kunnskap hånd i hånd med verbale refleksjoner?
  Carlsson, Jannicke  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Min tanke er at dersom en elev løser en praktisk oppgave på en utmerket måte så har han eller hun allerede vist evnen til å kunnet ta de rette valgene i arbeidsprosessen. Eleven har gjort valg og gjort analyser underveis for å komme videre og fullføre sin oppgave. Det må nødvendigvis ha foregått en ganske avansert prosess i det stille for at eleven skal få til en prosess og et produkt som er bra utført. Må det nødvendigvis kunne uttrykkes i ord også? I så fall hvordan hjelper man dem best? Med I Lgr 11 kom et tydelig krav om at elevene skal kunne beskrive prosessen i ord og det rekker ikke lengre at elever kan uttrykke seg kreativt. Gruppen med elevene som ikke klarer de teoretiske delene av sløyden er kanskje liten, men faren er at vi mister mye av gleden hos elever som har store evner i praktiske kunnskap. Uavhengig av sine prestasjoner i den praktiske delen av arbeidet så vil de bli lidende av at de ikke er like flinke til å uttrykke seg i ord og til å gjenfortelle hva de har tenkt og hvorfor. Jeg ønsker å se nærmere på dette først og fremst for å kunne gi disse elevene en best mulig opplevelse av emnet sløyd og også for å hjelpe dem å bygge sin selvfølelse. Jeg er derfor interessert i lære noe om hvordan andre sløydlærere opplever dette og hvordan de jobber med og rundt betygskriteriene for å løfte og guide disse elevene i emnets teoretiske deler. Jeg er også interessert i ulike måter man kan se den teoretiske kunnskapen hos elevene. Jeg har savnet en diskusjon rundt dette og er interessert i å få et innblikk i hvordan andre lærere i mitt emne opplever dette og også hvordan de anser at elever påvirkes av dette.

  VAL 07 Jannicke Carlsson.pdf   (292.7Kb)

View more