• Lärande - en socioekonomisk fråga eller inte?
  Rosenqvist, Anna; Perry, Carola  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Detta examensarbete problematiserar hur lärare kan synliggöra lärandemålen i matematik i sin undervisning på två skolor med skilda socioekonomiska förutsättningar. Idén uppkom då vi på utbildningen jämförde hur olika förutsättningar lärare kan ha på våra skolor och hur detta påverkar elevernas måluppfyllelse. Arbetet utgår från teorier om fem nyckelstrategier för formativ bedömning och begreppen formativ och summativ bedömning. Arbetet redogör för forskning kring möjligheter att utveckla lärares undervisningspraktik inom området för formativ bedömning och de fem nyckelstrategierna. Arbetet redogör också för forskning kring olika bakgrundsfaktorer som bidrar till ojämlikhet mellan olika skolor. Metoden för arbetet utgår från kvalitativa intervjuer av sex matematiklärare på två olika skolor. Lärarna arbetar både på lågstadiet och på mellanstadiet. Vår slutsats är att trots samma intentioner hos lärarna med sin undervisning är förutsättningarna för lärande väldigt olika. I skollagen står det att vi ska ha en likvärdig skola för alla elever men så är inte fallet i praktiken. Elevernas lärande styrs av den socioekonomiska bakgrunden och de svårigheter som den språkliga medvetenheten skapar. Formativ bedömning är ett redskap för att synliggöra lärandet oavsett de olika språkliga förutsättningarna på våra skolor.

  Carola Perry Anna Rosenqvist (1).pdf   (331.8Kb)

• Formativ bedömning i franska
  Tyrenius, Catherine  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Bachelor thesis

  

  

  Swedish abstract:

  Syftet med studien är att pröva och utvärdera formativt förhållningssätt. Uppsatsen beskriver hur jag utför ett utvecklingsarbete där både jag som lärare och eleverna deltar. Jag tillämpar de fem nyckelstrategierna av Dylan Wiliams i ett temaarbete i franska, i årskurs 8. Under processens gång använder jag mig av samtliga strategierna inflätad i mitt pedagogiska arbete. Jag designar ett temaarbete, observerar och intervjuar en fokusgrupp. Resultatet pekar på att det sker en viss förändring i klassrummet. Eleverna, oavsett inlärningsförutsättningar, tenderar att bli mer medvetna om sin kunskapsresa samtidigt som deras resultat blir generellt bättre. Utvärderingen visar att eleverna ökar sin metakognitiva förmåga som i sin tur hjälper dem i deras utvecklingskurva. Resultatet visar också att elevernas motivation spelar roll. Vissa elever har mer benägenhet än andra att vara öppna för förändring. Studien visar att formativ bedömning mycket väl kan användas i moderna språk och ge en god struktur till såväl elever som lärare.

  CTyrenius_VAL_juni_2019_slutversion.pdf   (447.1Kb)

• Programmering som verktyg i matematik och dess påverkan på elevers lä...
  Hassan, Mostafa  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Denna studie syftar till att analysera elevers lärande av matematiska vektorer under 2 undervisningsformer genom ett undervisningsexperiment. De undervisningsformer som behandlats är den traditionella undervisningsformen i matematik samt en ämnesintegrerad undervisning där deltagarna tillämpar programmering som ett verktyg i matematiken. Studien består av fem moment som genomfördes med elever från ett estetiskt program i södra Sverige. Deltagarna delades upp i två grupper genom stratifierade urval, där deltagarnas prestationsnivåer delades upp bland grupperna. Ett prov och en självskattningsenkät genomfördes innan deltagarna arbetade med typiska träningsuppgifter för respektive undervisningsform. Därefter genomfördes ytterligare ett prov och självskattningsenkät för att mäta lärandets påverkan genom analysverktyget Structure of observed learning outcome (SOLO). Proven som genomfördes bedömdes utifrån SOLO-skalan och skillnaden (delta) mellan varje individs för- respektive efterprov användes för att visualisera kunskapsutvecklingen. Den grupp som arbetade genom den traditionella undervisningsformen (grupp A) fick värdet 3 som deltasumma, vilket innebär att gruppen som helhet ökade med 3 kunskapsnivåer i SOLO-skalan. Den andra gruppen (grupp B) fick värdet 7 i deltasumma, vilket visar att den totala kunskapsutvecklingen har skett i större utsträckning på gruppnivå jämfört med grupp A. På individnivå visade det sig inte skapa några bättre förutsättningar för elever med låg prestationsnivå. Däremot visade det sig att undervisningsformen lämpade sig bättre till elever som har en mellan och hög prestationsnivå i programmering.

  hassanmostafa_8 ... version_Mostafa_Hassan.pdf   (593.3Kb)

• Lärandet i kursen Teknik 1 ur elevens perspektiv
  Seferovic, Vahid  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Denna studie undersöker ett antal elevers uppfattning om lärandet i både den teoretiska och den praktiska undervisningen i ämnet Teknik 1. Vidare ska studien bidra till ökad didaktisk vetskap hos lärarna genom att belysa undervisningens effektivitet i förhållande till elevernas lärande. För att få empirin användes en kvalitativ undersökningsmetod i form av fyra fokusgruppintervjuer. Frågeställningarna som undersökts är: Hur upplever ett antal elever den teoretiska undervisningen i kursen Teknik 1? Hur upplever ett antal elever den praktiska delen av kursen? På vilket sätt ser ett antal elever koppling mellan teori och praktik? Vilka kunskaper tar ett antal elever med sig från kursen? De intervjuade elevernas klass undervisades enligt den funktionella arbetsmetoden, d.v.s. den första terminen ägnas åt den teoretiska undervisningen som består av mina och gästföreläsningar, klass- och gruppdiskussioner, enskilda- och gruppuppgifter. Den andra terminen ägnas åt ett praktiskt projekt där eleverna jobbar i grupper om 2-4 elever. Tanken med det praktiska projektet (tillverkning av ett mini vindkraftverk) är att eleverna ska få möjlighet att tillämpa och se användandet av de teoretiska kunskaperna i ett verkligt fall. Resultaten visar bland annat en varierad teoretisk undervisning i kombination med praktiska moment i kursen ökar förståelsen för ämnet som i sin tur leder till djupare inlärning hos eleverna. Dessutom visar undersökningen behovet av att lärare reflekterar över sin undervisning för att komma på nya och bättre undervisningsmetoder för att tydliggöra lärandemålen för eleverna.

  Examensarbete_Vahid_Seferovic.pdf   (177.6Kb)

• Responsens roll - Lärarens påverkan på elevers skrivande
  Tenghamn, Alexander  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Denna studie undersöker hur lärares respons påverkar elevers skrivande. Frågorna som ställs i denna studie är vad lärarens respons fokuserar på i elevernas texter, hur elevernas uppfattar responsen och vilken påverkan responsen får samt om det finns andra faktorer som på verkar deras texter. I denna studie har en kvalitativ metod använts där jag har följt en lärare och en klass i årskurs 6 under arbetet med att skriva en berättelse. Jag har analyserat fyra elevers texter och den respons de fått och därefter intervjuat dessa fyra elever samt läraren. Teorin bakom denna undersökning tar avstamp i Lars-Göran Malmgrens tankar om lärares ämnessyn och Ulf Telemans tankar om svenskämnets identitet. De resultat som studien visade var att lärarens ämnessyn hade stor betydelse för vad eleverna fick repsons på. I detta fall ledde det till att eleverna uteslutande fick respons på formalia i sina texter. Vidare visar studiens resultat att lärarens ämnessyn även spelade roll för hur eleverna uppfattar responsen och att lärarens syfte med responsen kan vara att visa elverna en väg till att höja sina betyg. Slutligen visar studiens resultat att det fanns andra faktorer som påverkade elevernas texter, i detta fall blev det tydligt att den planering eleverna valde att arbeta utifrån påverkade kvalitén i texterna de skrev. Vilken planering eller nivå de valde fick också påverkan på vilken sorts respons de fick av läraren där de som valt den svårare planeringen ofta fick en mer kritisk respons.

  Alexander Tenghamn - Examensarbete.pdf   (387.5Kb)

View more