• Att leda och lyckas med ett utvecklingsarbete som specialpedagog
  Bekir, Ayla  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:	The purpose of the study is to investigate what happens in a workplace when a development work starts. What are the factors to succeed in a development work and what obstacles can arise? Qualitative interviews were conducted by some selected teachers, who have long experience of working in the school world and those who run the development project. Their views and experiences during the implementation of the development work together with theory and previous research resulted in the results / analysis part and shows a great lack of staff understanding and meaning with the development work. This was very much in line with the principal's attitude and leadership, showing the thumbs up but then letting project managers control it themselves without any follow-up during the work. The analysis also shows a disappointment from project managers as they do not receive the right support from management. As a special education teacher, you have a great opportunity to change the school and work preventively, but it is important to have knowledge of how to implement and succeed with a development work and the right tools and support from management are a crucial part of succeeding with school development from a special educational aspect.
  Swedish abstract:	Syftet med studien är att undersöka vad som händer på en arbetsplats när ett utvecklingsarbete sätter igång. Vilka är faktorerna för att lyckas med ett utvecklingsarbete och vilka hinder kan uppstå? Kvalitativa intervjuer gjordes av några utvalda lärarna, som har lång erfarenhet av att arbeta i skolvärlden och de som drev utvecklingsprojektet. Deras synpunkter och upplevelser under implementeringen av utvecklingsarbetet tillsammans med teori och tidigare forskning resulterade i resultat/analysdelen och visar en stor brist i personalens förståelse och mening med utvecklingsarbetet. Detta föll mycket på rektors förhållningssätt och ledarskap där man visar tummen upp men sedan låter projektansvariga styra upp det själva utan några uppföljningar under arbetets gång. Analysen visar också en besvikelse från projektansvariga då det inte få rätt stöd från ledningen. Som specialpedagog har man en stor möjlighete att förändra skolan och arbeta förebyggande men det är viktigt att ha kunskaper om hur man implementerar och lyckas med ett utvecklingsarbete och rätta verktyg och stöd från ledning är ett avgörande moment i att lyckas med skolutveckling från en specialpedagogisk aspekt.

  Examensarbete Slutversion Ayla Bekir.pdf   (250.1Kb)

• Inkludering – dilemma eller framgång En kvalitativ undersökning av lä...
  diab, hiba  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:	Diab, Hiba (2019) ”Inkludering- dilemma eller framgång” En kvalitativ undersökning om lärares-och specialpedagogers uppfattningar”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

  Hiba Diab examensarbete.pdf   (380.6Kb)

• Föräldrar till barn men neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – en...
  Dentz, Inga-Karin  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning Inga-Karin Dentz (2019) Föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – en intervjustudie om samverkan med skolan (Parents to children with autism spectrum disorder – an interwiev study about cooperation with the school) en kvalitativ intervjustudie om hur föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning uppfattar samarbetet med skolan. Syfte Syftet med detta arbete är att genom intervjuer undersöka hur föräldrar till barn med NPF uppfattar samarbetet mellan hemmet och skolan. Frågeställningar Vilka positiva och negativa faktorer som påverkar samarbetet beskriver föräldrarna och hur hade de velat att samarbetet skulle sett ut. Teori Enligt Bronfenbrenners kan systemteorin beskrivas som en rysk docka där den innersta dockan är personen som sedan är omgiven av olika lager av system. Ett system kan aldrig vara opåverkat av andra system som finns runt om kring det utan påverkas alltid av dem. Olika systemskiften kan påverka individen och övriga system runt densamma. De olika systemen kan inte ses som skilda enheter utan verkar tillsammans. Metod Studien gjord i form av kvalitativa intervjuer med ett urval av sex respondenter. Intervjuerna som respondenterna deltagit i har varit av strukturerat slag med öppna frågor kring tre frågeområden. Då studien har som syfte att undersöka respondenternas tankar kring ett fenomen, här hur samarbetet mellan skola och hemmet upplevts av respondenterna, har både val av metod och analysmodell haft förankring i fenomenografin.   Resultat Studiens resultat visar sammanfattningsvis att alla respondenter har erfarenheter av både positiva och negativa samarbeten. De områden som utmärkte sig mest både positivt och negativt var kommunikation och kompetens. Områdena makt och roller var de två områden som utmärkte sig negativt. De områden som flest önskade samarbeten kring är kompetens, kommunikation och delaktighet. Det framkommer även ett övrigt område under önskemål som jag kallat strukturellt. Implikationer Utfallet i studien identifierar utvecklingsområden för skolan som organisation där specialpedagogen har en framträdande roll. Vilket kan leda till att personer med NPF i framtiden genom gott samarbete mellan skola och hem, kunna få en högre skolkvalitet, måluppfyllnad samt högre möjlighet att finna en positiv plats i samhället som vuxen med en ökad möjlighet för delaktighet istället för utanförskap. Slutsats Föräldrar till barn med NPF har flera olika erfarenheter av samarbeten med sig. Om skolorna tänker utifrån föräldra- och familjeperspektivet då de utformar hur kommunikation och proaktivt samarbete ska se ut ges bäst förutsättningar för lyckade samarbeten. Sökord: bemötande, barn i behov av särskilt stöd, föräldrar, NPF, samarbete, specialpedagogiksamarbete

  Examensarbete Inga-Karin Dettz 2019.pdf   (1.146Mb)

• ”Man kan inte alltid trolla med knäna” Specialpedagogers uppdrag me...
  Bergstrand, Anna  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Bergstrand, Anna (2019) ”Man kan inte alltid trolla med knäna”- Specialpedagogers uppdrag med att utveckla tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskaper kring specialpedagogers syn på sin roll och uppdrag för att främja det förebyggande arbetet med tidiga insatser och tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Studien lyfter vikten med att följa upp arbetslagens arbete genom att specialpedagogerna använder sig av bland annat observationer och handledning. Genom dessa metoder kan specialpedagogen lyfta arbetslagets arbete och tankar, tydliggöra för pedagoger vikten av att se en helhet och ett sammanhang för att motivera dem i deras arbete med tillgängliga lärmiljöer. Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att belysa hur specialpedagoger får och genomför enskilda uppdrag i förskolan. Vidare syftar arbetet till att lyfta aspekter kring observationers betydelse och hur pedagoger motiveras att arbeta med den pedagogiska miljön. De preciserade frågeställningarna är: · Vilka olika typer av pedagogiska insatser renderas enskilda uppdrag och vem/vilka genomför dessa? · Vilka orsaker finns det till att specialpedagoger i enskilda uppdrag observerar/inte observerar barngrupper? · Hur arbetar specialpedagoger för att motivera pedagoger att kunna se och reflektera över den pedagogiska miljön? Teori För att förstå och analysera det resultat som framkommit utgår studien från systemteori där grundtanken är att företeelser hänger ihop och påverkar varandra. Detta för att belysa samspel, kommunikation samt betydelsen av en tydlig helhet. Vidare tar studien också stöd ur motivationsteorin Self Determination Theory samt relationellt perspektiv för att förstå hur relationer i exempelvis arbetslag, mellan pedagoger och ledning, barn, föräldrar samt med andra professioner kan vara av betydelse för att arbetet med tillgängliga lärmiljöer ska kunna utvecklas. Här lyfts även vikten av specialpedagogers förmåga att kunna motivera pedagoger i detta arbete genom att lyfta fram deras kompetenser samt öka förståelsen för att förhållningssätt och samarbete kan påverka verksamheten. Denna medvetenhet kan påverka utvecklingen för arbetet på ett positivt vis och bidrar då till att göra barnen delaktiga i verksamheten. Metod Till denna studie användes en kvalitativ ansats utifrån studiens syfte. Intervjuer med halvstrukturerade frågor användes och genomfördes med sex pedagoger från olika kommuner, både kommunala och privata verksamheter. Frågorna öppnade upp för samtal och berättelser kring informanternas egen vardag ute i verksamheterna. Studien utgår från en fenomenologisk ansats där kärnan är att tolka specialpedagogernas egna uppfattningar och berättelser kring sina uppdrag. Resultat Resultatet visar på att specialpedagogers uppdrag kan se olika ut och det kan bero på att det inte finns tydliga styrdokument, utan att de istället öppnar upp för att exempelvis rektorer tolkar dem på sitt eget vis. Det förebyggande arbetet på gruppnivå anses som en viktig del av specialpedagogernas uppdrag då det kan leda till att det behövs färre insatser på individnivå. Specialpedagogerna förklarar att de har möjlighet att motivera pedagogerna i deras arbete kring de tillgängliga lärmiljöerna. Det handlar om att pedagogerna måste ”få upp ögonen” för hur de ser på sin roll, kompetens och förhållningssätt samt hur samarbetet med kolleger, ledning, föräldrar och andra professioner fungerar för att en helhet i organisationen samt för att arbetet med lärmiljöer för alla barn, inte bara de barn som är i riskzonen, ska utvecklas. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen har en viktig del i att skapa goda relationer och verka för att goda samarbeten mellan pedagoger, ledning och andra professioner uppstår. Enligt Ahlberg (2013) har samarbete en positiv inverkan på barnen eftersom den pedagogiska lärmiljön blir mer tillgänglig. Att handleda och föra professionella samtal med arbetslag ger pedagogerna en större möjlighet att reflektera över sin roll och personliga utveckling. Fungerande relationer, kommunikation samt samverkan i ett arbetslag gör att arbetslag fungerar utvecklande tillsammans och kan skapa en helhet och förståelse. Specialpedagogen behöver arbeta för att göra pedagogerna medvetna om att deras förhållningssätt till hur de ser problem eller möjligheter skapar stor betydelse för att förändringar i pedagogiska lärmiljön ska kunna ske. Nyckelord pedagogiska insatser, förhållningssätt, lärmiljö, motivation, observation

  Anna B Examensarbete-19.pdf   (424.7Kb)

• TAKK – en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan
  Brandt, Sara; Eriksson, Annika  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning Eriksson, Annika & Brandt, Sara (2019) TAKK- en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan (Sign Supported Speech – a Way to Achieve an Accessible Learning Preschool Enviroment) en kvalitativ studie om förskolechefers och specialpedagogers syn på TAKK som en utbildningsinsats i förskolan. Bakgrund Vi arbetar som förskollärare i en kommun som har bedrivit utbildningsinsatser under ett antal år för att utbilda pedagogerna i TAKK. Utbildningsinsatsen ses som en del i att uppnå en tillgänglig lärmiljö. Vi blev nyfikna på vilka förväntningar och krav som utbildarna (specialpedagogerna) och ledningen har på hur kompetensen ska användas. Syfte Syftet med studien är att belysa hur utbildningsinsatser avseende TAKK kan påverka verksamheten i en kommuns förskolor. Vidare syftar studien till att fånga olika aktörers bild av TAKK-utbildningens funktion och betydelse. Preciserade frågeställningar ● Vilken funktion och betydelse har TAKK i verksamheterna enligt de olika aktörerna? ● Hur ser de olika aktörerna på valet av TAKK som en kommunövergripande utbildningsinsats? ● Vilket genomslag har utbildningsinsatsen fått enligt de olika aktörerna? Teoretisk och metodologisk ansats Vår undersökning har sin utgångspunkt i en utbildningsinsats för pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi har valt att belysa dels själva utbildningsinsatsens innehåll och dess teoretiska bakgrund, dels utbildningsinsatsen ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Vi har valt att använda oss av organisationsteori för att analysera resultatet i denna undersökning. Inom organisationsteori finns ett flertal perspektiv, i denna uppsats ligger fokus på det kulturella perspektivet och Human Relations eftersom dessa lyfter betydelsen av anställdas förståelse och engagemang för ett lyckat förändringsarbete. Vi har valt att använda oss av John Kotters förändringsmodell (Bolman & Deal, 2015) samt Fowelins (2012) fyra faser i ett förändringsarbete. Undersökningen gällande utbildningens innehåll baseras på Vygotskijs sociokulturella perspektiv på kommunikation och språkutveckling och att lärande och utveckling är beroende av interaktion och kommunikation. När människor samspelar och deltar i ett sammanhang ges möjligheter för kunskaper att utvecklas. Scaffolding (stöttning) kan ses som en central utgångspunkt i denna undersökning. Precis som ett hus behöver byggställningar under byggtiden, behöver människan stöd och stöttning i sin utveckling och lärande av ämnen som ligger precis utanför hennes förmåga, den proximala utvecklingszonen, eller utmaningszonen (Säljö, 2000). Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av insamlat material utifrån både enskild intervju och intervju i fokusgrupp. Resultat och specialpedagogiska implikationer Undersökningen visar att TAKK som kommunikationsförstärkning uppfattas av både förskolechefer och specialpedagoger som ett verksamt verktyg för barns kommunikation och språkutveckling. Förskolecheferna menar att de tydligt ser att det är gynnsamt för barn att pedagogerna medvetet förstärker språket. Genom att studera TAKK-utbildningen som ett förändrings/förbättringsarbete utifrån John Kotters (Bolman & Deal, 2015) förändringsmodell kombinerat med Fowelins (2012) förändringsmodell har vi funnit att ett sådant arbete måste få ta tid och att det är viktigt att både leda och lära långsamt. Under processens gång gäller det att ledare kan hålla i och förmedla sin vision om vad som kommer att förändras när målet är nått och varför förändringen är viktig ur ett verksamhetsperspektiv. Specialpedagogerna i denna undersökning har märkt av att det används mer och mer TAKK i många av kommunens förskoleverksamheter, särskilt på avdelningar som har många små barn och även i de verksamheter som har barn med annat modersmål än svenska.

  TAKK - en del i en tillgänglig lärmiljö.pdf   (509.0Kb)

View more