• Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
  Wallin, Louise  : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2017)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  KUNSKAPSBIDRAG: Undersökningen avser bidra med insikter om hur det systematiska kvalitetsarbetet uppfattas på en förskola samt på vilket sätt specialpedagogiskt stöd kan gagna förskolans verksamhetsutveckling. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med undersökningen är att studera förskollärares erfarenheter av och tankar om det systematiska kvalitetsarbete som utförs på en förskola. Hur kan specialpedagogiskt stöd förenkla och utveckla kvalitetsarbetet? Hur uppfattas kvalitetsarbetet, vad behöver göras för att utveckla det, specialpedagogens roll samt vilket behov av specialpedagogiskt stöd finns? TEORETISK RAM: Som teoretisk ram användes systemteoretiska och specialpedagogiska perspektiv. Systemteorin kan bidra med viktiga perspektiv då det gäller förändrings- och utvecklingsarbete. De specialpedagogiska perspektiven förekommer bland annat i styrdokument, bland förskollärare, förskolechefer och används som redskap för att analysera andra perspektiv i verksamheten. METOD: En kvalitativ undersökning genomfördes med semistrukturerade intervjuer. En hermeneutisk ansats användes vilket innebar att tolkningen har använts som analysverktyg. RESULTAT: Samtliga informanter i undersökningen ser det systematiska kvalitetsarbetet som en metod för utveckling av arbetssätt och arbetsmiljö för barn och pedagoger i syfte att höja förskolans kvalitet. Vikten av alla medarbetares delaktighet påtalades som en betydande faktor för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och bedrivs. Resultatet visar att det finns behov av specialpedagogiskt stöd både i den dagliga verksamheten och som hjälp till ledningen. IMPLIKATIONER: Det mesta av det arbete som utförs på förskolan ingår i det systematiska kvalitetsarbetet och detta är ett ständigt pågående förändrings- och utvecklingsarbete där alla medarbetare har en viktig roll att fylla. Specialpedagogen har en funktion i att medverka till att alla är delaktiga i arbetet. Undersökningen visar att specialpedagogen behövs och efterfrågas på individ-, grupp- och organisationsnivå. För specialpedagogen innebär det att kunna befinna sig och samarbeta på olika nivåer i en verksamhet samt att ha förmågan och kunskapen att kunna förflytta sig mellan dem.

  Louise Wallin 2017.pdf   (902.8Kb)

• Specialpedagogen - en undervisande mångsysslare eller en skolutveckla...
  Ekberg, Anna; Ahlbeck, Sabina  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	The skills of a special educator can be varied - different educational backgrounds, different experiences and different encounters with individuals, groups and organizations shape us as both professionals and individuals. In our study, we have started from the competence that we are expected to have according to the Higher Education Ordinance for special educators (SFS 2017: 1111). The purpose of our degree project has been to find out how the special educator's competence is utilized within a school's organization. Our view is that a school needs to have a vision of being a learning organization, an organization that focuses on everyone's learning and development, an organization in constant change to meet the challenges that arise in a school's everyday life. We chose to investigate this in more detail by conducting semi-structured qualitative interviews with five special educators and seven principals at five schools in southern Sweden. The interviews were analyzed with inspiration from a phenomenographic approach. The results indicate that the school's organization around the special educator's assignment differs. The principal's understanding of the special education assignment is reflected in the way the school is organized. The special educator has a multifaceted professional role and virtually none of the schools we visited design the special educator's work in the same way, even though there are similarities. We perceive, as in previous research, that special educators often receive assignments that are largely more like a special needs teacher assignment, ie work with students instead of working for students. We also found that school development is an area that special educators have difficulty claiming. International studies point to similar results regarding the special educator's professional role. Based on our empirical data, we can draw some conclusions as we think we can see that the closer a school is to the definition of a learning organization, the better one utilizes the special educator's competence. As a theoretical foundation, we chose to use systems theory, Seng's definition of a learning organization and Scherp's VISKA model.
  Swedish abstract:	Vilken kompetens en specialpedagog har kan vara varierad - olika utbildningsbakgrunder, olika erfarenheter och olika möten med individer, grupper och organisationer formar oss som såväl yrkes-, som privatpersoner. I vår studie har vi utgått från den kompetens som vi förväntas ha enligt högskoleförordningen för specialpedagoger (SFS 2017:1111). Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur specialpedagogens kompetens tillvaratas inom en skolas organisation. Vår uppfattning är att en skola behöver ha en vision av att vara en lärande organisation, en organisation som fokuserar på allas lärande och utveckling, en organisation i ständig förändring för att möta de utmaningar som uppstår i en skolas vardag. Vi valde att undersöka detta närmare genom att utföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger och sju rektorer på fem skolor i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med inspiration av en fenomenografisk ansats. Resultatet pekar på att skolans organisation kring specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt. Rektors förståelse av de specialpedagogiska uppdraget avspeglas i sättet att organisera skolan. Specialpedagogen har en mångfacetterad yrkesroll och i stort sett ingen av de skolor vi besökt utformas specialpedagogens arbete på samma sätt, även om det finns likheter. Vi uppfattar, i likhet med tidigare forskning, att specialpedagoger ofta får uppdrag som till stora delar är mer lika ett specialläraruppdrag, det vill säga arbete med elever istället för att arbeta för elever. Vi fann också att skolutveckling är ett område som specialpedagoger har svårt att göra anspråk på. Internationella studier pekar på liknande resultat avseende specialpedagogens yrkesroll. Utifrån vår empiri kan vi dra några slutsatser då vi tycker oss kunna se att ju närmare en skola är definitionen av en lärande organisation, desto bättre tillvaratar man specialpedagogens kompetens. Som teoretisk förankring valde vi att använda oss av systemteori, Senges definition av en lärande organisation och Scherps VISKA-modell.

  Examensarbete Ahlbeck Ekberg 2020- spec.ped.pdf   (794.5Kb)

• Närvarofrämjande arbete som en del av det systematiska kvalitetsarb...
  Danefors, Lina; Carlsson, Sofie  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Problematisk frånvaro har de senaste åren lyfts fram och aktualiserats både i media och i olika rapporter och utredningar. Det finns mycket kunskap både nationellt och internationellt om riskfaktorer för problematisk frånvaro men relativt lite om hur man kan främja närvaro och förebygga frånvaro. Skolverket (2010) belyser exempelvis hög frånvaro och stora brister i skolors arbete med att förebygga och åtgärda problematisk frånvaro. Detta bekräftas av Skolinspektionen (2016a; 2016b). Med utgångspunkt i ovanstående blev vi intresserade av att undersöka hur skolor kan arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro och hur detta arbete kan göras till en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet med den här studien är att undersöka hur tre gymnasieskolor som säger sig arbeta närvarofrämjande har lagt upp och systematiserat sitt arbete. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: • Hur arbetar skolorna för att utreda orsaker till elevernas frånvaro? • Hur arbetar skolorna för att främja elevernas närvaro? • Vilka möjligheter och hinder med det närvarofrämjande arbetet uttrycker skolorna? • Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet kring närvaro ut på skolorna? Vi valde att rikta vår undersökning mot gymnasieskolan då den mesta forskningen vi har hittat är riktad mot grundskolan. På så sätt kunde vår studie ge ett kunskapsbidrag inom området och därmed ha ett vetenskapligt värde. Studien omfattade tre mindre gymnasieskolor och är kvalitativ utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Studien utgår från ett relationellt perspektiv där utgångspunkten är att elevers svårigheter uppstår i mötet med lärmiljön och ett salutogent förhållningssätt där känsla av sammanhang och meningsfullhet utgör grunden. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med skolornas rektorer. Studiens resultat visade att rektorernas uppfattningar är att orsakerna till elevers frånvaro är flera, varierande och komplexa, vilket även bekräftas av Gren Landell (2018), och då behöver även lösningarna vara det. Resultatet visade också att rektorernas uppfattningar är att genom att göra det närvarofrämjande arbetet till en del av det systematiska kvalitetsarbetet ökar möjligheterna att nå högre närvaro för alla elever. Vårt resultat bekräftas av Skolverket (2012) och innebär för skolorna en tydlig förskjutning från att arbeta åtgärdande för några få elever till att arbeta främjande och förebyggande för alla elever, vilket är specialpedagogens och elevhälsoteamets huvudsakliga uppdrag enligt Skollagen (SFS 2010:800 2 kap. 25§). Resultatet visade även att närvarofrämjande arbete till stor del handlar om att arbeta med och utveckla organisation, pedagogik, lärmiljöer och relationer för att kunna möta alla elevers behov. En slutsats vi drar utifrån vår studie är att specialpedagogens uppdrag i så stor utsträckning som möjligt bör inriktas mot förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har här ett viktigt uppdrag i att leda och systematisera det närvarofrämjande arbetet som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och har i detta arbete stor nytta av sin breda kompetens.

  Slutversion Examensarbete Lina Sofie.pdf   (360.6Kb)

• Framgångsfaktorer för förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete
  Isgren, Caroline; Nilsson, Stina  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  2. Slutversion ... ete Caroline och Stina.pdf   (870.6Kb)

• Flickor inom autismspektrumtillstånd i förskolan
  Saric, Sofia; Sobhi, Mona  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Flickor inom autismspektrumtillstånd (AST) tenderar att missas eller diagnostiseras senare än pojkar inom AST. I Barnombudsmannens årsrapport från (2016) framkommer att det är fler pojkar jämfört med flickor som diagnostiseras med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och att flickor med NPF får sina diagnoser senare än pojkar. Flickors symtom uppmärksammas inte på samma sätt som pojkars, vilket kan leda till en del svårigheter för flickor som exempelvis depression, ätstörning och skolfrånvaro (Kopp, 2010). Det är av vikt att personal i förskolan har tillräckligt med kunskap kring flickor inom AST för att kunna upptäcka dem i god tid och erbjuda det stöd som behövs (Hedvall, 2014). Denna studies syfte är att synliggöra flickor inom AST i fem förskolor, detta genom att belysa pedagogers och specialpedagogers upplevelser kring skillnader i symptomspresentation mellan pojkar och flickor. Syftet är även att undersöka om det finns svårigheter med att upptäcka flickor med autism och vad de upplever att det kan bero på, samt specialpedagogens roll i det förebyggande arbetet. Detta genom följande frågeställningar: • Vilken kunskap finns kring flickor inom autismspektrumtillstånd i de studerande förskolorna? • Finns det könsskillnader i upptäckten av förskolebarn med AST, om så är fallet vilka orsaker kan det bero på? • Hur arbetar specialpedagogen förebyggande i arbetet med flickor inom autismsspektrumtillstånd? Vi har knutit an vår studie till Thomas Brantes professionsteori och de fyra begreppen; legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi som beskriver olika professioners villkor. Professionsteorin gjorde att vi kunde koppla samman specialpedagogens roll och uppdrag till förskollärarnas syn på specialpedagogen och dennes kunskap. Studien är inspirerad av den vetenskapsfilosofiska ansatsen fenomenologi med livsvärldsansatsen som utgångspunkt. Det är en kvalitativ studie som består av semistrukturerade intervjuer med förskollärare och specialpedagoger. Resultatet visar att förskollärarnas kunskapsnivå kring flickor inom AST varierar men att den överlag är låg. Detta kompletterar tidigare forskning som visar att lärare har en svag till acceptabel kunskapsnivå om AST (Haimour & Obaidat, 2013). Majoriteten av deltagarna lyfter fram att de mött fler pojkar än flickor inom AST och att pojkars symtom är lättare att känna igen än flickors. Båda professionerna upplever att de inte fått tillräcklig kunskap kring detta under sina utbildningar. Den kunskap som de införlivat har de inhämtat genom att de mött barn inom AST och att de själva sökt kunskap kring fenomenet. Detta stämmer överens med tidigare forskning som visar att lärares egen kunskapssökning i området har en positiv påverkan på lärares kunskaper (Young, Mannix McNamara & Coughlan, 2017). Specialpedagogerna lyfter fram att de genom handelning och fortbildning arbetar förebyggande medan förskollärarna betonar att de saknar specialpedagogen som utbildare och kunskapsförmedlare. Det framkommer även att det saknas en samsyn om vad ett förebyggande arbetet innebär. Slutsatsen är att det behövs mer forskning kring flickor inom AST och en ökad kunskap hos förskolans personal. Utbildningarna bör inkludera kurser inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) för att kunna öka kunskapen hos förskollärarna och specialpedagogerna.

  Mona_och_Sofia_(ME,_slutversion).pdf   (394.7Kb)

View more