• Komplexitet i samverkan -En studie om specialpedagogens roll som en ...
  Ottosson, Marie; Appelfeldt, Maia  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  *Sammanfattning/Abstract: Appelfeldt, Maia och Ottosson, Mia (2019). Komplexitet i samverkan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. *Förväntat kunskapsbidrag Studien har en önskan om att bidra med en utvecklad kunskap kring de förutsättningar och begränsningar som specialpedagogens uppdrag ges i ett tvärprofessionellt team. Vad händer exempelvis med specialpedagogens roll och arbete i en samverkan med andra professioner? *Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa hur en samverkansmodell kan se ut i förskolans arbete för alla barns rätt till stöd. Vidare att bidra med kunskap om vad som händer med specialpedagogens roll/ uppdrag i samverkan med andra professioner. *Frågeställningar 1. Vilka risker och möjligheter finns det i den specifika samverkansmodellen för det specialpedagogiska arbetet? 2. På vilket sätt kan arbetet i tvärprofessionella team påverka specialpedagogers roll? 3. Hur beskriver teamets olika aktörer innebörden av samverkan för att tillgodose alla barns rätt till stöd? *Teori Arbetets teoretiska ramverk är avsett att skapa en bredare förståelse utifrån studiens syfte. Professionsteorin bidrar med en större kunskap kring de möjligheter och begränsningar som olika professioner bär på. Organisationsteorin skapar förståelse för vikten av att använda sig av olika perspektiv för att kunna skapa en bredare kunskap. Systemteorin bidrar med en förståelse kring vikten av att alla delar i ett system tillsammans bildar en helhet. *Metod Arbetet är en kvalitativ studie som är inspirerad av en fenomenografisk ansats som främst berör frågor som är av betydelse för lärande och förståelse i en pedagogisk miljö. Studien grundar sig i en fallstudie där halvstrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner inom en och samma kommun och samverkansmodell. *Resultat Ur resultatet framkom att den specialpedagogiska rollen uppfattas bli tydligare i ett team eftersom förutsättningarna ökar för att kunna skapa bättre riktlinjer för både uppdraget och rollen. Även vikten av gemensamma mål och de olika professionernas erfarenheter och kunskaper ses som positiva delar för att få till ett helhetsperspektiv i arbetet med alla barns rätt till stöd. En effektiv kommunikation togs också upp som en viktig faktor. Utöver detta sågs det även som fördelaktigt att kunna välja profession utefter aktuellt ärende. Trots att samverkan ansågs som positivt av samtliga respondenter fanns det antydan till att en samverkan inte är helt okomplicerad. För en fungerande samverkan nämns ledning och organisationen som en viktig och bidragande faktor. Ur intervjuerna framkom att specialpedagogerna ansågs ha en viktig funktion inom den studerande samverkansmodellen. Specialpedagogernas kompetens upplevs som ovärderlig men samtidigt nämns av psykologen att rollen utåt sett i verksamheterna inte uppfattas ha samma dignitet som andra professioner. Trots många fördelar och möjligheter med samverkan så har vi inte kunnat se någon större skillnad på att detta sätt skulle vara ett mer effektivt och förebyggande arbete kring barn i behov av stöd än vad våra egna erfarenheter visar kring ett mer individuellt specialpedagogiskt stöd. Den specialpedagogiska rollen är svårtolkad och vad vi påstår saknas utifrån resultatet är en större reflektion och förståelse kring den komplexiteten som rollen också kan få i en samverkan med andra professioner. *Specialpedagogiska implikationer Yrkesrollens komplexitet är problematiserad sedan tidigare och bekräftas även utifrån vårt resultat, men däremot ställer vi oss kritiska till en avsaknad av en mer kritisk granskning kring de svårigheter som en samverkan kan innebära för det specialpedagogiska uppdraget. Ett arbete som vi menar behöver systematiseras ytterligare och ses över på flertalet olika nivåer i både verksamheter och i samhället. *Nyckelord Organisation, Profession, Samverkan, Specialpedagogens roll, Specialpedagogisk kompetens

  FINAL Maia Marie examensarbete 2019.docx.pdf   (1.298Mb)

• Genrepedagogik i skolutvecklingsarbetet Om förutsättningar för att s...
  Nashed, Happy Heba  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  Nashed Happy (2018). Genrepedagogik i skolutvecklingsarbetet- om förutsättningar för att skapa tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Universitet, 90 hp Bakgrund: De socioekonomiska faktorerna har fått en alltmer betydelsefull roll för elevernas resultat. Större insatser måste göras för språkutveckling och för att eliminera svårigheterna som hindrar lärande och skolframgång. Det ligger i alla lärares uppdrag att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande. Elever ska ges möjlighet till progression i skolrelaterade språkfärdigheter genom riktade, systematiska och långsiktiga insatser. Ett arbetssätt som handlar om att systematiskt närma sig språket och ny ämneskunskap är genrepedagogik Arbetssättet anses stämma överens med skolverkets riktlinjer för språkutvecklande arbete. Fördelarna är särskilt utmärkande för andraspråkselever men gynnar alla elever och leder till att tillgängliggöra lärmiljöerna för fler. Kunskap och samarbete kring arbetssättet liksom organisatoriska aspekter är dock av stor betydelse för framgång, och leder därför in i skolutvecklingsarbetet på organisationsnivå. Syfte: Att undersöka hur genrepedagogiken som ett språkutvecklande arbetssätt fungerar på en skola i Skåne. I studien redogör skolledaren och lärarna på ett högstadium för arbetet med genrepedagogik. Beskrivningarna skall bidra till ökad förståelse kring tillämpningen av det genrepedagogiska arbetssättet. Med stöd i tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ska studien även bidra till fördjupad kunskap om förutsättningarna som krävs för att arbetssättet ska främja tillgängliga lärmiljöer. Metod: Studien utgår från kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide. Innehållsanalys har använts för att bearbeta och analysera materialet. Resultat: Studien visar på avvikelser mellan skolledarens och lärarnas uppfattning kring samarbetsförhållanden och genrearbetets utformning i den aktuella skolan. Genrepedagogiken innefattar flera komponenter som gemensamt ska verka för att bidra till en verklig inverkan på undervisningen. Forskning lyfter lärarens kunskap i arbetssättet som nödvändig. Specialpedagogens roll är framlyft för att stödja lärarna i skolutvecklingsarbetet och bidra till utveckling av tillgängliga lärmiljöer. Skolledarens roll är minst lika framlyft samt dennes förmåga att uppmärksamma behoven och den rådande kulturen. Därutöver fordras en samverkande organisation med utformning av skolutvecklingsarbetet med hänsyn i gruppens utvecklingsprocesser. Nyckelord: Andraspråkselever, Förebyggande arbete, Genrepedagogik, Skolutveckling, Tillgänglig lärmiljö

  Genrepedagogik ... kor)- PDF Happy Nashed.pdf   (1.798Mb)

• En studie av specialpedagogers interaktion med rektorer och ämneslärare
  Israelsson, Johan  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:

  Introduction* The introduction notes worrisome statistics from 2017 that had one in four high-school students either drop out prematurely or fail to achieve passing grades in all their subjects. The importance of the SNE role to remedy this problem is emphasized. However, the profession occasionally lacks legitimacy in the workplace, as it is not statutory, and the role is not always well-understood among principals and general educators alike. Aim* This study examines how the interactions of special needs educators (SNEs) with principals and general educators affect their ability to perform efficiently in their professional role. Theory* In addition to previous research, the study leans on theories pertaining to the establishing of professions, the process of invoking jurisdiction over work tasks and the forming of social bonds between individuals. Method* Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each of the three profession, lending to a broader picture given the limited scope of the study. Thematic analy-sis was used to analyze the empirical interview data. Results* Two themes emerged in the results as relevant to the aim of the study: 1. The mandate and support that SNEs receive – or fail to receive - from principals appear to affect their ability to enact their professional role and perform efficiently in it. 2: Social bonds that are forged in the workplace, as well as communication between professions, seem to have bearing on the ability of SNEs to perform efficiently in their professional role. Implications* The study concludes that all three professions prefer that SNEs should work closer to general educators than principals. Because the chief interaction between principals and SNEs was widely considered the granting of mandate and setting of the agenda, it was suggested that SNEs focus primarily on establishing good social bonds and collaborating with general educa-tors in order to increase their chances of positively impacting the workplace. While recognizing its limited scope, this study proposes that research focus more on the potential benefits of statutory status for SNEs. In view of how the study correlates fairly well with previous research, in cases going back several decades, it is further suggested that efforts be made into allowing research greater influence on how the profession is enacted and orga-nized. As a final recommendation, closer cooperation between SNE, principal and general educator programs in higher education is viewed as favorable in order to promote interprofes-sional understanding and collaboration in the workplace.

  FINAL En studie ... are - Johan Israelsson.pdf   (878.3Kb)

• Förebyggande och främjande -om tidiga insatser i förskolan
  Artberger, Ulrika  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Artberger, Ulrika (2018). Förebyggande och främjande – om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie har som förväntning att kunna öka förståelsen och kunskapen om förskolepersonals arbete med tidiga insatser, och vilka förutsättningar som krävs för att dessa insatser ska bli lyckosamma.Syfte och frågeställningarIntuitivt sett är tidiga insatser inom förskoleverksamheten något som i de allra flesta fall bör ses som en positiv åtgärd. Å andra sidan är kostnaden för sådana insatser (räknat i penningvärde) betydande, vilket är en uppenbar barriär för att senarelägga en potentiell insats. Det övergripande syftet med denna studie är att komplettera och framför allt konkretisera den nuvarande kunskapsmassan/forskningen kring tidiga insatser i förskoleverksamheten. TeoriDenna studien utgår ifrån en systemteori för att kunna förstå och analysera det resultat som framkommit. Det används även ett sociokulturellt perspektiv för att förstå hur förskolepersonalen tänker och skildrar sitt agerande i relation med barnen. I studien används systemteori och det sociokulturella perspektivet som komplement till varandra för att förstå helheten av förskolepersonals relationer och tankar. Metod Utifrån syftet valdes en kvalitativ undersökning till denna studie. För att informanterna skulle kunna berätta fritt användes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare och en förskolechef där det var öppna frågor. Med frågeställningar som handlar om hur förskolepersonal arbetar på förskolan valdes en fenomenologisk forskningsmetod där den som undersöker försöker förstå mänskliga beteende och vad det är som gör att människor beter sig som de gör, i detta fall ett förskolepersonalsperspektiv. Efteråt har jag sedan analyserat och tolkat informanternas resultat genom att titta på varje förskola var för sig ur ett systemteoretiskt perspektiv som har lett till att resultatet sen delats in i olika tema där relationer mellan kolleger, barn, föräldrar, avdelningar, förskolechef och specialpedagoger har synlig gjorts. Genom det sociokulturella perspektivet har språk och bemötande som sker mellan de olika systemen på förskolorna blivit tydligare.Resultat Resultatet har visat att förskolechefen med en specialpedagoutbildning i botten har en påverkan i verksamheten. Förskolechefens bakgrund har gjort att hon har anställt en specialpedagog på förskolan för att tidigt kunna bidra till att tidiga insatser setts in och likt det Lutz (2013) menar gör att förskolepersonal inte väntar och ser om barnet mognar eller inte. Specialpedagogen skulle vara en drivkraft för att bidra till att öka förskolepersonalens samarbete och kompetens något som även EU-kommissionen (2011) och Åberg och Lenz Taguchi (2018) pekar på där det behövs en kompetens för att bidra till en god kvalité i stödinsatser. I resultatet har det framkommit att det en del pedagoger betonar deras egen okunskap om tidiga insatser som något som ställer till det i verksamheten då de inte har de redskap som behövs och att det tar tid innan personalen kan få handledning från specialpedagogen i kommunen. Förskolorna beskriver att nyanställda eller vikarier inte fått någon information vid anställning om på vilket sätt de arbetar på de olika förskolorna som gör att helheten av verksamheten inte kan förstås av de som är nya och därigenom påverkar alla i verksamheten likt de sociala system som Gjems (2017) pekar på. Förskolechefen menar att det krävs en gemensam syn på vilket förhållningssätt som ska vara på förskolan och att det blir svårt när inte alla har samma information. Specialpedagogiska implikationer I resultatet framkommer specialpedagogen roll som två perspektiv, en på förskolan och en som specialpedagog i kommunen. För specialpedagogen på förskolan fanns ett uttalat mandat från förskolechefen att specialpedagogen själv kunde påverka på vilket sätt arbetet med specialpedagogik skulle användas på förskolan och där en av utgångspunkterna var att förskolepersonalen skulle kunna få den stöttning de behövde så fort som möjligt något som till skillnad mot specialpedagogen i kommunen inte kunde göras lika fort. Resultatet visar även att specialpedagoger hade olika roller där de kompletterade varandra genom att de specialpedagoger i kommunen mer arbetade med fortbildning och endast kommer ut när det uppstått svårigheter i verksamheten medan specialpedagogen på förskolan kunde arbeta mer nära och ge tips och råd redan innan svårigheter uppstått och där den fortbildning förskolepersonal hade fått kunde hållas kvar genom handledning. Nyckelord Förebyggande arbete, förskolan, pedagogisk dokumentation, specialpedagogens roll, tidiga insatser

  Ulrika Artberger slutversion.pdf   (562.4Kb)

• ...”Inkludering till viss grad”…
  Balalovska, Jacqueline  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Balalovska, Jacqueline (2019). Inkludering till viss grad. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag I denna studie har intentionen varit att undersöka fyra lärares uppfattningar om inkludering för att bidra med ett komplement till tidigare forskning om inkludering. Syftet var att belysa fyra lärares uppfattningar om begreppet inkludering, av att arbeta inkluderande samt deras tankar om hur en mer inkluderande lärandemiljö kan skapas. Teori Det systemteoretiska perspektivet har använts för att förklara hur allt samspelar i skolan och hur de olika nivåerna påverkar varandra. De specialpedagogiska perspektiven som kompensatorisk, kritisk och dilemma har visat vilka förhållningssätt som förekommer i arbetet med inkludering bland lärarna i studien. Metod Fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts på två grundskolor med lärare i årskurserna 1-6. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes med anledning av att det var lärares uppfattningar som undersöktes och med semistrukturerade frågor var tanken att skapa följsamhet i intervjun genom att följdfrågor kunde ställas utifrån svaren. Resultat För lärarna hade begreppet inkludering olika betydelser och ändrade skepnad efter rådande förutsättningar. De framhöll att det var brist på utbildad personal, arenor för kommunikation och samarbete, tillrättalagda miljöer och material för att underlätta inkludering. Det i kombination med kraven att uppnå målen samtidigt som elevers olika behov skulle tillgodoses, de större och mer utmanande klasserna, brist på ledningens och specialpedagogernas tydlighet och stöd, ledde enligt lärarna till exkludering för elever i behov av särskilt stöd. Lärarna upplevde sig ha svårigheter med att inkludera dessa elever. För en mer inkluderande lärandemiljö ansåg lärarna att de borde ha bättre förutsättningar i form av mer utbildad personal som de kan samarbeta med och inkluderande lärandemiljöer och material. I arbetet med att inkludera eleverna lyfte de fungerande sociala aspekter med värdegrunden som utgångspunkt och varierad undervisning som framgångsfaktorer. Negativa faktorer ansåg de var svårigheterna med att inkludera elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogiska implikationer I rollen som specialpedagog framstod vikten av ett bra samarbete med ledning för förtydligande av det specialpedagogiska arbetet och specialpedagogrollen samt att skapa tillfällen så att skolan gemensamt kan enas kring en definition av begreppet inkludering och skapa en gemensam vision för att arbeta mot samma mål. Ur studien framkom att det är viktigt att specialpedagogen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv för att kunna se var behov finns och förse lärarna med de rätta förutsättningarna. Att bidra till att lärandemiljöer tillrättaläggs. Att skapa arenor för kommunikation och samarbete och kompetensutveckling utifrån verksamhetens utgångslägen. Ur studien framkom att lärare behöver didaktiska verktyg för en differentierad undervisning, samt arbeta vidare med teman som enligt lärarna upplevdes som främjande i arbetet med inkludering.

  EX-16.pdf   (667.6Kb)

View more