• ”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på pap...
  Adler, Camilla; Siwe, Jessica  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  Adler, Camilla och Siwe, Jessica (2020). ”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper”- Om analogt och digitalt skrivande i skolan.. “I´ve kind of only used the Computer for writing, I`ve kind of never used Pen and Paper” - About analogue and digital writing in School Vi hoppas få fram resultat som kan gynna elevers skrivutveckling oavsett om det är inom analogt eller digitalt skrivande och om eleven är i behov av specialpedagogiskt stöd eller inte. Att kunna skriva och göra sig förstådd oavsett det är analogt eller digitalt är viktigt för den enskilde individen och på sikt även för samhället. Syftet med vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar det analoga och digitala skrivandet i ämnet svenska samt hur elever upplever sitt skrivande oavsett om det är analogt eller digitalt. Vi önskade få reda på om lärares uppfattningar och elevers upplevelser skilde sig åt eller om de hade en samsyn. Våra frågeställningar var: • Vilken uppfattning har lärare av arbetet med analogt skrivande? • Hur upplever elever sitt skrivande när de skriver analogt? • Vilken uppfattning har lärare av arbetet med elevers skrivande via digitala hjälpmedel? • Hur upplever elever sitt skrivande via digitala hjälpmedel? Vi har knutit an vår studie till Vygotskijs (1934, 1999) sociokulturella teori där lärandet sker i ett samspel och där den proximala utvecklingszonen med hjälp av Säljös (2010) stöttor vägleder eleven och chansen till att lyckas ökar. Vi har även knutit vår studie till de inåt- och utåtriktade skrivteorier där Hoel-Lökensgard (1997) belyser hur elever tänker och handskas med de problem som kan uppstå vid skrivning och hur de löser dessa. Sammantaget belyser både Vygotskij, Säljö och Hoel- Lökensgard att skrivning sker i ett sammanhang då det är både ett socialt och ett språkligt möte som sker. Artefakter såsom fysiska och medierande belyses och relateras till den sociokulturella teorin. Metod Det material vi har samlat in är av kvalitativ art. Detta har vi samlat in genom intervjuer med elever och frågeformulär till lärare. Vi genomförde även pilotstudier för att höja tillförlitligheten på studien. Dessa genomfördes både med intervjuerna samt med frågeformulären. Intervjuerna spelades in och transkriberades, detta för att lättare bearbeta och analysera svaren. Efter flertalet noggranna genomläsningar sattes svaren in i en innehållsanalys där de kondenserades och blev till olika teman. Frågeformulären ändrades automatiskt via Google formulär till diagram med procentsatser som vi sedan gjorde om till stapeldiagram. Resultat Digitaliseringen i skolan har en viss god effekt. Majoriteten av eleverna använder sig av digitala hjälpmedel i form av program som IntoWords och AppWriter, men det finns en stor skillnad på vilka digitala hjälpmedel som används, i vilket syfte de används och hur aktivt de används. Elevsvaren visar att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan skrivsvårigheter använder endast ordbehandlingsprogrammens hjälpfunktioner. De använder också datorn mest som skrivmaskin och uttrycker att datorn är praktisk då det blir enklare att redigera texter medan de i skrivsvårigheter använder hjälpmedlen samt slipper forma bokstäver. Lärarna var av en annan uppfattning, nämligen att digitala hjälpmedel gynnar alla. Resultaten visar dock på att elever förväntas vara mer självständiga än vad de är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar av medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta visar på vikten av att undervisa elever i hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Lärare ansåg också att kvaliteten på elevernas texter blir bättre när de skriver på datorn och att motivationen hos eleverna höjs. Här håller eleverna med då alla föredrar att skriva på datorn. Däremot gillade samtliga mellanstadieelever och två av gymnasieeleverna att skriva för hand men föredrar ändå att använda datorn då det är lättare och mer praktiskt. Specialpedagogiska implikationer I vår studie fann vi att elever förväntas vara mer självständiga än vad de faktiskt är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta för att aktivt använda de digitala hjälpmedel som finns tillgängliga i deras datorer. Betydelsen av kontinuerlig fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel samt att presentera och repetera dem för elever är av stor vikt. Vi fann att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan använder mest ordbehandlingsprogram som exempelvis tittar på stavning. Samspelet mellan elever och lärare brister då elever inte får den stöttning de behöver och har rätt till. Det är en utmaning i den digitala miljön att se till att den utveckling vi som blivande speciallärare vill se hos eleverna verkligen också sker.

  Jag har typ bar ... drig skrivit på papper.pdf   (620.7Kb)

• Lärare och fritidspedagogers uppfattningar om Tydliggörande pedagogik
  Nordkvist, Frida; Nilsson, Elise  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Nilsson, Elise & Nordkvist, Frida (2020). Lärare och fritidspedagogers uppfattningar om Tydliggörande pedagogik. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas ge ökade kunskaper om yrkesverksamma lärare och fritidspedagogers uppfattningar om tydliggörande pedagogik. Samt hur de säger sig arbeta och hur de arbetar med dess verktyg. Syfte och frågeställningar Syftet är att utifrån följande frågeställningar öka kunskapen om lärares och fritidspedagogers uppfattningar om begreppet tydliggörande pedagogik. Hur arbetar de praktiskt med dess verktyg och skiljer det sig åt mellan skolorna i studien?  Hur uppfattar lärare och fritidspedagoger begreppet tydliggörande pedagogik?  På vilket sätt finns/finns inte en samsyn på skolorna och skolorna emellan om tydliggörande pedagogik?  Hur arbetar lärarna och fritidspedagogerna med verktyg kopplat till tydliggörande pedagogik och finns det några skillnader mellan skolorna? Teori Vi har i analysen av vårt arbete utgått och tolkat data utifrån den sociokulturella teorin. Metod Utifrån studiens syfte har vi valt att använda oss utav en fenomenografisk metodansats. Data har samlats in genom observationer och intervjuer. Två lärare och en fritidspedagog har intervjuats och observerats på fallskola 1. På fallskola 2 intervjuades och observerades två lärare, en förskollärare samt en fritidspedagog. 4 Resultat och slutsats Studiens resultat visade att det råder en viss förvirring på skolorna och fritidshemmen angående begreppet tydliggörande pedagogik och dess innebörd. Sammanfattningsvis visade resultatet även att verktyget tydliggörande pedagogik medierar olika på skolorna som ingår i studien. På fallskola 1 handlar det om hur läraren kommunicerar ett kunskapsinnehåll, medan det på fallskola 2 handlar om hur skoldagen är organiserad. Specialpedagogiska implikationer Det har betydelse för vår framtida yrkesroll som specialpedagoger att kunna bemöta den spridda kunskap som finns bland yrkesverksamma pedagoger, kring tydliggörande pedagogik. Då tydliggörande pedagogik bör användas för att undervisningen ska bli hanterbar för alla elever, kan det vara av vikt med kunskaper och en samsyn bland verksamma lärare och fritidspedagoger. Detta är viktigt för att alla elever utifrån sina förutsättningar och behov ska uppnå lärandemålen. Om inte kunskaper och kritisk reflektion kring verktygen inom tydliggörande pedagogik finns, kan det finnas en risk att inte eleverna får det stöd de behöver.

  Frida Elise FINAL.pdf   (1.165Mb)

• Stöd i förskolan genom Tydliggörande pedagogik – Ett specialpedagogis...
  Jelacic, Anela; Nilsson, Sandra  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Jelacic, Anela., Nilsson, Sandra (2020). Stöd i förskolan genom Tydliggörande pedagogik – Ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien ger insikter och kunskaper om Tydliggörande pedagogik ur specialpedagogers perspektiv. Den belyser ämnet och påvisar hur specialpedagoger kan uppfatta samt arbeta med Tydliggörande pedagogik i förskolan. Möjligheter och svårigheter med ämnet lyfts fram för att inspirera vidare arbete. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att belysa hur specialpedagoger uppfattar och stöttar arbetet i förskolan utifrån Tydliggörande pedagogik på olika sätt. Vidare syftar studien till att belysa möjligheter och svårigheter i detta arbete. Frågeställningarna utgår ifrån specialpedagogernas upplevelser av Tydliggörande pedagogik. • Hur ser specialpedagogerna på Tydliggörande pedagogik? • Hur arbetar specialpedagogerna med Tydliggörande pedagogik? • Vilka möjligheter och utmaningar finns i arbetet med Tydliggörande pedagogik? Teori Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppet Scaffolding som har sina rötter i det sociokulturella perspektivet, särskilt i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon. Enligt det sociokulturella perspektivet sker allt lärande eller utveckling i sociala samspel som är influerade av den kultur personerna befinner sig i. Utvecklingen uppstår när personer blir utmanande och vägledda i sitt lärande av erfarna förebilder d. v. s. när personen befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Scaffolding har utvecklats vidare såväl vad gäller handledarens funktioner i vägledningen som hur stödet kan uppfattas. Metod Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger från centrala resursteam i varsitt område i samma kommun. Samtliga specialpedagoger var inriktade mot förskola. Resultat Resultaten i studien påvisar att specialpedagogerna uppfattar Tydliggörande pedagogik som ett sätt att stötta verksamheten i förskolorna och uppnå målen i läroplanen. Specialpedagogerna beskriver olika sätt som Tydliggörande pedagogik kan användas stöttande t.ex. genom visuellt stöd där miljöer eller aktiviteter kan tydliggöras samt kommunikation möjliggöras. Samtliga specialpedagoger ser stora möjligheter och vinster för såväl barn som pedagoger med Tydliggörande pedagogik. Trots det finns det svårigheter i arbetet som ofta bottnar i att metoden används på fel sätt på grund av okunskap eller oförståelse. Specialpedagogiska implikationer Resultaten indikerar att det finns ett kunskapsbehov i verksamheten där specialpedagoger kan vara nyckelpersoner för att ge kompetensutveckling och sprida förståelse hos både pedagoger och ledning. Nyckelord Förskola, Scaffolding, Stöttning, TEACCH, Tydliggörande pedagogik

  5D Anela Sandra posturkund PDF.pdf   (1.161Mb)

• Att lyckas i skolan som flicka med adhd – en systematisk forskningsöv...
  Andersson, Madelene  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Andersson, Madelene (2020). Att lyckas i skolan som flicka med adhd – en systematisk forskningsöversikt över främjande faktorer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Detta examensarbete förväntas bidra med kunskap och förståelse, ur ett internationellt perspektiv, kring flickor med diagnosen attention deficit hyperactivity disorder, adhd. Det förväntade kunskapsbidraget ligger också i att presentera strategier för att kunna arbeta främjande när det gäller skolframgång för flickor med adhd. Syfte och frågeställning Syftet är att öka kunskaperna kring adhd hos flickor samt att belysa vilka faktorer, på skol- och organisationsnivå, som främjar skolframgång hos flickor som är diagnostiserade med adhd. Frågeställningen som denna uppsats har för avsikt att svara på är; vilka faktorer, på skol- och organisationsnivå, är centrala när det gäller skolframgång hos flickor med adhd? Teori I examensarbetet tar jag ett systemteoretiskt perspektiv och utgår ifrån tesen att faktorer för elevers skolframgång kan vara beroende av hur skolan som organisation ser ut. Utgångspunkten är också Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med fokus på skolan som system. Slutligen väljer jag också att titta på resultaten utifrån artikelförfattarnas specialpedagogiska perspektiv. Metod Detta examensarbete är en systematisk forskningsöversikt med fokus på vetenskapliga forskningsartiklar, publicerade under de senaste nio åren. Resultat Resultatet visar att de faktorer som är centrala när det gäller att främja skolframgång för flickor med adhd är tidig diagnostisering, förebyggande arbete och lärarens stöd. Resultatet visar också att det inte finns några direkta skillnader i de symptom som flickor och pojkar uppvisar vid adhd. Istället finns det en skillnad i hur ofta flickor och pojkar uppmärksammas för sina svårigheter, flickor uppmärksammas i mindre utsträckning än pojkar. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagoger verksamma inom skolan har en viktig roll när det gäller arbetet med flickor med adhd då specialpedagoger ofta har ett helhetsperspektiv över verksamheten och dess behov och förutsättningar. Med en djupare förståelse och en större kunskap om flickor med adhd och främjande faktorer för skolframgång för dessa eleverna kan flera personer arbeta förebyggande och främjande för att ge elever förutsättningar för att lyckas i skolan.

  1E Madelene A posturkund PDF (003).pdf   (1.281Mb)

• Att leda och lyckas med ett utvecklingsarbete som specialpedagog
  Bekir, Ayla  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:	The purpose of the study is to investigate what happens in a workplace when a development work starts. What are the factors to succeed in a development work and what obstacles can arise? Qualitative interviews were conducted by some selected teachers, who have long experience of working in the school world and those who run the development project. Their views and experiences during the implementation of the development work together with theory and previous research resulted in the results / analysis part and shows a great lack of staff understanding and meaning with the development work. This was very much in line with the principal's attitude and leadership, showing the thumbs up but then letting project managers control it themselves without any follow-up during the work. The analysis also shows a disappointment from project managers as they do not receive the right support from management. As a special education teacher, you have a great opportunity to change the school and work preventively, but it is important to have knowledge of how to implement and succeed with a development work and the right tools and support from management are a crucial part of succeeding with school development from a special educational aspect.
  Swedish abstract:	Syftet med studien är att undersöka vad som händer på en arbetsplats när ett utvecklingsarbete sätter igång. Vilka är faktorerna för att lyckas med ett utvecklingsarbete och vilka hinder kan uppstå? Kvalitativa intervjuer gjordes av några utvalda lärarna, som har lång erfarenhet av att arbeta i skolvärlden och de som drev utvecklingsprojektet. Deras synpunkter och upplevelser under implementeringen av utvecklingsarbetet tillsammans med teori och tidigare forskning resulterade i resultat/analysdelen och visar en stor brist i personalens förståelse och mening med utvecklingsarbetet. Detta föll mycket på rektors förhållningssätt och ledarskap där man visar tummen upp men sedan låter projektansvariga styra upp det själva utan några uppföljningar under arbetets gång. Analysen visar också en besvikelse från projektansvariga då det inte få rätt stöd från ledningen. Som specialpedagog har man en stor möjlighete att förändra skolan och arbeta förebyggande men det är viktigt att ha kunskaper om hur man implementerar och lyckas med ett utvecklingsarbete och rätta verktyg och stöd från ledning är ett avgörande moment i att lyckas med skolutveckling från en specialpedagogisk aspekt.

  Examensarbete Slutversion Ayla Bekir.pdf   (250.1Kb)

View more