• Skolledares bild av specialpedagogen En kvalitativ undersökning av sk...
  Alm Sandström, Johan  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Sandström, Johan (2018). Skolledares bild av specialpedagogen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Uppsatsen ämnar bidra till förståelse för hur rektorer ser på specialpedagogrollen och hur speci-alpedagogen kan nyttjas i skolans kring specialpedagogiska frågor på en individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka hur skolledare ser på specialpedagogen och dennes funktion i skolans verksamhet. Då en mer utförlig arbetsbeskrivning saknas i officiella styrdokument blir rektorn, som leder och fördelar arbetet inom skola, och dennes tolkning och förståelse för speci-alpedagogen, avgörande för hur specialpedagoguppdraget utformas. Uppsatsen utgår från följande frågeställning: • Hur uppfattar skolledare specialpedagogens kompetens, funktion och roll i verksam-heten? Teori Studiens teoretiska ansats lutar sig mot systemteori och fenomenologisk analys. Metod Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är semi-strukturerade in-tervjuer som genomförts med fem skolledare, varav tre är rektorer och två biträdande rektorer. Fyra av de intervjuade skolledarna är verksamma på gymnasienivå och en på grundskolan i högstadiet. Resultat Resultatredovisning är kategoriserad i fyra huvudteman: specialpedagogens funktion, specialpe-dagogens arbetsuppgifter, skolledarnas egna erfarenheter av specialpedagoger och hur skolle-darna ser på framtiden för specialpedagoger. Sammanfattningsvis ger rektorerna överlag en bild av specialpedagogen som att ha en viktig roll i verksamhetens organisatoriska arbete, även om det mer praktiska av hur ett sådant arbete struktureras inte blir synlig under intervjuerna. Specialpedagogiska implikationer Uppsatsen ämnar belysa hur skolledarna ser på specialpedagogens funktion i svensk skola och i sin egen verksamhet. Rektorernas uppfattning och vision är av stor betydelse för hur den speci-alpedagogiska verksamheten formas, även om denna inte är allenarådande. Faktorer som lärarna (och deras arbetsbelastning) samt budget och resursfördelning har också påverkan för hur arbe-tet utformas. För att specialpedagogen ska kunna göra ett arbete som speglar den kompetens som utbildningen ger är det därför viktigt att rektor och specialpedagog delar denna syn, men även att lärarna i verksamheten upplever att det organisatoriska arbetet har legitimitet.

  5F Johans S PDF 2 (003).pdf   (498.7Kb)

• Att bygga broar mellan olika professioner - en studie om samverkan kr...
  Tarczynska, Beata  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Beata Tarczynska (2018). Att bygga broar mellan olika professioner- en studie om samverkan kring arbete med barn i språklig sårbarhet. Specialpedagogiska programmet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Universitet, 90 hp. Syfte Syftet med mitt arbete är att analysera utifrån systemteori olika professioners syn på samverkan kring barn med språklig sårbarhet och vidare utifrån Vygotskijs sociokulturella teorier kartlägga möjligheter och utmaningar kring samarbete. Ett annat syfte är att ta reda på vilka uppfattningar finns det bland skolpersonalen om språklig sårbarhet. Frågeställningar Undersökningen koncentreras kring följande frågor: Vilka uppfattningar, synsätt, kunskaper och föreställningar som finns det bland olika professioner i skolan om språklig sårbarhet? Vilka förutsättningar ser olika professioner i skolan kring arbete med elever i språklig sårbarhet? Hur upplever olika professioner samverkan mellan klasslärare, fritidshemmet, vårdnadshavare och specialpedagoger/speciallärare i arbetet med elever i språklig sårbarhet? Varför samverkan är problematisk? Teori Den teoretiska förankringen är sociokulturellt perspektiv byggt kring Vygotskijs teorier om lärande och kommunikation. Denna teori innefattar även en relationell pedagogik både i undervisningssituationer och i samarbete på organisationsnivå. Ett annat perspektiv är systemteoretiskt. Förväntat kunskapsbidrag Jag avser med min studie att sprida kunskap om hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas i skolan. Min ambition är att belysa vilka utmaningar och möjligheter kan pedagoger möta i det dagliga arbete med elever i språklig sårbarhet samt vilka samarbetsmöjligheter finns det på organisationsnivå. Vidare vill jag betona specialpedagogens roll i arbete med språksårbara elever, lyfta vikten av handledning, fortbildning och anpassning av lärmiljö. Jag hoppas att genom min studie få bidra med förståelse för varför kan det vara problematiskt att samverka mellan olika professioner på en skola. Resultat Studiens resultat pekar på stor diskrepans bland skolpersonalen i uppfattningar om språklig sårbarhet. Det råder en viss osäkerhet i frågan om vad språklig sårbarhet är samt hur arbete med språksårbara elever kan utformas. Många påpekar att det krävs mer kunskap om språkliga svårigheter så som språkstörning i synnerhet i kombination med flerspråkighet eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De flesta av respondenter hänvisar till specifika läs- och skrivsvårigheter och pekar på specialpedagogen som huvudansvarige i arbete kring eleverna med särskilda behov. Det framkommer en viss oenighet om hur läraren kan anpassa undervisningen i klassrummet. Professionella menar att problematiken sätter höga krav på samarbete olika professioner emellan och god kommunikation och relationer med både eleverna liksom deras vårdnadshavare. Det framgår att det krävs en röd tråd i organisationen beträffande synen, förhållningssätt och arbetssätt kring språklig sårbarhet om eleverna ska lyckas.

  Beata Izabella Tarczynska.pdf   (379.6Kb)

• Fysisk lärmiljö i tre särskilda undervisningsgrupper En studie om ...
  Lindgren, Andréas  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  Denna studie avser att belysa den fysiska lärmiljön i särskilda undervisningsgrupper. Målet är att ge kunskap om vad i den fysiska lärmiljön som kan utvecklas och förändras för att skapa bättre förutsättningar för elever i svårigheter så att de lyckas med sin skolgång. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den fysiska lärmiljöns betydelse för elever i särskilda undervisningsgrupper. Genom att utgå från empiriskt insamlat material och tidigare forskning vill jag förmedla kunskap om hur en god fysisk lärmiljö ser ut för elever i svårigheter och vad som är betydelsefullt för dessa elever för att lyckas med sin utveckling och skolgång. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som beskriver att barnet i samspel med miljön påverkar hur och vad barnet utvecklas till. Barnen ingår i många olika miljöer som påverkar dem och där inlärning sker. Bronfenbrenner betonar att barns utveckling, psykiskt, socialt och känslomässigt, påverkas av hur barnet och deras omvärld kan samspela med varandra och framhåller interaktionen mellan person och miljö. För att få ett ytterligare perspektiv söks studiens förklaring i Antonovskys begrepp KASAM som bygger på de tre delarna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. För att människor ska må bra krävs, enligt Antonovsky, ett starkt KASAM. Ju starkare KASAM desto bättre mår vi. Det empiriska materialet har samlats in genom kvantitativa enkäter som 15 elever och 12 pedagoger har svarat på. Jag har använt mig av tre olika enkäter där en av dem var digital. Den insamlade empirin analyserades sedan på ett kvalitativt sätt. Den insamlade empirin och tidigare forskning överensstämmer och pekar på att utformningen av den fysiska lärmiljön är ytterst viktig för elever, men i synnerhet för elever med olika funktionsnedsättningar och koncentrationssvårigheter. Miljön i klassrummen bör vara tydligt utformad och utgå från elevernas olika behov för att på så sätt underlätta för deras inlärning. Elever med olika former av koncentrationssvårigheter påverkas av de intryck som finns i den fysiska lärmiljön, därför är det betydelsefullt att eliminera dessa intryck så att eleverna inte tappar sitt fokus. Interaktionen mellan person och miljö är betydande som Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser. Det framkommer även i studien och i tidigare forskning att den fysiska lärmiljön ute i form av skolgårdar och skolans lokalisering har stor betydelse för eleverna eftersom de mår bra av att komma ifrån sin gamla skola och bryta negativa mönster samtidigt känner de sig ofta inkluderade i den nya skolan vilket de tidigare aldrig har känt på sin gamla hemskola. Eleverna får på så sätt ett stärkt KASAM. Tidigare forskning pekar på att eleverna blir exkluderade från sin hemskola och i min studie framkommer det att eleverna känner sig inkluderade i den särskilda undervisningsgruppen. På så sätt skiljer sig min studie mot tidigare forskning. Skolgården och utemiljön är betydelsefull ur den synpunkten att elever har olika intresseområden, de är mer eller mindre lekfulla, de behöver lugn och ro, tillfälle att vara för sig själv, röra på fysiskt eller kunna umgås med sina kompisar. Miljöer som stöder ökade fysiska interaktioner förbättrar social kompetensutveckling. För att göra skolan tillgänglig för alla elever kan specialpedagogen leda och utveckla undervisning och verksamhetens fysiska lärmiljö. Identifiera och analysera svårigheter som uppstår i lärmiljön samt genom att avlägsna olika intryck i den fysiska lärmiljön och utforma klassrummen efter elevernas behov. Specialpedagogen i en särskild undervisningsgrupp ska leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet med målet att skolan ska kunna möta alla elever. Specialpedagogen besitter kompetensen att utifrån vetenskaplig grund identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbeta med att utveckla lärmiljöer som gör skolan tillgänglig för alla elever.

  Examensarbete Andréas Lindgren.pdf   (427.2Kb)

• Specialpedagogiska implikationer av fysisk aktivitet i skolan
  Karlstedt, Jennie  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Jennie Karlstedt FINAL.pdf   (833.2Kb)

• Hur-et i åtgärdsprogrammet – En fallstudie
  Vennberger, Suzanne; Ekberg, Jenny  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  SAMMANFATTNING Ekberg, Jenny och Vennberger, Suzanne (2019). Hur-et i åtgärdsprogrammet – En fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Vi vill generera kunskap om på vilka olika sätt specialpedagoger kan arbeta för att åtgärdsprogram ska bli ett effektivt och användarvänligt redskap för såväl lärare som elever. Vidare vill vi bidra med tankar och idéer om hur specialpedagoger kan arbeta för att öka elevers medverkan och insikt för sina åtgärdsprogram. Slutligen önskar vi ge kunskap om huruvida elever kan utvecklas didaktiskt med hjälp av insatserna. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i relation till elever och lärare. Vidare syftar studien till att granska hur åtgärdsprogrammen används i verksamheten och hur de relaterar till elevens delaktighet och lärande. Preciserade frågeställningar - På vilka olika sätt arbetar specialpedagoger med åtgärdsprogram i relation till lärare och elever? - Hur arbetar specialpedagoger för att elever ska bli delaktiga och få förståelse för sina åtgärdsprogram? - På vilket/vilka sätt arbetar lärare för att eleverna ska få insikt i sina behov i relation till verksamheten? - På vilka olika sätt formuleras åtgärdsprogram för att åtgärderna ska bli tydliga för lärare och elever? Teori Den teoretiska förankringen utgår från det systemteoretiska perspektivet, det relationella- och kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet, vilka åskådliggör specialpedagogens och lärarnas synsätt samt ger en helhetssyn på hur skolan arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Metod Föreliggande undersökning omfattar en kvalitativ fallstudie med abduktiv inriktning som metodmässigt använder triangulering av data från intervjuer, observationer och skriftliga dokument. Resultat Resultatet visar att specialpedagogens arbetsmetoder grundar sig i ett relationellt perspektiv för att göra åtgärdsprogram till ett aktivt redskap. Elevaktivt arbetssätt används genom handlingsplaner och matriser, vilka utarbetas av specialpedagog tillsammans med lärare, för att skapa delaktighet och förståelse samt ge elever i behov av särskilt stöd insikt i sina behov och möjlighet att utvecklas i sitt lärande. Resultatet indikerar dock att ett kategoriskt synsätt präglar lärarnas undervisning och att det finns brister i implementeringen av det elevaktiva arbetssättet som metod. Detta är något som visat sig påverka utarbetandet och användningen av åtgärdsprogrammen, som saknar analys på individ, - grupp- och organisationsnivå inom det systemteoretiska perspektivet. Specialpedagogiska implikationer Efter lagändringen 2014 gällande åtgärdsprogram är forskning som belyser effekterna av reformen knapp. Vi vill med denna studie öppna upp för reflektion kring vikten av elevers delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för att dokumentet ska bli ett effektivt redskap för utveckling och lärande. Vidare vill vi också belysa konkreta specialpedagogiska arbetssätt gällande åtgärdsprogram för att dokumentet ska kunna fungera som ett verktyg för såväl lärare som elever. Nyckelord Delaktighet, elevaktivitet, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram.

  4E J S PDF.pdf   (904.2Kb)

View more