• Hälsa och lärande - hand i hand. En intervjustudie med elevhälsoaktör...
  Colak, Maria; Petersson, Kristina  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Colak, Maria och Petersson, Kristina (2018). Hälsa och lärande, hand i hand - En intervjustudie med elevhälsoaktörer inom tre verksamheter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att belysa tre skolors elevhälsoarbete gällande huruvida arbetet kännetecknas av förebyggande och främjande eller åtgärdande insatser. Vidare hur elevhälsoarbetet relateras till systematiskt kvalitetsarbete. Syfte och frågeställningar Syftet med denna empiriska intervjustudie är att utifrån bristerna från elevvårdsutredningen Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) samt elevers sjunkande skolresultat och ökning av psykisk ohälsa få elevhälsoaktörers, från tre olika elevhälsoteam, syn på sitt tvärprofessionella elevhälsoarbete. Studien utgår från följande frågeställningar:  Vilken form och ledning har elevhälsoarbetet?  Kännetecknas elevhälsans arbete av förbyggande eller åtgärdande insatser?  Hur relateras elevhälsoarbetet till systematiskt kvalitetsarbete?  Hur kan resultatet tolkas och förstås utifrån professions- och systemteori? Teori Studien har sin teoretiska utgångspunkt i professions- och systemteori. Professionsteori utifrån att elevhälsans aktörer ska samverka i ett multiprofessionellt team för att stödja elevers utveckling mot utbildningens mål. För att nå detta mål behövs ett utvecklings- och förändringsarbete inom organisationen vilket systemteorin belyser. Metod Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats. Den bygger på semistrukturerade intervjuer av specialpedagoger, skolkurator, skolsköterska samt rektor. Resultat Studien visar på både likheter och skillnader mellan elevhälsoteamens form och ledning på skolorna. När det gäller mötestider och ärendegången för hur ett elevärende ska tas upp i teamen ses likheter. Man träffas varje vecka och det krävs skriftlig dokumentation från pedagoger och arbetslag i form av pedagogisk kartläggning samt utprovande av extra anpassningar under en längre tid. Tillgången på aktörer i teamen skiljer sig åt till viss del och huruvida ansvariga pedagoger företräder sina elever på elevhälsomöten likaså. Rektors ledarskap i elevhälsoteamen syns både som en ledare som samarbetar och involverar sina medarbetare samt som en ledare som delger och informerar personalen om vad som förväntas av dem. I alla teamen är delar av professionerna anställda på förvaltningsnivå. Ett av teamen upplever denna anställningsform som ett hinder för utveckling. Medvetenheten om vikten av att arbeta förebyggande och främjande finns hos alla respondenterna precis som en önskan om att arbeta så. Ett av elevhälsoteamens arbete kännetecknas av förebyggande och främjande arbete, medan de två andra skolornas elevhälsoarbete kännetecknas främst av åtgärdande insatser. På dessa två skolor finns det många elever som upplever ohälsa. På skolan som arbetar förebyggande och främjande är alla elevhälsans aktörer ute i verksamheten, vilket ger dem en helhetsbild, som i sin tur är en styrka i deras utvecklingsarbete på organisations- och gruppnivå. Flera av aktörerna träffar dessutom alla skolans elever i ett förebyggande och främjande arbete på gruppnivå. Detta team avsätter också tid till att nå en samsyn kring målen man arbetar mot. Dessa mål ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete och utvärderas och ändras efter behov. Övriga skolors elevhälsoteam har inga egna mål för elevhälsoarbetet och elevhälsoarbetet ingår inte i respektive skolas systematiska kvalitetsarbete. I elevhälsoteamet som systematiskt arbetar förebyggande och främjande syns bland annat de gemensamma visionerna för elevhälsoarbetet samt att utveckling och förändring sker i alla organisationens lager (Senge, 1995; McMasters, 2015). Specialpedagogiska implikationer Specialpedagoger har genom sin utbildning kompetens att bedriva skolutveckling utifrån ett förebyggande och främjande arbete på främst organisations- och gruppnivå, utifrån ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Detta ger specialpedagoger en självklar roll i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsouppdraget. Systematiskt kvalitetsarbete ingår också i specialpedagogens examensordning (SFS 2007:638) och även i detta arbete borde specialpedagoger bidra med sitt kunnande. På två av skolorna i studien hade inte specialpedagogerna denna roll i elevhälsoarbetet. När elevhälsoarbetet i huvudsak består av åtgärdande arbete sker ofta insatser på individnivå vilket kan ses utifrån ett kategoriskt perspektiv, elever med svårigheter.

  Examensarbete M ... ina Peterson SOL VT 18.pdf   (697.6Kb)

• Förskollärares uppfattningar om utmanande situationer i förskolan
  Holmqvist, Linda  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Kunskapsbidrag Studien visar på förskollärares uppfattningar om barn med utmanande beteende och vilka strategier och arbetssätt de har i mötet med barn med utmanande beteende. Vidare behandlar studien specialpedagogens roll i förskolan och hur förskollärare uppfattar specialpedagogens roll i det proaktiva arbetet och utvecklingen av en inkluderande lärmiljö. Syfte Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares tankar kring utmanande situationer i förskolan samt hur de beskriver sitt arbete, förhållningssätt och bemötande av barn i utmanande situationer. Vidare syftar undersökningen till att belysa hur förskollärarna ser på specialpedagogens roll i det proaktiva arbetet och i att skapa en inkluderande lärmiljö. Frågeställningar - Hur beskriver förskollärarna sin syn på barn med utmanande beteende i verksamheten? - Vilka strategier och förhållningssätt ser förskollärarna som viktiga i arbetet med barn som utmanar? - Vilken roll ser förskollärarna att specialpedagogen kan ha i förskolans arbete med barn med utmanande beteende? Teori Studien tar avstamp i de specialpedagogiska perspektiven, relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv för att synliggöra perspektiven i förhållningssättet med barn med utmanande beteende. Det systemteoretiska synsättet med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som grund har varit viktigt i studien för att belysa de olika nivåernas påverkan för barn med utmanande beteende. Metod Studien tar en fenomenologisk ansats eftersom syftet är att undersöka kunskapsområdet kring barn som utmanar. Det empiriska underlaget har samlats in med kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor. 4 Resultat Resultatet visar på att det finns en förhållandevis samstämmig bild av hur förskollärarna upplever utmanande situationer och vad som ligger till grund för att dessa uppkommer. Förskollärarna intar till stor del ett relationellt perspektiv i förhållningssättet i situationer där barnen utmanar. I situationer som påverkas av stress och organisatoriska faktorer intar de ett mer kategoriskt perspektiv. Förskollärarna menar att det till viss del saknas kompetens i mötet med barn med utmanande beteende. De uttrycker att de vill samarbeta mer med specialpedagog för att höja kompetensen och att hitta nya vägar och synsätt i arbetet. I det förebyggande arbetet och i utvecklingen av lärmiljöer ser de gärna att specialpedagoger är delaktiga, vilket de inte är i dagsläget. Implikationer Kompetensen kring barn i utmanade situationer i förskolan är många gånger inte tillräcklig. Förskolorna bidrar inte med kompetensutveckling kring området i den mån som förskollärarna önskar och efterfrågar. Genom samarbete med specialpedagog skulle det vara möjligt för personalen att få mer kunskap i sitt arbete med situationer där barnen utmanar. Specialpedagogens roll i förskolan är oftast reaktiv vilket innebär att de bidrar med sin kompentens när problemet redan uppstått. Det finns ett behov av en utökad samverkan mellan förskolan och specialpedagogen. I det förebyggande arbetet och i utvecklande av inkluderande lärmiljöer behöver specialpedagogen vara synlig och bidra med kompetens. Nyckelord Förebyggande arbete, förhållningssätt, specialpedagogik, systemteori, utmanande situationer.

  7F. Linda H PDF till MUEP.pdf   (855.3Kb)

• Inkludering av elever med autism — utmaningar och framgångsfaktorer ...
  Söderberg, Ann  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Söderberg, Ann (2018). Inkludering av elever med autism — utmaningar och framgångsfaktorer ur ett lärarperspektiv. Inclusion of pupils with autism spectrum disorder — challenges and facilitating factors from a teacher perspective. Specialpedagogexamen, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet. Förväntat kunskapsbidrag Studien ämnar ge en inblick i grundskollärares tankar om inkludering av elever med autism. I vilken utsträckning stämmer lärares uppfattningar överens med det som tidigare forskning pekar på som betydelsefulla faktorer för framgångsrik inkludering av elever med autism? Det är först när vi försöker förstå lärares inställning till inkludering, utifrån tankar om den egna kompetensen, upplevelsen av stöd och resurser och synen på vad som utgör framgångsfaktorer och utmaningar i undervisningssituationer, som vi kan påbörja ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra villkoren för elever med autism. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar i arbetet med att inkludera elever med autism i ordinarie undervisning. Vilka utmaningar uppfattar lärarna att de möter i undervisningen när det gäller att inkludera elever med autism? Vilka möjliga framgångsfaktorer kan lärare identifiera utifrån sin egen erfarenhet? Hur uppfattar lärarna skolans organisatoriska förutsättningar när det gäller inkludering av elever med autism? Teori Den sociokulturella teorin utgår från att allt lärande sker i social interaktion med omgivningen. Stora delar av vår läroplan bygger på denna kunskapssyn. Centrala kriterier inom autismdiagnosen avser nedsatta funktioner i det sociala samspelet. Resultatet i denna studie analyseras med stöd av den sociokulturella teorin, så som den beskrivs av Säljö (2000), samtidigt som teorins grundtankar problematiseras i kontexten för elever med autism. Metod Studien har genomförts genom insamling av kvalitativ data. Två sessioner av fokusgrupppsintervjuer med lärare på en högstadieskola ligger till grund för insamling av empiri. Analysen av materialet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat Det finns enligt lärarna ett värde i att bygga en stark relation till eleven för att underlätta i skolsituationen. Individuella anpassningar, exempelvis alternativa redovisningsformer, tas gärna fram efter behov och i dialog med eleven själv. Det framkommer att lärarna föredrar generella anpassningar, så som en gemensam rutin för lektionens uppstart och presentation av arbetsgången. Principen om lika värde och bibehållna förväntningar på eleven, i kombination med lärarnas höga arbetsbelastning, gör att de väljer att tona ner betydelsen av funktionsnedsättningen och rikta insatser till gruppen. Detta förhållningssätt stämmer väl överens med det som tidigare forskning beskriver som autentisk inkludering där olikhet är normen och ingen elev ska behöva känna sig avvikande. Samtidigt finns en antydan att lärarna inte använder sig av metoder som tidigare forskning framhäver som betydelsefulla för elever med autism, exempelvis visuellt stöd och stödstrukturer, instructional scaffolding och metakognitiva strategier. Lärarna uttrycker att arbetet med flera elever i behov av stöd är betungande och att de inte alltid upplever att de får tillräckligt stöd av skolledningen. Om kompetensutveckling ska kännas meningsfull bör den ges parallellt med undervisning av elever med autism, gärna i reflektionsgrupper. Behovet av kompetensutveckling framstår som störst inom området för det sociala samspelet hos elever med autism. Specialpedagogiska implikationer Skolledningen ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete för en tillgänglig lärmiljö. Då kan det också bli nödvändigt med kompetensutveckling av lärare gällande autism, och inte enbart generella anpassningar och differentierad pedagogik utifrån ett relationellt perspektiv. Specialpedagogens kompetens behövs för att tillsammans med rektor leda utvecklingsarbetet samt för att vara en kvalificerad samtalspartner i samarbetet med lärare.

  Soderberg_Ann_2018.pdf   (1.577Mb)

• Uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete hos lärare i ...
  Ekström Gustavsson, Kristoffer  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Ekström Gustavsson, Kristoffer (2018). Uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete hos lärare i ett arbetslag. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: forskning kring elevhälsa, förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad och fokuserar EHT:s arbete på organisationsnivå. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är en del av skolans dubbla uppdrag och ska genomsyra hela verksamheten (SFS 2010:800). Därför är det intressant att undersöka lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien är att undersöka hur ett antal lärare inom ett arbetslag uppfattar vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär. Studien definierar följande frågeställningar: 1. Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar hälsofrämjande? 2. Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar förebyggande? 3. Hur kan lärarnas uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete tolkas utifrån Antonovskys teorier kring känsla av sammanhang? Teori: studien lutar sig mot Antonovskys (2005) teorier kring känsla av sammanhang, KASAM för att relatera tolkningen av lärarnas uppfattningar och deras beskrivningar av hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande till ett större sammanhang. Vidare presenteras forskning kring hälsofrämjande och förebyggande arbete inom skolan. Metod: det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem olika lärare i ett och samma arbetslag på en grundskola. Den insamlade empirin har sedan bearbetas och tolkats med en fenomenografisk ansats och sammanställs i sk. beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna analyseras därefter utifrån fr. a. Antonovskys KASAM. Resultat: studiens resultat beskriver två kategorier av uppfattningar hos lärarna. Kategorin Hälsofrämjande, ärlighet och tillit kännetecknas av en uppfattning av att hälsofrämjande innebär ett ärligt och tillitsfullt förhållningssätt. Kategorin Förebyggande relationer kännetecknas av en uppfattning av att förebyggande arbete innebär att bygga relationer. Resultatet visar också hur lärare beskriver hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom empowerment processer och coping strategier vilket skapar känsla av sammanhang. Resultatet indikerar möjligheten att på organisationsnivå planera förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån ett bottom-up perspektiv där lärare kan bli elevhälsans förlängda arm. Specialpedagogiska implikationer: specialpedagogen är en del av elevhälsoteamet (EHT) och ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Samtidigt sker specialpedagogens arbete till stor del i samverkan med lärare i arbetslag i en verksamhet som inte sällan kräver ett reaktivt arbetssätt. Kunskap kring lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete kan stödja specialpedagogen och EHT i arbetet att rikta om fokus på förebyggande arbete från att vara övervägande reaktivt till att bli mer balanserat och proaktivt och hälsofrämjande.

  Examensarbete KEG 11 juni.pdf   (1.122Mb)

• Projekt främja närvaro - ett skolutvecklingsarbete i tanke och handling
  Petersen, Anna  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Petersen, Anna (2018). Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Genom denna studie ges ett praktiknära exempel på hur skolutveckling på kommunövergripande nivå kan drivas samt vilka faktorer som utifrån processen identifieras som framgångsrika och vilka faktorer som identifieras som hindrande. Studien förväntas bidra till ökad kunskap och förståelse kring vilka faktorer som på systemövergripande nivå leder till varaktig och hållbar förändring med målet att främja närvaron, samt ökad kunskap och förståelse kring hur skolutvecklingsteorier kan bidra till ett konkret skolutvecklingsarbete som leder till hållbar förändring. Syfte och frågeställningar Syftet är att genom att följa upp det skolkommunövergripande projektet främja närvaro synliggöra på vilket sätt projektet fått genomslag i organisationen samt identifiera vilka faktorer, kopplat till skolutvecklingsteorier, som i processen bidragit till systemövergripande varaktiga förändringar, i syfte att främja närvaron. För att kunna få svar på och för att på ett adekvat sätt kunna diskutera mitt syfte utgår jag från följande frågeställningar: • Har attityder och resonemang kring frånvaro/ närvaro förändrats sedan det att projektet startade? • Har det närvarofrämjande arbetet förändrats i praxis sedan det att projektet startade? • På vilket sätt har projektet bidragit till ett kommunövergripande närvarofrämjande arbete och vilka centrala faktorer och förklaringsmodeller kan identifieras? Teori Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett systemteoretiskt perspektiv. Utifrån det systemteoretiska perspektivet betraktas orsakssamband som cirkulära (Öqvist, 2013). Delarna inom systemet påverkar och påverkas av varandra. Delarna inom systemet samverkar för att skapa jämnvikt (Thurén, 2007). Metod Eftersom att jag själv varit delaktig och medvetet och planmässigt påverkat den förändringsprocess som studeras i föreliggande studie, tangerar ansatsen på att vara aktionsforskning. Aktionsforskning är en ansats som tar sin utgångspunkt i praktiken och som präglas mellan ett nära samarbete mellan forskare och praktiker (Lindgren, 2009). För att fånga in olika aspekter och därmed öka möjligheten till att identifiera vilka faktorer i processen som bidragit till varaktiga förändringar användes mixed methods. En stor del av empirin utgörs av de dokument och de fältanteckningar som fördes under projekttiden. Datan utgörs även av semistrukturerade intervjuer samt bearbetning och analys av policydokument. Resultat Perspektiven på skolutveckling är flera och utifrån resultatet av föreliggande studie kan konstateras att det inte finns något enhälligt facit på hur skolutveckling ska bedrivas. Det medskapande perspektivet och den lärande organisationen utgör viktiga förklaringsmodeller till att det närvarofrämjande arbetet på systemövergripande nivå fick fäste i kommunens skolor. Samtidigt utgör denna förklaringsmodell inte ensam hela förklaringen. Trycket utifrån, förändring i kommunikation samt utrymmet för självorganisering är samtliga bidragande faktorer till att det inom delarna skedde en förändring i såväl tanke som i handling. Faktorerna bildar tillsammans den helhet som förklarar anledningen till att det närvarofrämjande arbetet kom att bli en realitet. Specialpedagogiska implikationer Med utgångspunkt i specialpedagogens examensordning utgör skolutvecklingsarbetet en central del i specialpedagogens yrkesroll. Genom sitt holistiska perspektiv och sin erhållna kunskap om skolutveckling och förändringsarbete kan specialpedagogen skapa de förutsättningar som krävs för att målet om en bättre lärandesituation för eleverna ska bli reell. Nyckelord främja närvaro, förändringsarbete i skolan, närvarofrämjande arbete, skolutveckling, utvecklingsarbete i skolan

  Examensarbete Anna Petersen SOL VT 18.pdf   (503.7Kb)

View more