• Tillgänglig lärmiljö- ett komplext landskap
  Gravert, Katalina  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Gravert, Katalina (2020). Tillgänglig lärmiljö- ett komplext landskap. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att synliggöra olika uppfattningar om tillgänglig lärmiljö hos några högstadielärare. Detta kan i sin tur ge en ökad förståelse och medvetenhet kring arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever. Genom att låta några högstadielärares uppfattningar om detta fenomen få komma fram och ta plats kan ses som en avgränsad kartläggning för att förstå fenomenet bättre. Om man inte förstår vad som händer i en lärmiljö är det svårt att hitta de förbättringsinsatser en skola behöver göra som leder till skolutveckling. Denna studie kan ses som ett underlag för reflektion samt en startpunkt till att se över hur den tillgängliga lärmiljön upplevs i den egna verksamheten. Detta för att synliggöra vad som behöver kvalitetsutvecklas, varför och på vilket sätt. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur några högstadielärare upplever arbetet att göra lärmiljön tillgänglig för alla elever. Studien strävar efter att hitta kvalitativt olika uppfattningar som skulle kunna täcka en del av variationen av existerande uppfattningar. Studiens preciserade frågeställningar utifrån syftet är: • Hur uppfattar lärarna arbetet med att göra undervisningen tillgänglig för alla elever? • Vilka olika uppfattningar eller sätt att tänka på kring fenomenet ”en tillgänglig lärmiljö” kommer fram hos lärarna? Teori Studiens teoretiska perspektiv är inspirerad av fenomenografin. Denna forskningsansats finns främst inom pedagogisk och didaktisk forskning och förutsätter att det finns företeelser i världen som har olika innehåll och betydelser för olika människor. Inom fenomenografin finns inte någon ambition att anpassa verkligheten till en vetenskaplig modell via en teoriram. Således görs inget anspråk på vad som är sant eller falskt utan fenomenografin utgår ifrån vad individen uppfattar som sant eller falskt (Kroksmark, 2007). Variationerna i denna studie förklaras utifrån att varje lärare agerar utifrån vad denne erfar i sitt klassrum. Lärarna blir då bärare av nyanserade sätt att erfara detta fenomen. Med andra ord är resultatets uppfattningar, beskrivningar av den interna relationen av lärare och fenomenet. Lärarna har genom intervjuerna fått fokuserat urskilja vad de själva uppfattar som tillgänglig lärmiljö där relevanta aspekter av fenomenet har medvetandegjorts (Marton & Booth, 2000). Metod Denna studie är induktiv och gör inte anspråk på att lyfta fram en sanning om hur något egentligen är, utan vill istället beskriva hur något kan vara. Studiens kvalitativa metod vill fånga in olika uppfattningar om fenomenet genom de semistrukturerade intervjuer som gjorts med fyra högstadielärare från samma grundskola och arbetslag. Den kvalitativa analysen som är inspirerad av fenomenografin beskriver den variationer av uppfattningar som kommit fram. Specialpedagogiska implikationer Studiens kategorier skapar en avgränsad del av den förståelse som finns kopplat till fenomenet en tillgänglig lärmiljö. Specialpedagogen innehar en del av den kompetens som kan hjälpa till i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever genom att leda ett specialpedagogiskt förändringsarbete. Genom att titta på studiens kategorier en i taget kan ett arbete påbörjas där förståelsen av studiens uppfattningar sätts mot den egna verksamhetens kontext. Kanske blir det uppenbart för specialpedagogen att nästa steg är att organisera för samarbete där samsyn kring studiens kategorier behöver skapas mellan lärare, arbetslag och elevhälsa. Specialpedagogen behöver ta sikte mot att förebygga, identifiera och undanröja hinder för elevers utveckling och lärande i arbetet att tillgängliggöra lärmiljön. Genom en förförståelse utifrån studiens resultat och en kartläggning av den egna skolans pedagogiska miljö, sociala miljö, fysiska miljö kan specialpedagogen bilda sig en uppfattning om hur tillgänglig skolan är. Kartläggningen behöver bli ett underlag för vidare diskussioner och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet för att generera insatser som förbättrar lärmiljön. Resultat/ slutsats Fenomenografins drivkraft i denna studie återfinns i lärarnas uppfattningar av hur dem erfar den tillgängliga lärmiljön. Tolv kategorier har kommit fram av det empiriska underlaget och dessa återfinns under tre olika teman: 1. Klassrumsarenan kräver en bemästringskonst. 2. Konstanter i en tillgänglig lärmiljö. 3. Socialisationsuppdragets betydelse. Det första temat omfattar sex kategorier som rör uppfattningar som är knutna till lärarens många utmaningar och möjligheter att påverka den tillgängliga lärmiljön i klassrummet. Uppfattningarna kretsar kring att skapa ett gott arbetsklimat, att göra eleverna delaktiga, lärarrollens betydelse för en mer tillgänglig lärmiljö, att kunna hantera dynamiken i undervisningen, den differentierade undervisningen som inte alltid är till godo samt den reflekterande praktiken som kan påverka lärmiljön. Det andra temat omfattar tre kategorier utifrån superstrukturer, övertydlighet, förutsägbarhet och systematik som en kategori. Extra anpassningar och den fysiska lärmiljön är de två andra. Dessa kategorier innehåller vad lärare uppfattar som centrala delar av vad som naturligt hänger med i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön. Det tredje temat omfattar tre kategorier av uppfattningar som i analysen knyts till lärarens socialisationsuppdrag. Dessa uppfattningar kretsar kring ledarskapet, kommunikationen och kulturer som kan utmana tillgängligheten. Från ett helikopterperspektiv går det att skönja två begrepp som genomgående påverkar studiens tolv kategorier. Begreppen är relation och interaktion. Det blir tydligt hur relationer och interaktioner påverkar den tillgängliga lärmiljön utifrån studiens tolv kategorier. Den tillgängliga lärmiljön påverkas genom att relationer och interaktioner både kan förhindra men också motivera lärandet. Nyckelord/sökord (alfabetisk ordning) Delaktighet, differentierad undervisning, inkludering, interaktion, kommunikation, ledarskap, relationer, socialt samspel, tillgänglig lärmiljö.

  Katalina Graver ... b Tillgänglig lärmiljö.pdf   (762.0Kb)

• Min pedagog bestämde mig En fallstudie om pedagogers fördjupade medv...
  Macinnes, Tammy  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om barns möjlighet till inflytande utifrån ett relationellt perspektiv, i en rutinsituation genom arbetssättet systematisk filmanalys som verktyg för specialpedagogisk handledning utifrån följande frågeställning: Hur kan relationen mellan barn och pedagog förstås med särskilt fokus på barnets ansats till inflytande? Teori Studien är inspirerad av relationell pedagogik och belyser olika perspektiv av barns inflytande i förskolan. För att barnets ansats till inflytande ska få den intersubjektiva vändning som krävs för reellt inflytande behövs en etablerad mellanmänsklig relation. Relationell pedagogik ger pedagogen möjlighet att hitta en ömsesidig relation till vart barn, så att utveckling och lärande kan ske. Metod För datainsamlingen till denna fallstudie har systematisk filmanalys använts för att analysera två situationer där pedagoger tolkar två barns ansatser till inflytande. Båda barnen har en språklig sårbarhet. Studien utfördes i två privata förskolor. Resultat Den här studien visar på att det pedagogiska uppdraget att ge alla barn förutsättningar för inflytande är komplext. I studien noteras att pedagogerna i förskolan ibland låter praktiska göromål gå före det relationella uppdraget. Handledning kan med hjälp av systematisk filmanalys vara ett värdefullt arbetssätt för specialpedagoger i förskolan. Specialpedagogiska implikationer I förskolan möts barnet av vuxna med olika yrkeskompetenser, vilkas uppdrag är att främja alla barns utveckling och lärande (SKOLFS 2018:50). De vuxnas olika yrkesroller är obetydliga ur barnens perspektiv. Det faktum att det är en vuxen som agerar anger såväl ansvars- som maktpositionerna i en situation. Det specialpedagogiska anslaget i studien ligger i inflytandet för alla barn. Studiens fokus ligger på barn med språklig/kommunikativ sårbarhet, vilket kan vara en utmaning för inflytande då barnen primärt kommunicerar icke-verbalt. Denna form av sårbarhet fäster extra stora förväntningar vid den vuxnes relationella belägenhet.

  slutgiltig version.pdf   (326.8Kb)

• Specialpedagogens arbetsuppgifter Handledning, kartläggning och pedag...
  Poljo Keric, Alma; Johansen, Annalena  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Master thesis (one year)

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Johansen, Annalena och Keric Poljo, Alma (2020). Specialpedagogens arbetsuppgifter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Ahlberg (2013) beskriver att specialpedagogiken har många ansikten och kännetecknas av sin komplexitet. I Möllås, et al (2017) studie framgår det att de kunskaper och färdigheter som specialpedagogen har tillägnat sig genom sin utbildning inte med självklarhet får eller kan praktiseras inom den verksamhet som specialpedagogen får sin anställning. Det råder inga tvivel om att den specialpedagogiska rollen i sig är komplex och därför blir det intressant för oss att med denna studie försöka nå en ökad förståelse i hur specialpedagogens uppdrag kan se ut i praktiken. I examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen efter avslutad examen besitta vissa förmågor och färdigheter (se bilaga 2). Vi har valt att belysa två av dem; - visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå, – visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda. Vi har även valt att lyfta fram de uppgifter som specialpedagogerna anser vara de viktigaste. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagoger på några skolor beskriver sina arbetsuppgifter i förhållande till några färdigheter och förmågor som nämns i examensordningen SFS 2017:1111. Följande specificerade frågeställningar söker vi svar på. • Hur använder specialpedagogen sin kompetens och kunskap för att utföra arbetsuppgifterna handledning, kartläggning och pedagogisk utredning på de undersökta skolorna? • Vad anser specialpedagogerna på de undersökta skolorna är deras viktigaste arbetsuppgift? Teori De teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats är Thomas Brantes professionsteori samt de specialpedagogiska perspektiven; relationellt och kategoriskt perspektiv, salutogena förhållningssättet och KASAM. Valet motiveras med att öka förståelsen samt analysera specialpedagogens yrkesroll som ofta präglas av otydlighet. I vår resultatanalys framkommer det att specialpedagogen kan kategoriseras som både semiprofession och preprofession. Metod Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som utgår från åtta specialpedagogers beskrivningar av sina arbetsuppgifter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. Metoden lämpar sig när forskaren vill få fram ny kunskap samtidigt som det finns ett antal på förhand utvalda frågeställningar som intervjupersonerna ska reflektera över (Justesen och Mik-Meyer, 2011). Resultat I vårt resultat kan vi se att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter specialpedagogen utför i verksamheten och de mål som ska uppnås i specialpedagogutbildningen, exempelvis när det gäller handledning. Utifrån våra samtal framkommer det även att specialpedagogerna har som mål att få en samlad och fördjupad helhetsbild av elevens skolsituation, för att på bästa sätt hjälpa eleven utvecklas mot kunskapsmålen. Alla informanter har samma primära mål, att alla elever ska lyckas i skolan. Informanterna har även som mål att arbeta fram en struktur som underlättar lärarnas arbete som i sin tur syftar till att alla elever ska utvecklas. Flera av dem beskriver sig som spindeln i nätet men vissa belyser även övriga arbetsuppgifter som inte har något med specialpedagogik att göra. Det specialpedagogiska uppdraget är således mångfasetterat. Utifrån vårt resultat kan vi se två tydliga spår i specialpedagogernas arbetssätt. Det ena spåret har fokus på individ - och gruppnivå varav det andra spårets fokus är på organisationsnivå. Med stöd i vår tidigare forskning visar Lindqvists studie (2013) att de arbetsuppgifter som mer än 80% av specialpedagogerna själva väljer är att arbeta med är att handleda annan personal, dokumentation och skolutveckling. Specialpedagogiska implikationer Vårt resultat visar att det råder en otydlighet i vad specialpedagogen har för kunskap och kompetens. För att specialpedagogens roll i en likvärdig skola ska bli tydligare krävs en samsyn bland samtliga aktörer i skolans värld. Önskvärt vore en mer stringent framställning av detta i styrdokumenten. Det framkommer att det inte finns tid för processinriktad handledning hos våra informanter trots att forskning visar att denna typ av handledning ger möjlighet till yrkesutveckling genom reflektion. Vi önskar mer tid för processhandledning då det bidrar till en yrkesutveckling. Vi tycker att det är tydligt att specialpedagogerna i vår studie anser att alla elever ska lyckas i skolan och att specialpedagogernas övergripande arbete är att bidra till en skola för alla. Nyckelord Handledning, kartläggning, pedagogisk utredning, profession, specialpedagog,

  AnnaLena Johansen och Alma Pojos examensarbete.pdf   (567.1Kb)

• Specialpedagogiska insatser i förskolan
  Reventa, Mihaela  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  Swedish abstract:

  Studiens resultat ger inblick i hur specialpedagogiska insatser organiseras på förskolan, enligt förskoleledningen, samt vilken funktion de har. Studien bidrar även med kunskap om hur förskolan kan använda sig av specialpedagogisk kunskap i den allmänna pedagogiken. Det kan vara relevant för mitt framtida yrke att få en djupare förståelse i hur förskolor arbetar med specialpedagogiska insatser men även vilka förutsättningar som ges till detta arbete.

  3G Mihaela posturkund PDF.pdf   (506.2Kb)

• Specialpedagogens utmaningar i en komplex yrkesvardag.
  Andrén, Linda; Sunder Lindberg, Katarina  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Resultatet av studien kan visa vad blivande specialpedagoger har att vänta av sin blivande yrkesroll. Vi hoppas att genom studien kan ge läsarna en djupare förståelse för yrkets komplexitet och de utmaningar specialpedagoger kommer att möta i en framtida yrkesroll. Syftet med den här studien är att undersöka sex specialpedagogers utmaningar och problemlösande i en vardagspraktik. Genom deras erfarenheter vill vi synliggöra metoder som kan identifieras som en specialpedagogisk yrkeskompetens. De preciserade frågeställningarna är: • Vad upplever specialpedagoger är deras största utmaningar i sin yrkesvardag? • Hur hanterar specialpedagoger sin roll som problemlösaren? • Vilka metoder är användbara i en yrkesvardag som specialpedagog? • Hur används beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund i det praktiska arbetet? Vi har valt att använda Lave och Wengers (1991) teori “Situated learning”. I studien är vi intresserade av specialpedagogens yrkespraktik och den kompetens som den bidrar med inom skolverksamheten. Därför har vi valt en teori som försöker förklara hur människor formas utifrån en given kontext där kommunikation och handlande (görande) leder till nya kunskaper, ett lärande. Vi har gjort sex semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger på tre skolor. Resultaten av intervjuerna har analyserats med tematisk analys och Situated learning. Genom intervjuerna med verksamma specialpedagoger har vi fått en djupare förståelse för yrkets komplexitet. Specialpedagogerna i studien beskriver att förväntningar från lärarkollegorna är en stor utmaning. Detta får konsekvenser för den vardagliga praktiken genom att det emellanåt uppstår slitningar i relationer mellan dem och kollegorna. Något som också blir en utmaning är att specialpedagogerna trots utbildning och kompetens inte får driva skolutveckling på skolorna. Istället får förstelärare och processledare det mandatet, något som specialpedagogerna ställer sig kritiska till. Vi har också i studien velat lyfta specialpedagogernas kompetens. De berättar att de använder material och metoder som är kopplat till vetenskaplig grund. Två spetskompetenser som identifierats utifrån specialpedagogernas svar är helhetssyn och utredningar, dessa två binds ihop och är beroende av varandra. Resultatet av studien visar på att det fortfarande är så att specialpedagogerna har svårt att få en självklar roll att leda arbetet med skolutvecklingen. Detta beror bland annat på att förstelärare och processledare har fått mandatet av skolledning att driva skolutvecklingen. Detta får konsekvenser för oss som nyexaminerade specialpedagoger som kommer ut från vår utbildning och förväntar oss att vi ska ha en självklar roll i skolans utvecklingsarbete. Specialpedagogerna upplever ofta en avsaknad av tydlighet utifrån ledningens sida angående deras arbetsuppdrag. Detta skapar missförstånd angående specialpedagogernas arbetsuppdrag. Specialpedagogerna upplever att de ofta får arbeta med arbetsuppgifter som påminner om speciallärarens. Därför menar vi att ett led i att förtydliga den specialpedagogiska yrkeskompetensen är att ha både specialpedagoger och speciallärare anställda på skolorna. Båda kompetenserna behövs och kompletterar varandra.

  2D Linda o Katarina PDF (004).pdf   (561.1Kb)

View more