• Värdegrundsarbete på högstadiet - En intervjustudie med högstadieelever
  Hansson, Eva Susanne  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/abstrakt Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete är att genom ett elevperspektiv försöka undersöka hur några högstadieelever diskuterar värdegrunden för att ta reda på om värdegrunden genomsyrar vardagen och är integrerad hos eleverna eller om arbetet med värdegrunden är formaliserat och schemalagt. Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte: ● Hur förstår eleverna skolans värdegrund såsom den framställs i styrdokumenten? ● Hur tolkas och bearbetas värdegrundsbegrepp tillsammans med eleverna? ● Hur arbetar eleverna med värdegrunden i skolan? ● Hur möter eleverna värdegrunden i skolan? Teoretisk förankring Detta examensarbete utgick från tidigare forskning inom värdegrundsarbete och empirin tolkades genom det relationella perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Metod En fokusgruppintervju genomfördes med fem högstadieelever. Fokusgruppintervjun föregicks av ett enskilt kort samtal med var och en av eleverna. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån en hermeneutisk och kvalitativ ansats. Resultat I vår värdegrund ingår följande fem grundläggande värden: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Av dessa värden har jag valt att fokusera på alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Resultatet av det enskilda korta samtalet visade att eleverna inte visade igenkänning av dessa grundläggande värden såsom de är skrivna i våra styrdokument. Dock visade eleverna mer förståelse för värdet jämställdhet mellan könen. Av begreppen värdegrund och värdegrundsarbete visade eleverna förståelse för begreppet värdegrundsarbete och eleverna beskrev ett schemalagt och formaliserat sådant. Under fokusgruppintervjun visade eleverna på en god förmåga att diskutera våra grundläggande värden vilket kan tyda på att eleverna får stöd i tolkningen av Skolverkets (2011) formulerade värden och möter värdegrunden i skolvardagen. Vidare visade studien att eleverna efterfrågar mer av det schemalagda värdegrundsarbetet om än något förändrat såsom vid val av grupper. Eleverna menade även att värdegrunden ska tas upp då en incident inträffat. Dessutom efterfrågade eleverna fler värdegrundsdiskussioner i vardagen och då både i och utanför skolan. Eleverna var huvudsakligen tydliga i sina åsikter kring värdegrunden. Detta kan jämföras med vad Skolverket (2011) belyser då de menar att värdegrundsarbetet ska ges delaktighet och möjlighet att påverka. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv utvecklades och fördjupades diskussionerna efterhand under fokusgruppintervjun och gemensam kunskap skapades då eleverna interagerade och delgav varandra sina åsikter i en strävan att förstå varandra. Sett ur ett relationellt perspektiv så lyssnade eleverna på varandra med respekt och diskuterade med god turordning vilket kan tyda på att eleverna i sin skolvardag möter stabila och förtroendefulla relationer.

  Susanne Hansson (002).pdf   (535.0Kb)

• Specialpedagogens uppdrag med särskild betoning på handledning
  Rahmanzai, Nigina; Halil, Birdal  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Special education guidance as a tool
  Swedish abstract:	Specialpedagogens uppdrag med särskild betoning på handledning-Special education guidance as a tool. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

  Specialpedagoge ... ledning_Nigina Birdal.pdf   (686.7Kb)

• Gymnasieelevers syn på sitt eget lärande - En utgångspunkt i specialp...
  Karlsson, Monica  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 30hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning Karlsson, Monica (2018). Gymnasieelevers syn på sitt eget lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag En specialpedagog ska aktivt arbeta med skolutveckling. Genom att intervjua gymnasieelever om deras syn på sitt eget lärande ämnas vikten av att inkludera och synliggöra elever i skolutvecklingsarbetet belysas. Resultaten kan ses som ett exempel på vad en specialpedagog bör ta i beaktande inför sitt skolutvecklingsuppdrag för att kunna arbeta för en likvärdig skola för alla. Syfte och frågeställningar Studien har till syfte att analysera hur gymnasieelever ser på sitt eget lärande och på vilka sätt de upplever att deras sätt att lära tas i beaktning av skolorna de går på. Följande frågeställningar har formulerats för att syftet ska kunna infrias: • Hur ser gymnasielever på sitt eget lärande? • På vilka sätt upplever elever att deras syn på sitt eget lärande efterfrågas i av skolan genomförda utvärderingar? • På vilka sätt upplever elever att deras syn på sitt eget lärande uppmärksammas i undervisningen? • På vilka sätt integreras elevers syn på sitt eget lärande i skolutvecklingsarbetet? Teori I målen för specialpedagogprogrammet står det att specialpedagogen ska arbeta med skolutveckling ur ett helhetsperspektiv. För att synliggöra vikten av att göra just detta kan valet av en systemteoretisk utgångspunkt motiveras. Ett systemtänkande behövs för att skapa en lärande organisation. Det är viktigt att synliggöra samband, se mönster i förändring och fokusera på helheter snarare än skilda delar. En systemstruktur beskriver relationer som påverkar beteenden och är skapad av de som ingår i en organisation eller jobbar på en skola. Metod För att kunna besvara syftet i detta arbete måste elevernas syn på sitt eget lärande lyftas och analyseras. Därför har en kvalitativ metod valts. Syftet med arbetet är inte att komma fram till en absolut sanning om hur verkligheten är beskaffad, utan synliggöra de olika sätt som eleverna upplever sitt eget lärande på. Fenomenografisk metod är en motiverad utgångspunkt då denna syftar till att undersöka hur någon upplever sin omvärld eller ett fenomen. Den vanligaste formen för datainsamling när en utgår från denna metod är genom intervjuer (Barajas, Forsberg & Wengström, 2016, 153). Intervjuerna i denna studie är halvstrukturerade och lägger tonvikt på hur informanterna upplever sitt eget lärande. Resultat Gymnasieelever både kan och vill prata om sitt lärande och uppvisar en väl utvecklad metakognitiv förmåga. Samtliga kan nämna flera strategier som de använder sig av i sitt lärande. Flertalet menar dock att de inte nödvändigtvis vet vilka strategier som är bäst lämpade för olika tillfällen. Informanterna beskriver vad det innebär att lära sig något på olika sätt, men många är överens om att det handlar om att lära inför framtiden och att det en lär sig i skolan måste kunna användas i vardagen för att kunna kallas för ”lärande”. Egen motivation och att det som ska läras sätts i ett för eleverna bekant sammanhang, anses enligt flertalet av eleverna vara centralt för att inlärning ska kunna ske. I de fall eleverna misslyckas med att lära är det enligt dem själva deras eget fel. Bristande fokus anges som huvudskäl till misslyckanden. Informanternas syn på sitt eget lärande och deras sätt att lära tar skolorna till viss del hänsyn till. Dock är det huvudsakligen enskilda lärare och klassföreståndare/mentorer som diskuterar lärande med eleverna. De utvärderingsfrågor som skolorna ber eleverna att besvara fokuserar inte på deras lärande och således missar skolledningen att på ett systematiskt sätt samla in denna kunskap. Specialpedagogiska implikationer En av specialpedagogens huvuduppgifter är att arbeta med skolutveckling ur ett helhetsperspektiv. Således är det viktigt att få med elevernas åsikter i det pedagogiska utvecklingsarbetet och samtala med elever om deras syn på lärande som ett led i att medvetandegöra dem om hur de lär sig och hur de själva kan kontrollera sitt eget lärande. Inte minst då en metakognitiv insikt leder till bättre självförtroende, vilket i sin tur kan leda till både högre motivation och bättre studieresultat. I synnerhet är denna insikt viktig för elever med inlärningssvårigheter och ADHD, en grupp som i lägre utsträckning når målen i skolan än övriga elever (Mytkowicz m.fl., 2014, 51) och således är en extra viktig grupp att arbete mot om ens uppdrag är att garantera en likvärdig utbildning för alla. Nyckelord Elever, Lärande, Metakognition, Skolutveckling, Utvärdering

  Monica Karlsson.pdf   (459.1Kb)

• Knuffar, assistenter och tilläggsbelopp. En studie av gymnasieskolors...
  Johansson, Helén  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Abstract Ända sedan mitten av 1970-talet har begreppet åtgärdsprogram, för elever i behov av särskilt stöd, funnits med i styrdokumenten för den svenska skolan. Under årens lopp har dock premisserna för den statliga styrningen av skolan varierat. De senaste decenniernas avreglering och marknadsanpassning har följts av åtstramningar i takt med att svenska skolors resultat i internationella mätningar har sjunkit. Samtidigt påstås det i den offentliga debatten att det administrativa arbetet i skolan stjäl tid från pedagogernas huvuduppdrag – att undervisa. Hur påverkar denna ökade styrning, tillsammans med debatten, arbetet med dokumentationen kring extra anpassningar och särskilt stöd på skolnivå? Vad händer med rättssäkerhet och tydlighet när detta arbete prioriteras ner? Hur påverkar det, i sin tur, tanken om skolans dokumentation som en del av det systematiska kvalitetsarbetet? Förväntat kunskapsbidrag Med den här studien vill jag öppna upp för reflektion kring det syfte med arbetet med åtgärdsprogram som skrivs fram i Skolverkets allmänna råd (2014). Hur kan huvudmannen skapa rätt förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd? Hur kan man utveckla skolans relationella kompetens genom det specialpedagogiska arbetet och hur kan förtryckta mallar förvandlas till levande dokument? Syfte Syftet med den här studien är att se vad en närläsning av dokumentationen från fyra olika gymnasieskolor i en större sydsvensk kommun visar när det gäller rådande diskurser, rättssäkerhet, tydlighet och formativt tänkande. Frågeställningar Utgångspunkt för analysen är följande frågeställningar: - Hur återspeglas rådande diskurser i aktuella styrdokument på skolnivå? - På vilket sätt påverkar språkbruket i dokumentationen rättssäkerhet och tydlighet? - Går det att utläsa en formativ tanke där elevens uveckling står i fokus? Teori Norman Faircloughs teori om kritisk diskursanalys utgör bakgrund för studien tillsammans med Åsa Hirshs forskning om skolans dokumentation ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Olika studier kring styrningen av skolan, såväl i Sverige som i andra länder, är ytterligare en teoretisk utgångspunkt. Metod Den samlade dokumentationen kring sammanlagt åtta elever från fyra gymnasieskolor i samma kommun begärdes ut. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån texternas lingvistiska utformning samt den diskursiva och den sociala kontexten, i enlighet med Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Resultat Analysen visar att stilnivån i dokumentationen varierar från formell till informell. De diskurser som identifierats är bland annat en myndighetsdiskurs med juridiska referenser, en specialpedagogisk diskurs med facktermer, men även en intern diskurs begränsad till de aktuella skolornas kontext och relationen till eleven. Detta får konsekvenser för tydligheten framför allt för elever och vårdnadshavare men även inom professionen. Tidsbesparande strategier i form av bruk av förtryckta mallar och inklippta texter från tidigare upprättade dokument har iakttagits. Möjligheten att utläsa ett formativt syfte begränsas därmed. Andra tecken på begränsade tidsramar är att sekretessprövning av innehållet inte alltid har hunnits med innan materialet lämnades ut, vilket får konsekvenser för rättssäkerheten. Implikationer och slutsats Arbetet med åtgärdsprogram kan bli en viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete om dokumentationen görs levande genom kontinuerlig utvärdering och uppföljning. För att kunna göra detta krävs att man bygger relationer med elev/vårdnadshavare men även med kollegor och externa professioner. Genom sin kompetens är specialpedagogen den som är bäst lämpad att leda detta arbete och tillsammans med huvudmannen bidra till att skapa rätt förutsättningar. I ett vidare perspektiv är det även viktigt att finna kontaktytor mellan forskare och skolpolitiker för att undvika att styrdokumenten blir skrivbordsprodukter som är svåra att implementera på skolnivå.

  Helen S. Johansson.pdf   (484.9Kb)

• Hälsa och lärande - hand i hand. En intervjustudie med elevhälsoaktör...
  Colak, Maria; Petersson, Kristina  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Colak, Maria och Petersson, Kristina (2018). Hälsa och lärande, hand i hand - En intervjustudie med elevhälsoaktörer inom tre verksamheter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att belysa tre skolors elevhälsoarbete gällande huruvida arbetet kännetecknas av förebyggande och främjande eller åtgärdande insatser. Vidare hur elevhälsoarbetet relateras till systematiskt kvalitetsarbete. Syfte och frågeställningar Syftet med denna empiriska intervjustudie är att utifrån bristerna från elevvårdsutredningen Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) samt elevers sjunkande skolresultat och ökning av psykisk ohälsa få elevhälsoaktörers, från tre olika elevhälsoteam, syn på sitt tvärprofessionella elevhälsoarbete. Studien utgår från följande frågeställningar:  Vilken form och ledning har elevhälsoarbetet?  Kännetecknas elevhälsans arbete av förbyggande eller åtgärdande insatser?  Hur relateras elevhälsoarbetet till systematiskt kvalitetsarbete?  Hur kan resultatet tolkas och förstås utifrån professions- och systemteori? Teori Studien har sin teoretiska utgångspunkt i professions- och systemteori. Professionsteori utifrån att elevhälsans aktörer ska samverka i ett multiprofessionellt team för att stödja elevers utveckling mot utbildningens mål. För att nå detta mål behövs ett utvecklings- och förändringsarbete inom organisationen vilket systemteorin belyser. Metod Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats. Den bygger på semistrukturerade intervjuer av specialpedagoger, skolkurator, skolsköterska samt rektor. Resultat Studien visar på både likheter och skillnader mellan elevhälsoteamens form och ledning på skolorna. När det gäller mötestider och ärendegången för hur ett elevärende ska tas upp i teamen ses likheter. Man träffas varje vecka och det krävs skriftlig dokumentation från pedagoger och arbetslag i form av pedagogisk kartläggning samt utprovande av extra anpassningar under en längre tid. Tillgången på aktörer i teamen skiljer sig åt till viss del och huruvida ansvariga pedagoger företräder sina elever på elevhälsomöten likaså. Rektors ledarskap i elevhälsoteamen syns både som en ledare som samarbetar och involverar sina medarbetare samt som en ledare som delger och informerar personalen om vad som förväntas av dem. I alla teamen är delar av professionerna anställda på förvaltningsnivå. Ett av teamen upplever denna anställningsform som ett hinder för utveckling. Medvetenheten om vikten av att arbeta förebyggande och främjande finns hos alla respondenterna precis som en önskan om att arbeta så. Ett av elevhälsoteamens arbete kännetecknas av förebyggande och främjande arbete, medan de två andra skolornas elevhälsoarbete kännetecknas främst av åtgärdande insatser. På dessa två skolor finns det många elever som upplever ohälsa. På skolan som arbetar förebyggande och främjande är alla elevhälsans aktörer ute i verksamheten, vilket ger dem en helhetsbild, som i sin tur är en styrka i deras utvecklingsarbete på organisations- och gruppnivå. Flera av aktörerna träffar dessutom alla skolans elever i ett förebyggande och främjande arbete på gruppnivå. Detta team avsätter också tid till att nå en samsyn kring målen man arbetar mot. Dessa mål ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete och utvärderas och ändras efter behov. Övriga skolors elevhälsoteam har inga egna mål för elevhälsoarbetet och elevhälsoarbetet ingår inte i respektive skolas systematiska kvalitetsarbete. I elevhälsoteamet som systematiskt arbetar förebyggande och främjande syns bland annat de gemensamma visionerna för elevhälsoarbetet samt att utveckling och förändring sker i alla organisationens lager (Senge, 1995; McMasters, 2015). Specialpedagogiska implikationer Specialpedagoger har genom sin utbildning kompetens att bedriva skolutveckling utifrån ett förebyggande och främjande arbete på främst organisations- och gruppnivå, utifrån ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Detta ger specialpedagoger en självklar roll i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsouppdraget. Systematiskt kvalitetsarbete ingår också i specialpedagogens examensordning (SFS 2007:638) och även i detta arbete borde specialpedagoger bidra med sitt kunnande. På två av skolorna i studien hade inte specialpedagogerna denna roll i elevhälsoarbetet. När elevhälsoarbetet i huvudsak består av åtgärdande arbete sker ofta insatser på individnivå vilket kan ses utifrån ett kategoriskt perspektiv, elever med svårigheter.

  Examensarbete M ... ina Peterson SOL VT 18.pdf   (697.6Kb)

View more