I samtal om våra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den målrelaterade skolans förordningar. Vår iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsättning. Den omfattar även den dagliga verksamhetens utformning med hänsyn till kunskapsbegreppet såsom det formuleras i de läro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vår syn på bedömning. Syftet med vårt arbete är att belysa om styrdokumenten stämmer överens med den vardag i vilken lärare bedömer elever utifrån skolans styrdokument och traditioner som på lokal nivå formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avståndet mellan dokument och praktik genom ständiga samtal. Vi försöker svara på frågorna: Vilka riktlinjer för bedömning av elevers kunskaper och utveckling finns det i de nationella styrdokumenten? Hur tolkas och implementeras de givna riktlinjerna på de lokala skolorna och i de enskilda klassrummen? För att svara på frågorna utgick vi från styrdokumenten, som beskriver hur skolan ska fungera och Skolverkets undersökningar av skolans arbete, som beskriver hur den i praktiken fungerar. Vi valde att arbeta med Grounded theory och Kvalitativ textanalys i vilken man låter det analyserade materialet utveckla den teoretiska modellen. Detta resulterade i en kategorisering av den insamlade data vi bedömde vara intressant för vår undersökning, kategorierna belyste olika aspekter av frågan om bedömning. Vårt huvudsakliga resultat är att det finns brister i förståelsen av målen och att detta äventyrar elevernas rätt till en likvärdig och kvalitativ bedömning. I vår tolkning av materialet är en av orsakerna till detta att det på många skolor finns en avsaknad av professionella samtal om målen med hänsyn till frågan om bedömning. Framåtsyftande efterlyser vi en fortsatt diskussion om det professionella samtalets utformning och plats i skolan.