• BILTRAFIK INOM STADSPLANERING
  Sulaiman, Sinan Faraj  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	The purpose of this study is to further develop knowledge of this topic and discuss the potential negative effects of car traffic on urban planning in multitude of Swedish cities, with Helsingborg as an example. In the study, the car's historical importance and origin in Sweden is presented and how the planning of the Swedish cities and society has been characterized by car traffic. Sustainability is vigorously associated with the development of traffic and cities and therefore the term is also highlighted in the essay. The methods for this work have been based on scientific books and articles as well as interviews conducted with officials from the municipality who are acquainted with the matter at hand. The results of this work have been primarily answers to question formulations inquired in the outset of the attained examination. The answers were cited after analysis in relation to the situation in Helsingborg. Helsingborg is a Swedish city located in the south of the nation in the region of Skåne by the Öresund, opposite of Denmark. The city has an important geographical location as it affects the development opportunities of the surrounding area, municipalities and regions. The city faces complications regarding air pollution with numbers exceeding the limit of normal pollution. Other issues generated as repercussions of car traffic that affects residents substantially are excessively high noise levels, accidents, insecurity, congestion which is repulsive and consistently competing as well as constantly threatening the conditions of other means of conveyance. One tool that the Municipality of Helsingborg has at their disposal in order to reduce car travel is predominantly parking, availability accessibility of other means of transport and also new densified sustainable urban renewal projects such as H+.
  Swedish abstract:	Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap och resonera kring biltrafikens potentiella negativa konsekvenser för stadsplaneringen inom flera svenska städer och med Helsingborg som exempel. I denna fallstudie presenteras bilens historia och uppkomst i Sverige och hur planeringen av de svenska städerna och samhället har präglats av biltrafiken. Hållbarhet kopplas starkt till trafik och städers utveckling och därför belyses även begreppet i uppsatsen. Metoderna för arbetet har baserats på vetenskapliga böcker och artiklar samt intervjuer med tjänstepersoner från kommunen som är insatta i ämnet. Resultatet från detta arbete har varit bland annat svar på frågeställningar där jag i undersökningen har åstadkommit svar för hur situationen i Helsingborg förefaller. Helsingborg är en svensk stad belägen i söder av nationen i region Skåne vid Öresund mittemot Danmark. Staden har en viktigt geografisk placering då den påverkar utvecklingsmöjligheterna för omkringliggande område, kommuner och regioner. Staden bemöter problem med luftföroreningar som överstiger gränsen för normal förorening och dessutom svårigheter med biltrafiken som drabbar invånarna med bullernivåer, olyckor, otrygghet, trängsel som är motbjudande och konkurrerar samt ständigt hotar andra färdmedels förutsättningar. Ett verktyg som Helsingborgs kommun har i förfogande för att minska biltrafikens resor är bland annat parkering, tillgänglighet av andra färdmedel och nya förtätade hållbara stadsförnyelseprojekt som exempelvis H+.

  Sinan Sulaiman.pdf   (1.024Mb)

• A neighborhood in change
  Lundqvist, Emilia; Pettersson, Matilda  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:

  When neighborhoods and cities fall in decline, cities and investors see an opportunity to turn the declining sites into profitable new projects, this happens all over the world in different renewal projects, or under the term gentrification. The outcome of gentrification can be considered to be both positive and negative, and the term is widely discussed in today's media. This study aims to get an understanding of how a small neighborhood in Cape Town called Bo-Kaap, that is famous for its rich culture and strong community, is affected by investors wanting to develop the neighborhood. With a problematic history of apartheid and oppression the threat of gentrification creates a new threat for the residents of Bo-Kaap. During the last couple of years the property prices in the neighborhood have increased dramatically resulting in a large flow of new residents. This has caused many locals to fear for the safety of the neighborhood as well as the fear of losing its strong community and their identity as a muslim neighborhood.

  EmiliaLundqvistochMatildaPettersson.pdf   (6.186Mb)

• Medborgarens delaktighet som en förutsättning för social hållbarhet –...
  Holmström, Ebba; Rypdal, Audun Edvin Barstein  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	The basic assumptions of this case study arise from a public debate concerning the call for energy efficient renovation of older housing stock, with a special focus on residential areas built during the Million Programme era. We have examined a renovation project in Sweden which aims to accomplish such renovation, and we have used a theoretical perspective which frames civic participation as a prerequisite for socially sustainable urban development. One of the objectives for the renovation project was the consideration of communication with the tenants as an important means for the appraisal of success and efficiency within the project. With the support of document stud-ies and interviews with key players of the renovation project, we have explored how the renovation project approached social sustainability and communication with the tenants. We have even conducted a survey in order to assess the tenants perspective of their own participation in the renovation project as well as their assessment of the information they received from their landlord. The survey also aimed to reveal possible consequences of the renova-tion in terms of social inequality. Our findings show clear signs of the landlord’s genuine interest in increasing civic participation with their commu-nication strategies, aimed to culminate social sustainability within the renovation project. However; we also argue that a coherent and persuasive means of communications has been selected to enhance the tentans so-called social acceptance of the renovation project, which sequels to an increased efficiency for the renovation process. We discuss the extent of tenant participation in the renovation project, and the measures taken to ensure a meaningful process for them. Furthermore, we note how tenants described feeling powerless, which leads us to argue that they have been put under some displacement pressure. In search of a deeper understanding of tenant participation we debate how the theory of collaborative planning can expose power structures which ultimately keeps landlords from includ-ing local– and lay knowledge.
  Swedish abstract:	Denna fallstudie tar avstamp från samhällsdebatten kring behovet av att energirenovera äldre bostadsbestånd, där speciellt miljonprogramsområden hamnat i centrum för denna debatt. Vi har studerat ett renoveringsprojekt i Sverige, utifrån det teoretiska perspektivet att medborgardelaktighet är en förutsättning för en socialt hållbar stadsutveckling. Detta renoveringsprojekt syftade dels till att energieffektivisera ett äldre bostadsområde men även att höja detta områdes standard och status. Kommunikationen med hyresgästerna ansågs som ett viktigt medel för att projektet skulle genomföras effektivt och bli lyckat. Med hjälp av dokumentstudier och intervjuer med centrala aktörer i projektet har vi utforskat hur projektet förhållit sig till social hållbarhet och kommunikation med hyres-gästerna under renoveringsprocessen. Vi har även genomfört en enkät för att få svar på hur hyresgästerna upplevt kommunikationsprocessen, samt vilka sociala konsekvenser renoveringsprojektet kan ha gett. Resultaten från studien visar att fastighetsbolagets kommunikationsarbete grundar sig i ett genuint intresse av att öka medborgardelaktigheten i planeringsprocessen. Dock ser vi även att den effektiva och övertygande kommunikationen mot hyresgästerna använts som ett medel för att öka den så kallade sociala acceptansen för renoveringarna. Vi ser olika sociala konsekvenser av kommunikationsarbetet, där en konsekvens är att hyresgästerna inte inkluderats i renoveringsprojektet på ett sätt som för dem upplevts som tillräckligt meningsfullt. För en djupare förståelse för hyresgästdeltagandet i renoveringsprojektet har vi behandlat teorier kring samverkande planering, då dessa synliggör de maktstrukturer som hindrar fastighetsägare att förlita sig till den lokala och levda kunskap som deras hyresgäster besitter. Då hyresgäster upplevt en maktlöshet i renoveringsprocessen argumenterar vi för att de utsatts för ett bort-trängningstryck.

  Holmström & Rypdal.pdf   (2.580Mb)

• Temporära bostäder som en del av staden
  Eliasson, Peaches; Pernilla, Hansson  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	In this study, temporary housing is examined from a how-and-why perspective from the actors’ point of view. We have examined the provision of temporary housing in Sweden, for what purpose, and why temporary housing is generally reflected by different design criteria and aspects. This has been investigated through interviews with experienced actors and a multi-case study of three temporary housing project. To understand how the placement of temporary housing should meet the existing structure and activity in the city, we have selected a physical location to analyze where we will then apply a temporary housing concept. We enter this study with the idea that there are many people who live on the margins and who can not establish themselves in the housing market. We believe that current and future urban planners should do everything to generate a market that enables housing, even those people with a lower socioeconomic status. Some actors believe that temporary housing could be a response to the housing shortage. Others believe that it is a contributing factor to segregation and exclusion in the city, something that does not help future urban development. The fact that there is a difference between temporary versus permanent housing is not something that can be overlooked. In cities abroad, temporary housing is being built for people with lower incomes, on the outskirts of cities and for people with poorer conditions. In those cases, temporary housing can be problematic because the location can contribute to the exclusion and discrimination of different social groups, according to Magnusson (GP: 2018, 18 May). Location is important because it determines how much people move in the area, whether people are willing to travel there and what the conditions are for future activity on the site (Bishop & Williams, 2012). Actors choose to divide and define for what purpose the temporary housing is being built, at the same time the authorities say that housing should not be separated and that they must follow the same standard as public housing in Sweden. Regardless of whether it is a or permanent. In the projects of our multiple case study, however, we have observed otherwise. Through our investigation, we have discovered that there are things that separate the temporary housing from the permanent one. The design of the home is based on the purpose of the lease, which we find problematic as there is a stigma between the homes. Temporary housing for new arrivals does not receive as much care and investment as temporary housing for other purposes. This is clearly seen when we compare the projects in our multiple case study. In addition, we see tendencies for actors to use temporary housing to circumvent the restrictions placed on the construction of permanent housing. There are opportunities for temporary housing to function as a support in housing development and also as a complement to urban densification as it enables different forms of housing to be tested in different places. Temporary use takes place in a variety of forms and expressions, it is something that is becoming more and more common in urban planning and design (Bishop & Williams, 2012).
  Swedish abstract:	I denna studie undersöks temporära bostäder ur ett hur och varför-perspektiv utifrån aktörernas synvinkel. Vi har undersökt upplåtandet av temporära bostäder i Sverige, för vilket syfte, samt varför temporära bostäder generellt speglas av olika designkriterier och egenskaper. Detta har undersökts genom intervjuer med insatta aktörer samt en flerfallstudie av tre projekt där det arbetas med temporära bostäder. För att förstå hur placeringen av temporära bostäder ska möta befintlig struktur samt aktivitet i staden har vi valt ut en fysisk plats att analysera där vi sedan kommer att applicera ett gestaltningskoncept. Vi går in i denna undersökning med en tanke på att det finns många människor som lever på marginalen och som inte kan etablera sig på bostadsmarknaden. Vi anser att nutida och framtida stadsplanerare bör göra allt för att generera en marknad som möjliggör en bostad, även de människor med en lägre socioekonomisk ställning. En del aktörer anser att temporära bostäder skulle kunna vara ett svar på bostadsbristen. Andra menar att det är en bidragande faktor till segregation och exkludering i staden, något som inte hjälper stadsutvecklingen framåt. Att det råder en skillnad på temporära gentemot permanenta bostäder är inget som går att förbise. I städer utomlands uppförs temporära bostäder för människor med lägre inkomster, i utkanten av städer och för människor med sämre förutsättningar. I de fallen kan temporära bostäder bli problematiska eftersom placeringen kan bidra till exkludering och diskriminering av olika samhällsgrupper, enligt Magnusson (GP:2018, 18 maj). Plats och placering är viktigt eftersom det avgör hur mycket människor som rör sig i området, om människor är villiga att resa dit och vilka förutsättningar framtida aktivitet har på platsen (Bishop & Williams, 2012). Aktörer väljer att dela upp och definiera för vilket syfte de temporära bostäderna uppförs, samtidigt säger myndigheterna att bostäder inte bör skiljas åt och att de ska följa samma boendestandard som allmänna bostäder i Sverige. Oavsett om det rör sig om en permanent eller temporär bostad. I projekten av våra flerfallstudie har vi dock observerat annat. Genom vår undersökning har vi upptäckt att det finns saker som skiljer de temporära bostäderna från de permanenta. Utformningen av bostaden sker utifrån syftet på upplåtandet vilket vi finner problematiskt då det finns en stigmatisering bostäderna emellan. Temporära bostäder för nyanlända får inte lika mycket omsorg och investering som temporära bostäder för andra syften. Det syns tydligt när vi jämför projekten i vår flerfallsstudie. Dessutom ser vi tendenser till att aktörer använder sig av temporära bostäder för att kringgår de restriktioner som ställs för uppförandet av permanenta bostäder. Det finns möjligheter för temporära bostäder att fungera som ett stöd i bostadsutveckling och även som komplement till stadsförtätning eftersom det möjliggör att olika boendeformer kan testas på olika platser. Temporär användning sker i en mängd olika former och tar sig olika uttryck, det är något som blir mer och mer vanligt inom stadsplanering och design (Bishop & Williams, 2012).

  Eliasson_Hansson.pdf   (6.801Mb)

• Vardagslivet i skuggan av den moderniserade staden: En fallstudie av ...
  Skill, Kristoffer; Wickström, Malin  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	The study concerns a relocation project of residents in informal settlements, commonly known as slums, in Sri Lanka's commercial capital Colombo. The UN's Sustainability Goal for Agenda 2030 highlights the development of the informal housing sector as an issue in several developing countries, including Sri Lanka. The development that is often a result of urbanization processes tends to create increased pressure on land and can thus limit the poor's ability to own land and housing. Modernization of cities tends to change the spatial structure of the city and align with market-driven land use and commercialization that are intended to promote economic growth. The market and commercial development stand great demand on central and attractive land in Colombo are largely occupied by informal settlements. The market, a state agenda for development and modernization can be driving factors why groups of the population are being displaced and forced to start new lives in a new living environment. In response to similar circumstances, an extensive relocation project was initiated in Colombo in 2011. The project called the Urban Regeneration Project was founded with the vision to move 68,000 families from informal housing to newly built high- rise complexes, thereby upgrading the living standards of residents, and maximizing land use benefits in the city. Indeed, a project of this kind can in many respects be seen as something positive, where several inhabitants get an improved housing situation. On the other hand, when restructuring of the city takes place, not only the physical environment tends to be modernized, but also the everyday lives of the inhabitants. People and groups in all its constellations of networks and relationships are essential for a living and functioning city. Residents invest years of their lives to build relationships with their neighborhood and fellow human beings that are not easily interchangeable. These relationships and networks bring a sense of belonging but also trust in their surroundings that promotes stability and security.
  Swedish abstract:	Uppsatsen är en fallstudie som berör ett förflyttningsprojekt av invånare i informella bosättningar, allmänt känt som slumområden, i Sri Lankas kommersiella huvudstad Colombo. FN:s hållbarhetsmål för Agenda 2030 belyser utvecklingen av den informella bostadssektorn som ett problem i flera utvecklingsländer, däribland Sri Lanka. Utvecklingen som ofta är ett resultat av urbaniseringsprocesser tenderar att skapa ett ökat tryck på mark och kan därmed begränsa de fattigas förmåga att äga mark och bostäder. Modernisering av städer tenderar att förändra stadens rumsliga struktur och gå i linje med marknadsdriven markanvändning och kommersialisering som är tänkt att främja den ekonomiska tillväxten. Marknaden och kommersiell utveckling som ställer stor efterfrågan på central och attraktiv mark i Colombo ockuperas till stor del av informella bosättningar. Marknaden, en statlig agenda för utveckling och modernisering kan vara pådrivande faktorer till att grupper i befolkningen blir förflyttade och tvingade till att påbörja nya liv i en ny livsmiljö. Som ett svar på liknande omständigheter initierades ett omfattande förflyttningsprojekt i Colombo år 2011. Projektet vid namn Urban Regeneration Project grundades med visionen att förflytta 68.000 familjer från informella boendeformer till nybyggda höghuskomplex, och därmed uppgradera invånares levnadsstandard, samt nyttomaximera markanvändningen i staden. Förvisso kan ett projekt av denna sort i flera avseenden ses som någonting positivt, där många människor får en förbättrad boendesituation. Däremot, när omstruktureringar av staden sker tenderar inte bara den fysiska miljön att moderniseras, utan även invånarnas vardagsliv. Människor och grupper i alla dess konstellationer av nätverk och relationer kan ses som väsentliga för en levande och fungerande stad. Invånare investerar år av sina liv för att bygga upp relationer till sitt grannskap och medmänniskor vilka inte enkelt är utbytbara. Dessa relationer och nätverk bringar en känsla av tillhörighet men också tillit till sin omgivning som främjar stabilitet och trygghet.

  MWickstrom_KSkill.pdf   (12.57Mb)

View more