• Cykelplanering i småstaden - En studie om cykelplaneringen i Ystad ko...
  Hagenborn, Henric; Eriksson, Marcus  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2019)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	In the quest to increase the proportion of sustainable transport, the bicycle plays a key role - it is therefore important that cities are planned to prioritize cyclism as much as possible. Most of the research in the subject has a clear focus on big cities. This essay puts the small town in focus, with Ystad kommun as a study object. The study contributes with knowledge of how commuting between urban and rural areas is experienced and how it can be understood from a planning perspective. Through a case study and document analysis we have been able to experience how it is to commute in the municipality, and how the continued development is planned for. Sweden in general and not least Scania have great plans for increasing bicycle use. We can see the difference between conventional transport planning with the car as the main focus and today’s focus on the bike and other sustainable modes of transport. One of several challenges is that this shift occurs relatively slowly as most of our infrastructure is adapted to the car. The fact that many of the cycle paths that are constructed are placed in the same distance as existing motorways often goes against the stated criteria for cycle paths which must be safe, secure and accurate. Despite bicycle plans, strategies and policies to promote increased bicycle use, cycling has instead declined. Ystad kommun has been studied based on how they, through their transport and bicycle plans, reach towards increased bicycle levels and what concrete measures are planned for these to be achieved. Transport is in many ways linked to efficiency, where the most attractive transport choice has the highest time efficiency and is experienced most smoothly. When plans become reality and the bicycle becomes the most attractive mode of transport for daily commuting, it can challenge the car about the street space.
  Swedish abstract:	I strävan efter att öka andelen hållbara transporter spelar cykeln en huvudroll - det är därför viktigt att städer planeras för att i största möjliga mån prioritera cyklismen. Den största delen av forskningen inom ämnet har ett tydligt fokus på storstäder. Denna uppsats sätter småstaden i fokus, med Ystad kommun som studieobjekt. Studien bidrar med kunskap om hur pendling mellan tätort och landsbygd upplevs och hur den kan förstås ur ett planeringsperspektiv. Genom en fallstudie och dokumentanalys har vi fått uppleva hur det är cykelpendla i kommunen, samt hur det planeras för dess fortsatta utveckling. Sverige i allmänhet och Skåne i synnerhet har ambitiösa planer för hur cykelanvändandet skall öka. Det har skett ett tydligt skifte från den konventionella transportplaneringen med bilen som huvudfokus, vars ljus nu istället riktas mot cykeln och andra hållbara transportsätt. En av flera utmaningar är att detta skifte sker relativt långsamt då majoriteten av vår infrastruktur är anpassad efter bilen. Att många av de cykelvägar som anläggs blir placerade i samma sträckning som befintliga bilvägar går ofta emot de uttalade kriterierna för cykelväg som ska vara trygg, säker och gen. Trots cykelplaner, strategier och policys som skall främja ökad cykelanvändning, har cyklandet istället minskat. Ystad kommun har blivit studerat utifrån hur de genom sina transport- och cykelplaner arbetar mot ökade cykelnivåer och vilka konkreta åtgärder som planeras för att dessa ska uppnås. Transport är i mångt och mycket förknippat med effektivitet, där det mest attraktiva transportvalet har högst tidseffektivitet och upplevs smidigast. När planer blir verklighet och cykeln blir det mest attraktiva transportsättet för vardagscykling, kan den på riktigt utmana bilen om gaturummet.

  Marcus_Eriksson_Henric_Hagenborn.pdf   (1.207Mb)

• Tag med er kniv; En fallstudie om Rosengårds image i ljuset av stads...
  Bernström, Joel; Gutestam, Ludvig  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2019)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:

  It has become common practice for cities to use neoliberal planning to improve the region’s economic growth and old industrial cities are using an additional cultural strategy to reinvigorate their city image. This is the case for Malmö which tries to renew itself from an old industrial city to a knowledge-based city by changing the built environment and using place branding. The change is made to attract innovation, companies and the desirable creative class. Malmö’s latest endeavor is to redevelop Rosengård, a part of the city notorious for its large immigrant population, its social inequality and its bad image. This study aims to compare culture worker’s perception of Rosengård to the image set by the urban planners in their planning documents. The culture workers are part of the so- called creative class and are favored by cities that believe this group will help to promote economic growth and contribute to the cities’ renewal. Malmö, like other cities, wants to change its image to be more alluring for desirable possible citizens, but if the city changes its image to something that is unrecognizable to its existing inhabitants Malmö risks not only to displace those inhabitants, but also to start an uprising.

  Bernström_Gutestam.pdf   (645.7Kb)

• Vitalitet som vision för utveckling av mindre tätorter - En fallstudi...
  Persson, Mikaela; Grzonkowska, Kaja  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2019)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	The urbanization of cities has in recent decades changed the image of the urban landscape and urbanity, previously attributes of the cities has spread to other sites. The consequence is diffused boundaries, between what is considered urban and rural, that results in challenges for planning in both cities and other urban areas. Smaller cities as well as agglomerations experience therefore difficulties in finding their role and position in the urban hierarchy and vitality to compete with the big cities. This thesis is based on a qualitative approach where the theories of vitality in the context of a smaller urban area are presented and applied to a real case, Skottorp. The selected perspective aims to increase both the knowledge about vitality as a vision for planning, but also to create a better understanding for planning of smaller urban areas. The perspective of a smaller urban area also contributed to an enriched understanding of the importance of an adequate scale in proportion to size. In this study, we present which physical projections of attractiveness and liveability can be observed in the spatial environment and in what way these attributes can affect vitality. The results of this Thesis are based on the identification of the various projections of attractiveness and liveability in Skottorp’s physical environment and the analysis of its possibilities for creating vitality.
  Swedish abstract:	Urbaniseringen av städer har under de senaste decennierna förändrat bilden av det urbana landskapet och urbanitet, som tidigare endast tillskrevs städer, spridde sig till andra områden. Detta resulterar i diffusa gränser, mellan det som anses stadsmässigt och lantligt, samt medför utmaningar för planeringen i både städer och mindre urbana områden. Mindre städer och tätorter upplever därför svårigheter i att finna sin roll och plats i den urbana hierarkin och kunna konkurrera med storstäderna. Denna uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där teorierna om vitalitet i sammanhang av en mindre tätort redovisas och appliceras på ett verkligt fall, Skottorp. Det utvalda infallsvinkel syftar till att både öka kunskapen om vitalitet som vision för planering men även till att skapa en bättre förståelse för planering i mindre urbana områden. Perspektivet av ett mindre urbant område bidrog även till en berikad förståelse för vikten av en adekvat omfattning i proportion till skala vid planeringsskede. I denna studien presenterar vi vilka fysiska projektioner av attraktivitet och livlighet kan observeras i den rumsliga miljön och på vilket sätt kan dessa attribut påverka vitaliteten. Uppsatsens resultat bygger på identifieringen av de olika projektionerna av attraktivitet och livlighet i Skottorps fysiska miljö och analysen av dess förutsättningar för att skapa vitalitet.

  Kaja_Grzonkowska_Mikaela_Persson.pdf   (12.64Mb)

• Inkludering i Process & Utformning
  Ajling, Markus; Olsson, Filip  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2019)	Bachelor thesis

  

  

  Swedish abstract:

  Det här arbetet har sin utgång i Perstorps arbete med inkludering . På vilket sätt de tillåter invånarna att delta i kommunernas fysiska utformningar och beslut - vilka metoder och verktyg de använder kommunen för att åhöra de boendes åsikter under utvecklingsprocesser. Vi anser att det finns ett hål i forskningen över hur inkluderingen/deltagandet anammas i mindre orter på landsbygden. Vi kommer undersöka och observera hur medborgarnas inkluderande tillämpas av kommunen i utformandet av deras planerade offentliga mötesplats “Tjäderstigen”. Denna mötesplats skall fungera som en punktinsats för integrationen i Perstorps kommun, samt hur påståenden i kommunens vision att inkludera fungerar i praktiken. Genom våra tre år på Urbana studier - Stadsplanering så har vi försetts med kunskaper om offentliga mötesplatsers utformningar och dess potential till hur designen kan skapa en rum för grupper, men även dess komplexitet i kommunala projekt som uppstår när olika parametrar såsom fysiska juridiska, ekonomiska och sociala försvårar kommunens ambition. I relation till kommuntjänstepersonerna Felicia Höglund och Mattias Bjellvi har vi anammat rollen som deltagande observatörer. Vi har under tiden i Perstorp medverkat i en del moment i som berör ämnet. Både kvalitativa och kvantitativa undersökningar har gjorts och vi har tagit med ett antal författare som behandlar inkludering, deltagandet och vad designen av ytan i fråga har för betydelse. Utifrån det vi ser och den informationen vi införskaffar så kommer vi att diskutera på vilken grad av inkludering vi anser kommunen befinner sig på och varför.

  Filip och Markus.pdf   (2.533Mb)

• Uppfattningar om plop art och offentlig miljö - En fallstudie inrikta...
  Bosma, Marianne; Granholm, Madeleine  : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2019)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	This case study aims to investigate the postmodern abstract sculpture as an interesting phenomenon, in the area of built environment and public contemporary art. Through our questions, we examine people’s perception of what a plop art is and how it fits into the environment in which it stands. To investigate this, we direct our study towards an object of art called Points of view at Konsthallstorget in Malmö. We do this by creating a ”case” - a one-case study, since public art and place constitutes different conditions prerequisites and characteristics for each new combination. With a one-case study, we want to show how one can think about an individual work of art, and place, but also as a guide for how to look at other plop arts and places where these might be considered. Our goal is to be able to create a knowledge base, to become aware, motivated and knowledgeable about these issues regarding art and the environment for our future work as urban planners. We compile theories that are relevant to the public space, the public art and the abstract sculpture - the concept of ”plop art” - and use these in development about our reasoning in the empiric, that is, the result of our investigation. We explore our case through research in articles and literature as well as empirical interviews. We then combine these empirical evidence with the theory in building up the totality of this case study in chapter 4. In this chapter, the intention is to see this work of art based on people’s experiences of Points of view and place, as well as human interaction with the place and the work of art in this case. In this, we can conclude that the general perception differs from both the criticism raised in the media, as well as the opinion of most authors within the art-critical theory and social debate. The negative judgements made by most art critics are not confirmed by the public; nor the notion that the people in some way would perceive Points of view as a provocation. Despite this, theories coincide with literature and interviews about a common denominator. They all talk about the place as an area in need of embellishment. In the conclusions, we present the answers to our questions about people’s perceptions of artwork and the environment. We think about how art, and particularly Points of view, are part of a social progress. At a first start, major societal transformations have often been controversial and subject to criticism. Perhaps this is a natural ”phase”, to undergo new changes in the built and public environment. Also, we draw conclusions about the art as the modern way of marketing the city. In our closing discussion, we develop our results on empirics, analysis, theory and own reflections. With literature that, among other things, argues about Lefebvre’s spatial theories, Gehl’s quality criterias, Kwon’s theories of art, Panofsky’s analysis for artworks, excited articles that debates the rise of the Points of view and interviews with the general public, we hope to invite you as a reader on an interesting tour in our everyday environment - the urban space with the postmodern art as a benchmark. Enjoyable reading! Keywords: Public space, Public art, Place, Site specificity, Cultural policy, Plop art, Urban planning, Criticism, Post modernism.
  Swedish abstract:	Sammanfattning Denna fallstudie syftar till att undersöka den postmoderna abstrakta skulpturen som ett intressant fenomen inom området byggd miljö och den offentliga nutidskonsten. Genom vår frågeställning undersöker vi människors uppfattning om vad en plop art är och hur den passar in i den miljön där den står. För att undersöka detta riktar vi vår studie mot ett enskilt objekt som är konstverket Points of view på Konsthallstorget i Malmö. Det gör vi genom att skapa ett “case” - en enfallsstudie, då offentlig konst och plats är olika, med olika förutsättningar och egenskaper för varje ny kombination. Med en enfallsstudie vill vi visa på hur man kan tänka kring ett enskilt objekt och plats, men också som vägvisande för hur man kan se på andra plop arts och platser där dessa kan komma i fråga.Vårt mål är att kunna skapa en kunskapsgrund att stå på, för att blir medvetna, motiverade och kunniga i dessa frågor kring konst och miljö för vårt framtida arbete som stadsplanerare. Vi sammanställer teorier som är relevanta kring det offentliga rummet, den offentliga konsten och den abstrakta skulpturen - begreppet “plop art”- och använder dessa i utveckling kring våra resonemang i empirin, det vill säga, resultatet av vår undersökning. Vår undersökning gör vi genom analys av artiklar och litteratur samt empiriska intervjuer. Dessa empiriska bevis väger vi sedan samman med teorin i ett uppbyggande av helheten kring denna fallstudie i kapitel 4. I detta kapitel är avsikten att se konstverket utifrån människors upplevelser av Points of view och plats, samt människans samspel med plats och konstverk. Här kan vi konstatera att den allmänna uppfattningen skiljer sig från så väl den i media upphåsade kritiken mot detta verk, såväl som flertalet författares uppfattning inom den konstkritiska teorin och samhällsdebatten. De negativa omdömen som har fällts av flertalet konstkritiker, bekräftas inte av allmänheten; ej heller den uppfattningen att gemene man på något sätt skulle uppfatta Points of view som en provokation. Trots detta sammanfaller teorier med litteratur och intervjuer kring en gemensam nämnare. De talar alla om platsen som en yta i behov av utsmyckning. I de slutsatser vi dragit från empiri och analys, redogör vi för svaren till våra frågeställningar om människors uppfattningar om konstverk och miljö. Vi funderar över hur konsten och Points of view är en del av en samhällelig progress. Historiskt sett har större samhällsomvandlingar ofta varit kontroversiella och utsatts för kritik, vid en första start. Kanske är detta en naturlig “fas”, att genomgå vid nya förändringar i byggd och offentlig miljö. Men också om konsten som det moderna sättet att marknadsföra staden, - s.k. city branding. I vår avslutande diskussion, utvecklar vi och bygger vidare på dessa tankar. utifrån empiri, analys, teori och egna reflektioner. Med litteratur som bland annat resonerar kring Lefebvres rumsliga teorier, Gehls kvalitetskriterier, Kwons konstteorier, Panofskys analys för konstverk, artiklar som visar på upprörda debatter och intervjuer med allmänheten, hoppas vi kunna bjuda dig som läsare på en intressant tur i vår vardagliga miljö - stadsrummet med den postmoderna konsten som riktmärke. Trevlig läsning! Ämnesord: Offentlig plats, Offentlig konst, Plats, Platsspecifik, Kulturpolitik, Plop art, Stadsplanering, Kritik, Postmodernism.

  Bosma o Granholm.pdf   (1.476Mb)

View more