Hur engagerar föräldrar sig i deras barns utbildning utanför den ordinarie skolan? Rapporten presenterar en skolform vilken delvis är dold för forskare, lärare, politiker och beslutsfattare. Det är de ”komplementära undervisningsformerna” i form av läxhjälp i olika skolämnen, modersmålsundervisning, kultur och religionsundervisning som i högsta grad är organiserade av ideella ledare efter den ordinarie skolans slut eller på helgerna. Rapporten är skriven inom ramen för forskningsprojektet: Ett utbildningspolitiskt dilemma: Mångkulturell inkorporering och skolframgång. Projektet finansieras av Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté. En del av studien presenteras i den här rapporten. Jag kommer att ge svar på frågor i syfte att introducera komplementära skolor för att förstå föräldrarnas dolda kamp i det mångkulturella. Syftet med studien är att på djupet undersöka de komplementära undervisningsformerna som föräldrar anordnar i Malmö. Rapporten innehåller svar på följande frågor: • Vad är en komplementär skola? Vilka typer av komplementära skolor finns i Malmö? Varför upprättas komplementära skolor och vilka är aktörerna? • Hur organiseras undervisningen och vilken typ av läromedel används? • Vilken roll spelar dessa komplementära skolor i kvalificering, socialisering och subjektfiering av barn och ungdomar i den mångkulturella skolan och samhället? • Ägnar aktörerna i den komplementära skolan särskild uppmärksamhet åt barns och ungas kulturella behov mer än vad en statlig/kommunal skola gör? Jag har i rapporten utgått ifrån och byggt vidare på insikter från tidigare internationella samt nationella studier. Det empirska materialet består av både kvantitativa och kvalitativa data. Det kvantitativa underlaget används i huvudsak för att presentera de undersökta komplementära skolors omfattning och undervisningsinnehåll och efterfrågan i Malmö. Vidare presenteras tre fallskolor. I studien framkommer att det finns tre olika typer av komplementära skolor i Malmö. Dels de som sysslar med läxhjälp och undervisning i olika skolämnen, dels de som ger barn och ungdomar möjligheter att utforska kultur och kulturarv och de som har ett religiöst innehåll. Föräldrarnas/lärarnas syn på inkorporering kan sammanfattas i tre punkter. De anser att barn och ungdomar ska: • utrustas med kunskap och färdigheter om deras religion, språk (modersmålet) och kultur, • behärska det svenska språket minst lika bra som infödda svenska barn samt, • skaffa sig en utbildning och ett jobb som tillsammans bidrar till att varje barn utövar sina medborgerliga rättigheter som vilken svensk infödd som helst. Rapporten avslutas med rekommendationer till kommissionen om att bättre synliggöra och erkänna föräldrarnas engagemang i komplementära skolor. Och skapa möjligheter för att utveckla gemensamma värderingar för ett medborgarskap grundat på dialog, ömsesidig respekt, acceptans och erkännande av mångfald.