Malmö University Publications
Change search
Refine search result
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Tarczynska, Beata Izabella
    et al.
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS).
    Tarczynska, Beata Izabella
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS).
    Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk studie om elevernas uppfattningar om undervisning2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla. Under arbetets gång besvaras följande frågor: Vad anser eleverna är viktigt att lära sig? Vilka undervisningsmetoder upplever eleverna som mest meningsfulla? Hur svarar klassrumsmetodik på elevernas upplevda behov? Hur påverkar elevernas självkänsla lärande enligt deras egna upplevelser? Den teoretiska förankringen relateras till Husslers teori om ”essensen” och ”erfarenheten” samt en del neurovetenskaplig forskning där man försöker förena de psykologiska, sociala, kognitiva och pedagogiska aspekterna av lärande. Fenomenet undersöks utifrån subjektets perspektiv och essensen är fenomenets struktur och studiens hjärta, medan erfarenhet ska ses som studiens ledtråd då teorier, begrepp och åsikter har sitt ursprung i erfarenheten. Elevernas livserfarenheter sammanlänkar och avspeglar olika aspekter av utveckling och lärande inom undervisningens ramar. I uppsatsen diskuteras definitionen av självkänsla, kognition och neuropedagogik samt närmare analyseras kognitiva processer i en undervisningssituation. Den teoretiska förankringen i studien finns i självbild-, kognitiv- och i neurovetenskaplig forskning. Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer utförda i två olika skolmiljöer, observationer samt elevernas loggböcker och dramaövningar. Min studie har utgångspunkt i fenomenologisk ansats varför brett presenteras variationer av elevernas livsvärldsmönster och den centrala essensen som upprepas beskrivs. Resultatet visar att det finns nära förbindelse mellan elevers skolprestationer och självkänsla samt att det finns en stor diskrepans mellan elevers upplevda behov och undervisningens uppläggning, dvs. metoder och innehåll. Eleverna med låg självkänsla tenderar till att ha det svårare att följa undervisningen och utveckla sociala relationer. Både kamratrelationer och undervisningsmiljö tycks påverka 2 elevens lärande och självbild. Lyckad skolsituation associerar elever med kroppsligt välbefinnande, självsäkerhet och valfrihet. Arbetsglädje växer parallellt med målmedvetenhet och fungerande kommunikation samt samarbete. Min studie visar att det krävs stor lyhördhet från lärare för att bemöta elevers behov. Stora heterogena barngrupper kräver större variation vad gäller undervisningsmetoder och undervisningens uppläggning. Lika viktigt är det att lärare är medvetna om kognitiva processer bakom inlärningen och kan tidigt se tecken på att eleven spårar ut. Undervisningsmönster måste ändras. Elevens självkänsla är ett komplicerat fenomen som kräver större uppvakning från lärare. Eleverna behöver mer frihet i klassrummet och större yta och fler tillfällen till interaktion då deras metakognitiva processer aktiveras som bäst. Vi måste kanske tänka om i frågan om kunskapande i klassrummet. Det krävs större balans mellan struktur och innehåll. Troligen kommer den svenska skolan att behöva anpassa sig ytterligare till elevers nyanserade sätt att lära sig och deras alltmer komplexa sociala behov. Den framtida skolan behöver hitta en balans mellan teoretisk boklig undervisning och ”upptäcktsinlärning” präglad av prat, skratt och skapande.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf