Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk studie om elevernas uppfattningar om undervisning

DSpace Repository

Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk studie om elevernas uppfattningar om undervisning

Overview

Detailed record

dc.contributor.author Tarczynska, Beata Izabella
dc.contributor.author Tarczynska, Beata Izabella
dc.date.accessioned 2013-05-29T11:02:24Z
dc.date.available 2013-05-29T11:02:24Z
dc.date.issued 2013 en_US
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/2043/15444
dc.description Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla. Under arbetets gång besvaras följande frågor: Vad anser eleverna är viktigt att lära sig? Vilka undervisningsmetoder upplever eleverna som mest meningsfulla? Hur svarar klassrumsmetodik på elevernas upplevda behov? Hur påverkar elevernas självkänsla lärande enligt deras egna upplevelser? Den teoretiska förankringen relateras till Husslers teori om ”essensen” och ”erfarenheten” samt en del neurovetenskaplig forskning där man försöker förena de psykologiska, sociala, kognitiva och pedagogiska aspekterna av lärande. Fenomenet undersöks utifrån subjektets perspektiv och essensen är fenomenets struktur och studiens hjärta, medan erfarenhet ska ses som studiens ledtråd då teorier, begrepp och åsikter har sitt ursprung i erfarenheten. Elevernas livserfarenheter sammanlänkar och avspeglar olika aspekter av utveckling och lärande inom undervisningens ramar. I uppsatsen diskuteras definitionen av självkänsla, kognition och neuropedagogik samt närmare analyseras kognitiva processer i en undervisningssituation. Den teoretiska förankringen i studien finns i självbild-, kognitiv- och i neurovetenskaplig forskning. Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer utförda i två olika skolmiljöer, observationer samt elevernas loggböcker och dramaövningar. Min studie har utgångspunkt i fenomenologisk ansats varför brett presenteras variationer av elevernas livsvärldsmönster och den centrala essensen som upprepas beskrivs. Resultatet visar att det finns nära förbindelse mellan elevers skolprestationer och självkänsla samt att det finns en stor diskrepans mellan elevers upplevda behov och undervisningens uppläggning, dvs. metoder och innehåll. Eleverna med låg självkänsla tenderar till att ha det svårare att följa undervisningen och utveckla sociala relationer. Både kamratrelationer och undervisningsmiljö tycks påverka 2 elevens lärande och självbild. Lyckad skolsituation associerar elever med kroppsligt välbefinnande, självsäkerhet och valfrihet. Arbetsglädje växer parallellt med målmedvetenhet och fungerande kommunikation samt samarbete. Min studie visar att det krävs stor lyhördhet från lärare för att bemöta elevers behov. Stora heterogena barngrupper kräver större variation vad gäller undervisningsmetoder och undervisningens uppläggning. Lika viktigt är det att lärare är medvetna om kognitiva processer bakom inlärningen och kan tidigt se tecken på att eleven spårar ut. Undervisningsmönster måste ändras. Elevens självkänsla är ett komplicerat fenomen som kräver större uppvakning från lärare. Eleverna behöver mer frihet i klassrummet och större yta och fler tillfällen till interaktion då deras metakognitiva processer aktiveras som bäst. Vi måste kanske tänka om i frågan om kunskapande i klassrummet. Det krävs större balans mellan struktur och innehåll. Troligen kommer den svenska skolan att behöva anpassa sig ytterligare till elevers nyanserade sätt att lära sig och deras alltmer komplexa sociala behov. Den framtida skolan behöver hitta en balans mellan teoretisk boklig undervisning och ”upptäcktsinlärning” präglad av prat, skratt och skapande. en_US
dc.format.extent 94 en_US
dc.language.iso swe en_US
dc.publisher Malmö högskola/Hälsa och samhälle en_US
dc.subject fallstudie sv_SE
dc.subject fenomenologi sv_SE
dc.subject kognition sv_SE
dc.subject kreativitet sv_SE
dc.subject målmedvetenhet sv_SE
dc.subject neuropedagogik sv_SE
dc.subject självkänsla sv_SE
dc.subject undervisning. sv_SE
dc.subject fallstudie sv_SE
dc.subject fenomenologi sv_SE
dc.subject kognition sv_SE
dc.subject kreativitet sv_SE
dc.subject målmedvetenhet sv_SE
dc.subject neuropedagogik sv_SE
dc.subject självkänsla sv_SE
dc.subject undervisning sv_SE
dc.title Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk studie om elevernas uppfattningar om undervisning en_US
dc.type H2 en_US
dc.setspec.uppsok SocialBehaviourLaw en_US
mahlocal.xprt.faculty2019 LS
mahlocal.xprt.institution2019 LS
mahlocal.xprt.program Pedagogik
 Find Full text Files for download
Icon
Masteruppsats 120 hp

This item appears in the following Collection(s)

Overview

Search


Browse

My Account

Statistics