Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital

DSpace Repository

Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital

Overview

Detailed record

dc.contributor.author Gerell, Manne
dc.date.accessioned 2013-09-18T16:33:13Z
dc.date.available 2013-09-18T16:33:13Z
dc.date.issued 2013 en_US
dc.identifier.isbn 978-91-981058-1-0 en_US
dc.identifier.issn 1654-6881 en_US
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/2043/15916
dc.description Anlagda bränder och skadegörelse är kostsamma problem för samhället, men relativt lite svensk forskning finns om var problemen är störst och varför de är det. I denna rapport studeras de fyra bostadsområdena Holma, Kroksbäck, Bellevuegården och Södertorp i södra Malmö för att utöka förståelsen för vilka skillnader det finns mellan och inom dessa områden samt vad det beror på. Studiens huvudsakliga frågeställningar är varför det finns skillnader mellan närliggande bostadsområden avseende social och fysisk oordning i form av skadegörelse och bränder samt om och hur socialt kapital kan förklara och minska förekomsten av oordning. För att besvara frågeställningarna har en bred uppsättning av metoder använts inkluderande en boendeenkät, systematisk social observation av oordning och intervjuer med representanter för olika typer av lokala föreningar samt förvaltare och kommunala tjänstemän. Studien utgår framför allt från grannskap som geografisk analysenhet, i studien exemplifierat av tolv homogena lägenhetsområden med cirka 500-1000 invånare, eget namn samt parkering och tillfartsväg. Studiens resultat pekar mot att socialt kapital, och särskilt delmängden kollektiv förmåga, har viss betydelse för förekomsten av anlagda bränder och skadegörelse, där grannskap med högt socialt kapital har låga nivåer av bränder och skadegörelse. Det sociala kapitalet verkar dock inte primärt på grannskapsnivå, utan på gårds- och trappuppgångsnivå där den faktiska interaktionen mellan individer finns. Den lokala effekten av socialt kapital som identifierats är av vikt för att förstå hur det kan användas som instrument för att minska skadegörelse och bränder. Ett viktigt exempel är de gårdar i södra Holma där självförvaltning tillämpas, vilket innebär att de boende själva sköter om mycket av fastighetsförvaltningen tillsammans. Data pekar mot att det är anledningen till att dessa gårdar uppvisar ett högre socialt kapital/kollektiv förmåga och en lägre mängd bränder och skadegörelse. Potentiella vägar för att stärka det sociala kapitalet som identifierats är att skapa mötesplatser eller ännu hellre organisationer med en småskaligt lokal prägel. I de grannskap som har gott om möteslokaler, hobbyrum och liknande finns mer utbredda sociala nätverk och högre socialt kapital. Generellt samvarierar lågt socialt kapital med hög fattigdom såväl teoretiskt som empiriskt i de studerade områdena. Den kanske viktigaste faktorn är 7 dock förekomsten av eldsjälar samt för att uppnå långsiktighet det stöd som dessa eldsjälar kan få av fastighetsförvaltare, myndigheter och organisationer så att engagemanget institutionaliseras. Fyra potentiella sätt att stärka det lokala sociala kapitalet som identifierats och som är enkla och konkreta är utökad permanent närvaro av förvaltarrepresentanter, var socialtjänsten hjälper bostadslösa att hitta lägenhet, att polisen erkänner och arbetar efter den grannsamverkanspotential som boendesociala organisationer kan ha samt att minska segregation och segmentering mellan olika befolkningsgrupper. en_US
dc.description.abstract Arson, or fire setting, and vandalism are problems that are expensive, but relatively little Swedish research has been done on where the problems exist and why. In this report the four neighborhoods of Holma, Kroksbäck, Bellevuegården and Södertorp in southern Malmö are studied to increase our understanding of differences between and within these neighborhoods. The main research questions covered are why there are differences between proximate neighborhoods regarding social and physical disorder in the form of vandalism and arson, and whether social capital can explain such differences. A multi-method approach has been employed with a resident survey, Systematic Social Observation (SSO) of disorder and interviews with representatives of local organizations and property managers. The study mainly departs from (micro-) neighborhoods as geographical units of analysis in the form of twelve homogenous multi-family housing areas with approximately 500-1500 residents, access road, parking lots and a name. The results point to social capital, and especially collective efficacy, to have some significance regarding the frequency of arson and vandalism; micro-neighborhoods with a high social capital have low levels of arson and vandalism. The effect of social capital is however not primarily on the micro-neighborhood level, but rather on the yard- or stairwell where the actual interaction between individuals takes place. The very local nature of the effects of social capital that has been identified is of importance to understand how social capital can be employed as an instrument to reduce vandalism and arson. An interesting example is the yards in southern Holma where residents have self-management groups, meaning that the residents themselves run much of the property management, development and maintenance. The data suggests that the self-management may be the reason for these yards to have a higher level of social capital/collective efficacy and a lower frequency of arson and vandalism. Possible venues to improve the social capital include the creation of meeting places, or even better local organizations. Of great importance is to identify and support the work of the most engaged local residents in their own efforts to improve the neighborhood. Four other potential venues of improvement that are suggested include increased permanent presence of property management, the allocation of housing made by the social services, for the police to recognize and actively work with the neighborhood watch potential in existing housing organizations and the reduction of segregation and segmentation between different groups of people. en_US
dc.format.extent 226
dc.language.iso swe en_US
dc.publisher Malmö högskola, Institutionen för urbana studier en_US
dc.relation.ispartofseries Malmö University publications in urban studies MAPIUS;11
dc.subject neighborhood en_US
dc.subject physical disorder en_US
dc.subject arson en_US
dc.subject collective efficacy en_US
dc.subject social capital en_US
dc.subject.classification Humanities/Social Sciences en_US
dc.title Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital en_US
dc.type Book en_US
dc.contributor.department Malmö University. Faculty of Culture and Society en_US
dc.contributor.department Malmö University. Urban Studies (US) en_US
dc.subject.srsc Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES en_US
mahlocal.rights.oaType green
 Find Full text Files for download
Icon

This item appears in the following Collection(s)

Overview

Search


Browse

My Account

Statistics