Malmö University Publications
Change search
Refine search result
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Johansson, Jennie
    Malmö högskola, Faculty of Education and Society (LS).
    Kamratkulturer - att tillhöra gemenskapen ur barns perspektiv (Peer cultures - to belong, children´s perspective)2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Problemområde: Barn i förskolan delar en specifik kamratkultur som innehåller kunskaper och information om gruppens sociala vardagsliv. För att kunna bekräfta, förstå och respektera barns relationer behöver pedagoger analysera och agera utifrån barns perspektiv. Om man erkänner barn som kompetenta aktörer och barngruppen som en viktig tillgång för det pedagogiska arbetet, behöver alla som arbetar inom förskolan uppmärksamma det barnen själva bidrar med i verksamheten. Syfte: Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur barns erfarenheter, uppfattningar och förståelse av tillhörighet kan komma till uttryck i en specifik förskolegrupp. Avsikten är att identifiera hur kamratkulturen speglas ur barns perspektiv. Dessutom är avsikten att diskutera vilken betydelse kunskapsbidraget om barns kamratkulturer kan ha för pedagogers och specialpedagogers förståelse av barns förskolevardag och för olika pedagogiska ställningstaganden. Frågeställningar:Hur uttrycker barnen i undersöknings gruppen genom ord och handling sina upplevelser av tillhörighet och hur förhandlar de om tillhörighet? Hur gestaltar sig inneslutningens komplexitet i denna undersökningsgrupp och hur kommer den till uttryck i barnens förskolevardag? Hur ser mönster och roller i kamratkulturen, och hur kan de beskrivas? Utgångspunkt är den barndomssociologiska teorin och Corsaros (2003, 2011) teori om kamratkulturer. Löfdahl (2004) Tellgren (2004) och Skånfors (2013) är tre svenska forskare som använt och utvecklat kamratkulturteorin och satt in den i ett svenskt förskolesammanhang. Deras forskning utgör en del av underlaget för tidigare forskning i denna studie. Metod: Detta är en kvalitativ studie inspirerad av etnografisk ansats utförd på en förskolevdelning. Studien är multimetodisk. Fältanteckningar, deltagandeobservationer, intervjuer, samtalspromenader samt samlingar med kompistema utgör underlag för att skapa en förståelse för barns perspektiv. Resultatet visar i likhet med tidigare studier på barns angelägenhet att vara en del av gemenskapen samtidigt som de visar att det är viktigt för dem att skydda densamma. Ett resultat som skiljer sig från tidigare studier är hur barnen sparar och återupptar lekteman och aktiviteter efter avbrott, vilket får konsekvenser i kamratkulturen. Studiens resultat visar att grupprocesser utgör en betydande del av varje barns dag på förskolan. Kunskapsbidraget: De kunskaper och erfarenheter som barn bär med sig från upplevda kamratkulturer kommer att få betydelse för barnens deltagande i andra kulturer de ingår i och kommer att ingå i. Barnens kompisrelationer och arbete med tillhörighet i förskolan behöver därför uppmärksammas och diskuteras. Detta arbete är ett bidrag till att skapa förståelse för och kunskap om barns egna kamratkulturer. Specialpedagogiska implikationer: Kamratkulturteorin är viktig att beakta och använda i förskolans vardag för att inte ta barns kamratkulturer för självklara. Med synsättet att människans kompetens är beroende av kontexten kan det specialpedagogiska uppdraget bidra till att utveckla verksamheten i förhållande till hur hela förskolemiljön är organiserad, för att främja alla barns möjligheter till goda kamratrelationer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf