Dental maturity assessment in prematurely born children

DSpace Repository

Dental maturity assessment in prematurely born children

Overview

Detailed record

dc.contributor.author ARVINI, SARA
dc.contributor.author BERGSTRÖM, NICLAS
dc.date.accessioned 2015-05-19T07:03:09Z
dc.date.available 2015-05-19T07:03:09Z
dc.date.issued 2015 en_US
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/2043/18819
dc.description Sammanfattning Mål: Tidigare studier visar att delar av den fysiska och psykiska tillväxten och utvecklingen hos för tidigt födda barn kan påverkas av den förkortade graviditetsperioden. De odontologiska aspekterna av prematuritet har ännu inte till fullo studerats. Syftet med denna studie är att undersöka om tandmognaden påverkas av för tidig födsel och om enskilda tänder i högre utsträckning är mer påverkade. Material och Metod: I studien deltog 116 barn: 36 extremt för tidigt födda barn (extremely preterm - EPT), 38 mycket för tidigt födda barn (very preterm – VPT) och 42 fullgångna kontroller (controls – C). Panoramaröntgenbilder analyserades av fem kalibrerade observatörer, enligt en metod som utvecklats av Demirjian och Goldstein. Röntgenbilderna avidentifierades och mognadsgraden av de 7 permanenta tänderna i underkäkens vänstra sida (tand 31-37) bedömdes enligt ett 8-stegs system. De 7 bedömningarna adderades sedan till en tandmognadspoäng (maturity score) som motsvarade barnets tandmognadsgrad. Detta möjliggjorde jämförelser på såväl gruppnivå som tandnivå. Observatörernas tillförlitlighet och metodens reproducerbarhet utvärderades genom att 27 slumpvis utvalda röntgenbilder bedömdes ytterligare en gång. Statistiska analyser utfördes av studiens resultat samt av reproducerbarheten. Resultat: Resultatet, med hänsyn till variationer i observatörernas bedömningar, visade att EPT-gruppen hade en genomsnittlig tandmognadspoäng mellan 81.9 och 86.7, VPT 85.2-89.1 och kontrollgruppen 88.1-91.0. Samtliga fem observatörer uppvisade statistiskt signifikanta skillnader mellan EPT-gruppen och kontrollgruppen (p≤0.006). På tandnivå uppvisade alla observatörer en signifikant fördröjning (p≤0.002) av tandmognaden för tand 37 när EPT-gruppen jämfördes mot kontrollgruppen. Signifikanta skillnader mellan ett flertal andra tänder erhölls men konsensus mellan observatörerna saknades. Överensstämmelsen inom varje enskild observatör (intra-observer agreement) beräknades med ett Kappa-test, där resultaten varierade mellan 0.16-1.00. Kappa-beräkningen av reproducerbarheten mellan samtliga observatörer (inter-observer agreement) varierade mellan 0.31-0.71. Slutsats: Resultaten i denna studie tyder på en allmän försening av tandmognaden vid 9 års ålder hos de extremt för tidigt födda barnen (EPT), jämfört med fullgångna barn (C). En förkortad gestationsperiod tycks indikera en fördröjning av tandmognaden jämfört med tandmognaden hos fullgångna barn. en_US
dc.format.extent 33 en_US
dc.language.iso eng en_US
dc.publisher Malmö högskola/Odontologiska fakulteten en_US
dc.subject dental maturity en_US
dc.subject premature en_US
dc.subject premature children en_US
dc.subject Demirjian en_US
dc.subject extremely preterm en_US
dc.subject very preterm en_US
dc.title Dental maturity assessment in prematurely born children en_US
dc.type H2 en_US
dc.setspec.uppsok Medicine en_US
mahlocal.xprt.faculty2019 OD
mahlocal.xprt.institution2019 OD
mahlocal.xprt.program Tandläkarutbildning
 Find Full text Files for download
Icon

This item appears in the following Collection(s)

Overview

Search


Browse

My Account

Statistics