Vägar till delaktighet? En studie av Arvsfondsprojekt som arbetar mot segregation, rasism, utanförskap och extremism

DSpace Repository

Vägar till delaktighet? En studie av Arvsfondsprojekt som arbetar mot segregation, rasism, utanförskap och extremism

Details

Files for download
Icon
Overview of item record
Publication Report
Title Vägar till delaktighet? En studie av Arvsfondsprojekt som arbetar mot segregation, rasism, utanförskap och extremism
Author Herz, Marcus
Date 2019
Swedish abstract
Denna studie omfattar 18 av Arvsfondens projekt som alla i någon form arbetar mot utanförskap, rasism och extremism. Syftet med studien är att ta tillvara erfarenheter och kunskaper från dessa projekt och synliggöra det arbete civila organisationer gör. Studien visar att - de flesta projekt lyckas med sina målsättningar och har kunnat tillvarata erfarenheter och kunskaper. - Överlevnaden i projekten är relativt hög, av de avslutade projekten lever 7 av dem i någon form vidare, 6 projekt pågår fortfarande och 5 är helt avslutade utan att ha överlevt. - projekten bidrar med att skapa potentiella nya mötesplatser för sina deltagare, det kan handla om att använda sig av teater eller spel för att nå ut, bidra till nya former av samtal och mötesplatser för unga människor. - de flesta projekt samverkar med en rad olika organisationer och myndigheter, vilket inte alltid är odelat positivt eftersom det kan ha viss effekt på målgruppernas delaktighet och deltagande. - det finns risk att projekten exploateras, särskilt i politiska och sociala frågor som är omdebatterade. - projekten möter utmaningar när de sprider kunskaper och erfarenheter – de kan exempelvis utsättas för hat och hot eller ett medialt tryck. Studiens slutsatser kan sammanfattas i fyra teman: - Projektens relationer påverkar organisation, utveckling och överlevnad. De relationer som projekten, organisationer, deltagare och det omkringliggande samhället ingår i påverkar hur projekten kan organiseras, utvecklas och hur verksamheterna kan överleva. Relationerna påverkar vilken förankring som projektet kan få både hos målgrupperna, staten och hos nuvarande och framtida finansiärer. Projektens relation till deltagarna, samarbetspartner och stat (i bred bemärkelse) skiljer sig åt. Vissa av projekten arbetar för sina deltagare eller för samhället, andra projekt arbetar med sina deltagare. De projekt som arbetar för och inte med målgrupperna har troligen en svagare, mer sårbar, förankring hos målgrupperna. De projekten har inte samma legitimitet hos målgrupperna och har därför mindre möjligheter att nå framtida deltagare. De projekt som istället arbetar med sina deltagare står inför en potentiell intressekonflikt – om deltagarna och samhället har olika intressen. Det kan i sin tur påverka en organisations framtida finansiering. - Deltagarnas delaktighet påverkas av projektens innehåll. Deltagarnas delaktighet är svår att uppskatta i en del av de projekt som ingår i denna studie. Ibland deltar deltagare i projekten genom att utvärdera arbetet eller genom att ingå i referensgrupper, men de är inte lika ofta delaktiga i arbetet med att planera, driva och utvärdera projektet. Deltagarna är alltså inte lika delaktiga i projektets alla delar. En hypotes är att det är relaterat till att problemformuleringen och behoven inte alltid kommer från målgrupperna själva. De har alltså inte kunnat påverka projektens teman. Delaktigheten påverkas troligen också av den professionalisering av civilsamhället som pågår. Viktigt att poängtera är dock att motsatsen naturligtvis också förekommer. Det finns projekt där deltagarna i allra högsta grad är delaktiga i problemformulering, formulering av behov, planering, utförande och utvärdering. - Projektens teoretiska utgångspunkt och begreppsliggörande påverkar arbetet. Projekten benämner sina målgrupper, sina verksamheter och sina problemområden på olika sätt. Detta kan påverka hur det praktiska arbetet tar sig uttryck, men påverkar också vilka som projekten når, vilket också kan påverka om projektens verksamhet och resultat kan leva vidare efter projektet. I studien identifierade jag fem olika teoretiska utgångspunkter och begreppsliggöranden: - projekt som arbetar med interreligiös pedagogik - toleransprojekt - antirasistiska projekt - projekt mot våldsbejakande extremism och radikalisering - projekt för integration och socialt arbete. Ett projekt kan arbeta med flera teoretiska utgångspunkter parallellt. Trots att projekten använder olika teorier, termer och avgränsningar tycks dock det praktiska arbetet ofta vara likartat. De flesta projekt kan sägas arbeta med en form av demokratiarbete, i bred bemärkelse. Många projekt har även samma samarbetspartner, som skolan. De använder sig av liknande insatser, exempelvis utbildning, workshoppar och ambassadörer eller mentorer, och de arbetar med kunskapsspridning av projekten på liknande vis, exempelvis genom utgivning av böcker och lärarmaterial. - Projektmarknaden sätter ramar för vad som är möjligt. Projektens arbetsformer är likartade, bland annat för att det finns vissa gemensamma krav på projekten, exempelvis på att tillvarata kunskaper och erfarenheter och på samverkan. Dessa arbetsformer påverkar hur projekten kan arbeta. Därtill konkurrerar projekten om medel, anseende, deltagare, organisationer och finansiärer. Detta kan delvis förklara varför så många projekt väljer samma samarbetspartner och liknande arbetsprocesser. Projekten påverkas dessutom av hur de paketeras och marknadsförs. Exempelvis kan det vara svårare att nå vissa målgrupper och kanske också få framtida finansiering för projekt som inte anammar ett språkbruk som går att sälja in. Att arbeta mot rasism i skolan kan exempelvis medföra mer motstånd än att arbeta för tolerans i skolan. Mot bakgrund av denna konkurrens och de krav som följer av att bedriva ett socialt projekt är det möjligt att förstå varför flera av projekten anammar ett vetenskapligt språkbruk. Utvecklingen mot ett allt mer ”vetenskapligt” och professionellt civilsamhälle utmanar den relation som funnits mellan den offentligt finansierade välfärden och det alternativ till den offentliga välfärden som civilsamhället ofta ansetts vara. Det kan bli en framtida utmaning för civilsamhällets aktörer att både kunna navigera på en konkurrensutsatt projektmarknad och samtidigt behålla de värden som de ofta förknippas med och som förväntas av dem, exempelvis närheten till sina målgrupper.
Link https://www.arvsfonden.se/en/node/153438 .Icon
Publisher Arvsfonden
Language swe (iso)
Subject Humanities/Social Sciences
Research Subject Categories::SOCIAL SCIENCES
Handle http://hdl.handle.net/2043/28626 Permalink to this page
Facebook

This item appears in the following Collection(s)

Details

Search


Browse

My Account

Statistics