SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV SEXUELLA TRAKASSERIER PÅ ARBETSPLATSEN

DSpace Repository

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV SEXUELLA TRAKASSERIER PÅ ARBETSPLATSEN

Overview

Detailed record

dc.contributor.author Ekstubbe, Annica
dc.contributor.author Sandstedt, Ingrid
dc.date.accessioned 2019-06-04T06:40:45Z
dc.date.available 2019-06-04T06:40:45Z
dc.date.issued 2019 en_US
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/2043/28678
dc.description Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar nära sina patienter och förväntas ha en bra relation med dem för att kunna ge en god omvårdnad. När sjuksköterskan utsätts för sexuella trakasserier kan omvårdnaden av patienterna påverkas negativt. Sexuella trakasserier förekommer i flera olika former: verbalt, icke-verbalt, fysiskt och visuellt. Samtliga former är ovälkomna hos mottagaren och kan uppfattas förolämpande, förnedrande eller skrämmande. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet från analysen frambringade tre teman med två kategorier vardera. Temat Normalisering av sexuella trakasserier omfattar kategorierna Förövarens identitet och handlingar samt Tystnadskultur. Temat Ett professionellt förhållningssätt rymmer kategorierna Gränssättande och Användningen av humor. Tredje och sista temat var Konsekvenser för sjuksköterskan med kategorierna Fysiska och psykiska konsekvenser samt Bristande stöd. Enligt sjuksköterskornas erfarenheter var förövarna främst patienter, anhöriga eller kollegor. På flera arbetsplatser var det svårt att sätta ord på sexuella trakasserier och det fanns en tystnadskultur kring ämnet. Sjuksköterskorna skapade egna strategier för att hantera ovälkomna situationer, exempelvis genom att säga ifrån, avleda, ignorera, skratta eller lämna över ansvaret till en kollega. Sexuella trakasserier kunde leda till magont, huvudvärk, skuld, skam och rädsla för patienten. Sjuksköterskorna upplevde ett bristande stöd från arbetsledningen, vilket förstärkte de negativa känslorna hos den drabbade sjuksköterskan. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att sexuella trakasserier var vanligt förekommande och normaliserat på arbetsplatsen. Ofta saknades gemensamma strategier för att hantera problemen. Det är därför viktigt att öka medvetenheten om att sexuella trakasserier förekommer och att bryta den rådande tystnadskulturen. Nyckelord: Arbetsplats, Erfarenhet, Omvårdnad, Professionell attityd, Sexuella trakasserier, Sjuksköterskor. en_US
dc.description.abstract Background: Nurses work closely with their patients and are expected to have a good relationship with them to provide good care. When being exposed to sexual harassment, the quality of nursing care can be affected in a negative way. Sexual harassments is mainly expressed verbally, non-verbally, physically and visually. When being harassed, it usually conducts in negative emotions such as insult, humiliation and fear. Aim: To illuminate nurses’ experiences of sexual harassment in the working place. Method: A literature review with qualitative design was conducted. Eleven studies were scrutinized, analyzed and summarized. Results: The result of the study is presented in three main themes with two sub categories each. The theme Normalization of sexual harassment comprehend the categories The perpetrators identity and conductions and The silent norm. The second theme, A professional attitude covers Setting boundaries and The use of humour. The third and last theme was Consequences for the nurse, and that enclosed Physical and psychical consequences and Lacking support. According to the nurses, perpetrators were mostly patients, their next of kin or colleagues to the nurses. Nurses’ experience of sexual harassment demonstrated that many working places struggled with verbalizing of the issues and that it was usually taboo of talking about it. When dealing with an incident that could be acknowledged as a sexual harassment, nurses found different strategies to cope with the situation. For example telling off, averting, distraction, ignoring, laughing or to abandon the responsibility to a colleague. Long term consequences that were reported were feelings of shame, guilt, neglect, headache and stomach ache. Nursing management were reported to overlook the seriousness of sexual harassment, subsequently, it increased the nurses negative emotions. Conclusion: Sexual harassments were considered normalized and something that occured regularly at nurses’ workplaces. There was often a lack of common strategies to manage the issues. It is therefore of great importance to increase the awareness of sexual harassment, its occurrence and to diminish the culture of silence that currently exists at many workplaces. Keywords: Experience, Nurses, Nursing, Professional attitude, Sexual harassment, Workplace en_US
dc.format.extent 43 en_US
dc.language.iso swe en_US
dc.publisher Malmö universitet/Hälsa och samhälle en_US
dc.subject Arbetsplats en_US
dc.subject Erfarenhet en_US
dc.subject Omvårdnad en_US
dc.subject Professionell attityd en_US
dc.subject Sexuella trakasserier en_US
dc.subject Sjuksköterskor en_US
dc.title SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV SEXUELLA TRAKASSERIER PÅ ARBETSPLATSEN en_US
dc.title.alternative NURSES' EXPERIENCES OF SEXUAL HARASSMENT AT THE WORKPLACE en_US
dc.type M2 en_US
dc.setspec.uppsok Medicine en_US
dc.contributor.examiner Finnbogadóttir, Hafrún
dc.contributor.supervisor Aho, Anna-Carin
mahlocal.xprt.faculty2019 HS
mahlocal.xprt.institution2019 HS
mahlocal.xprt.program Sjuksköterskeutbildning
 Find Full text Files for download
Icon

This item appears in the following Collection(s)

Overview

Search


Browse

My Account

Statistics