Speciallärarens roll i förhållande till specialiseringen grav språkstörning

DSpace Repository

Speciallärarens roll i förhållande till specialiseringen grav språkstörning

Details

Files for download
Icon
Overview of item record
Publication Student essay 15hp
Title Speciallärarens roll i förhållande till specialiseringen grav språkstörning
Author Widegren Lantto, Helena
Date 2019
Swedish abstract
Sammanfattning/Abstract Widegren Lantto, Helena (2019). Speciallärarens roll i förhållande till specialiseringen grav språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Sedan år 2011 utbildas speciallärare med specialisering inom grav språkstörning. Tidigare studier visar att måluppfyllelsen hos elever med språkstörning är generellt lägre än hos andra elever. Skolorna uppger att målgruppens behov anses svåra att tillmötesgå och kompetensen kring språkliga svårigheter och hur de bör hanteras i skolan tycks begränsad (SPSM, 2018). Studien vill belysa om och i så fall på vilket sätt speciallärarens kompetens inom språkstörning kommer till uttryck i skolpraktiken. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra ett antal speciallärares uppdrag och arbetsuppgifter i förhållande till specialiseringen grav språkstörning. Preciserade frågeställningar: • Vad berättar specialläraren om sina arbetsuppgifter? • Vad berättar specialläraren om sitt uppdrag? • Vad anger specialläraren som orsak till utformningen av uppdraget och arbetsuppgifterna? • Hur svarar arbetsuppgifterna och uppdraget mot specialiseringen grav språkstörning enligt specialläraren? Teori Uppsatsen bygger på en tolkningsinriktad kunskapsteoretisk ståndpunkt. Det innebär att tyngden ligger på förståelse av hur deltagarna i en viss miljö uppfattar sin verklighet. Analysen bygger på en induktiv slutledning av det insamlade materialet. Det insamlade materialet leder fram till identifiering av olika mönster, likheter och skillnader som blir intressanta att söka kunskap och hitta förklaringar till. Tidigare studier visar att måluppfyllelsen är lägre hos elever med språkstörning och skolorna uppvisar svårigheter med att stötta dessa elever i tillräcklig omfattning. Lärarna själva uppger en svårighet i att stötta eleverna och utrycker farhågor gällande sin egen kompetens på området. (Dockrell & Lindsay, 2001). Byström (2018) menar att speciallärarnas uppdrag utifrån examensordningen för speciallärare (SFS 2011-688) kan sammanfattas i undervisning, utredning och utveckling. Byströms studie visar dock att utvecklingsdelen utgör en mindre del av speciallärarens yrkesvardag. Klang, Gustafsson, Möllås, Nilholm och Göransson (2017) visar i likhet med Byströms studie att specialläraren mer sällan deltar i det strategiska långsiktiga arbetet, utan ägnar sig mest åt undervisning och administration. Detta trots att examensordningen för speciallärare (SFS 2011-688) kan tolkas som att specialläraren ska arbeta både förebyggande och åtgärdande med lärmiljön på individ, grupp- och organisationsnivå. Metod Studien bygger på kvalitativa intervjuer med ett antal speciallärare med specialiseringen grav språkstörning. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefter analyserats i förhållande till tidigare forskning. Resultat De förväntade kunskapsbidragen utifrån speciallärarutbildningens examensordning (SFS 2011-688) och informanternas beskrivning av deras arbetsuppgifter och uppdrag överrenstämmer till stor del. De betonas dock olika mycket hos de olika individerna, vilket är rimligt då resultatet pekar på att arbetsuppgifterna till stor del utformas utifrån de olika lokala förutsättningarna och individen själv. Nio arbetsuppgifter identifierades som de tillfrågade speciallärarna uppger att de ägnar sig åt. De tre mest vanligt förekommande och också mest omfattande i tid är: undervisning av enskilda elever, samtal och dokumentation. Majoriteten saknar en arbetsbeskrivning, men ställer sig också tveksamma till hur en sådan skulle kunna utformas för att göra rättvisa till uppdraget. Det framkommer att flertalet upplever att de själva till viss del kan påverka hur uppdraget utformas. Dock betonas vikten av att som speciallärare vara flexibel och möta behoven som uppstår på skolan. Uppdraget påverkas av lokala förutsättningar och styrs främst av elevernas behov, men även styrdokumenten, ekonomi och kollegor nämns. Vilka andra yrkeskategorier som arbetar på skolan, tycks också ha ett inflytande på vilka arbetsuppgifter specialläraren sedan har. Samtliga tillfrågade menar att deras specialisering kommer till användning i det dagliga arbetet och uttrycker att specialiseringen ger kunskap om både konkreta anpassningar och förståelse för var, när och varför svårigheter kan uppstå för elever med språkstörning eller språklig sårbarhet. Lärarnas kompetens handlar också om en ökad förståelse för att inte enbart kunskapskraven kan vara svåra att nå, utan att skolsituationen i stort kan vara utmanande för elever med språklig sårbarhet. Några uppger dock att de inte får användning av sin utbildning och kompetens fullt ut, utan nämner att de exempelvis skulle önska delta i ett mer övergripande och förebyggande arbete än vad de har möjlighet till i dagsläget. I motssats till det menar andra att det är i det mindre sammanhanget med enskilda elever deras kompetens bäst nyttjas. Specialpedagogiska implikationer Mycket pekar på att många elever med språkstörning inte får sitt stödbehov tillfredställt i en tillräckligt stor omfattning i skolan. Måluppfyllelsen i skolan är generellt lägre inom den här gruppen jämfört med andra elever. Kartläggningen från SPSM (2018) och även andra studier (Dockrell et al., 2001) visar att skolorna anser att det är svårt att stötta eleverna i tillräcklig omfattning och att kompetensen i skolorna tycks uppvisa brister. För att komma tillrätta med detta skulle det krävas omfattande stöd till skolorna. De olika statliga skolmyndigheterna (SPSM, Skolverket etc) utgör aktörer som bidrar med stöd och kunskap, och det krävs förstås kompetens och medvetenhet hos de personer som direkt ska arbeta med eleverna. Kunskapen och medvetenheten kring att elever med språkstörning inte enbart har språkliga svårigheter behöver vidgas till en förståelse för att även andra kognitiva, sociala och emotionella stödstrukturer kan krävas för att eleven ska lyckas i skolan. Speciallärare med specialiseringen grav språkstörning kan bidra till detta. För att speciallärarnas kompetens skulle komma fler elever till gagn skulle dessa ges möjlighet att arbeta mer skolövergripande och förebyggande. Samtidigt har specialläraren en viktig uppgift i att möta eleven i den direkta undervisningssituationen och ofta i det mindre sammanhanget. Även fler logopeder anställda i skolverksamheten skulle kunna vara intressant att utforska mer som ett möjligt bidrag.
Publisher Malmö universitet/Lärande och samhälle
Language swe (iso)
Subject Kunskapskrav, speciallärare, specialpedagogiska perspektiv, språkstörning, yrkesroll
Handle http://hdl.handle.net/2043/28710 Permalink to this page
Link to publication in DiVA Find this research publication in DiVA (n/a for student publ.)
Facebook

This item appears in the following Collection(s)

Details

Search


Browse

My Account

Statistics