“Ursäkta ljudet men vi musikar” En studie av barns skapande av barndom med musik

DSpace Repository

“Ursäkta ljudet men vi musikar” En studie av barns skapande av barndom med musik

Details

Files for download
Icon
Overview of item record
Publication Student essay 15hp
Title “Ursäkta ljudet men vi musikar” En studie av barns skapande av barndom med musik
Author Hansson, Emmy ; Johansson, Jenny
Date 2019
English abstract
The purpose of this study is to describe and analyze the importance of music for children's making of their own childhood, where children are seen as social and competent actors. From a childhood sociological and musicking perspective, we analyze what happens in the meeting between children and music in a preschool context where children interact with others. Furthermore, the study focuses on the importance of the geographical location for children's creation of different musical expressions and peer cultures. In order to investigate the importance of the context and children's everyday activities in preschool, a mini- nographic study has been conducted on two preschools, one in Sweden and one in Bosnia Herzegovina. Through use of qualitative research methods, mainly passive and active participating observations as well as field notes, empirical data has focused on the participants' collaboration of peer cultures, interpretive reproduction and music activities. With the collected empirical data, we have noticed the creative impulse that seems to exist within each child and how it can be expressed in widely different ways in the specific room. The children's music became visible through their own creative actions in ways that fit them there and then. It was expressed, among other things, through sounds and melodies, as well as through movements and role-plays in connection with their play. This doing can be seen as musical improvising, where the children use their previous experience to create their own expression suitable for their feelings and for the existing peer culture. The result thus indicates that children use creative improvisations that contain both musical and musicking actions. Based on observations in both Sweden and Bosnia Herzegovina, we noted that these children often were drawn to spontaneous sound-creating and informal music-making, for both its personal and its social uses. Furthermore, it becomes apparent that children's making of childhood can be considered in different cultures with music as a universal language.
Swedish abstract
Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera musikens betydelse för barns görande av sin egen barndom, där barn ses som sociala och kompetenta aktörer. Ur ett barndomssociologiskt och musicking perspektiv, analyserar vi vad som sker i mötet mellan barn och musik i en förskolekontext där barn samspelar med andra. Vidare fokuserar studien på den geografiska platsens betydelse för barns skapande av olika musikuttryck och kamratkulturer. För att undersöka kontextens betydelse samt barns vardagliga aktiviteter i förskolan, har en minietnografisk studie genomförts på två förskoleverksamheter, en i Sverige och en i Bosnien Hercegovina. Medelst användning av kvalitativa forskningsmetoder, främst passivt och aktivt deltagande observationer samt fältanteckningar, har empiri fokuserat på deltagarnas samverkan av kamratkulturer, tolkande reproduktion och musikande aktiviteter. Med avstamp i insamlad empiri har vi uppmärksammat den kreativa impuls som verkar finnas inom varje barn och hur det kan komma till uttryck på vitt skilda sätt i det specifika rummet. Barnens musikande blev synligt genom egna kreativa handlingar på sätt som passar dem där och då. Det kom till uttryck bland annat genom ljud och melodier, samt genom rörelser och rollspel i anslutning till leken. Detta görande kan ses som ett musikaliskt improviserande, där barnen använder sin tidigare erfarenhet för att skapa ett eget uttryckssätt lämpat för den känsla de känner och för den befintliga kamratkulturen. Resultatet indikerar sålunda att barn använder sig av kreativa improvisationer som innehåller såväl musikaliska som musikande handlingar. Utifrån observationer i såväl Sverige som i Bosnien Hercegovina noterade vi att de barnen ofta drogs till spontant ljudskapande och informellt musikande, för både dess personliga som dess sociala användningsområden. Vidare blir det synligt att barns görande av barndom kan beaktas i olika kulturer med musiken som ett universellt språk.
Publisher Malmö universitet/Lärande och samhälle
Language swe (iso)
Subject Barndom
Barndomssociologi
Barndomsgeografi
Förskola
Musiksociologi
Musicking
Handle http://hdl.handle.net/2043/29351 Permalink to this page
Link to publication in DiVA Find this research publication in DiVA (n/a for student publ.)
Facebook

This item appears in the following Collection(s)

Details

Search


Browse

My Account

Statistics