Malmö University Publications
Change search
Refine search result
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Kronkvist, Karl
    et al.
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Nordqvist, Sara
    Ivert, Anna-Karin
    Malmö University, Faculty of Health and Society (HS), Department of Criminology (KR).
    Kamerabevakning i ett särskilt utsatt bostadsområde: Uppfattningar, erfarenheter och effekter av polisiär kamerabevakning med syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fokus för denna rapport är den polisiära kamerabevakning som i juni 2015 implementerades längs med ett par gatustråk i Seved/Södra Sofielund. Det aktuella området är enligt Polisen (2017) ett så kallat särskilt utsatt område i Malmö. Den huvudsakliga brottsproblematiken i området har under flera år varit den öppna narkotikahandeln (Ivert & Kronkvist, 2014). Syftet med denna rapport är att undersöka uppfattningar, erfarenheter och effekter av den polisiära kamerabevakningen i relation till frågor som rör brott och (o)trygghet. Rapporten bygger på information över anmälda brott, intervjuer med poliser, material från en årlig trygghetsmätning bland boende samt kompletterande intervjuer med boende, fastighetsägare och näringsidkare i området. Den generella bild som framträder i denna studie är att flera indikatorer pekar på en förbättring i området. Även om anmälda egendomsbrott ligger på en stabil nivå över tid så går det att identifiera en viss nedgång i anmälda våldsbrott i offentlig miljö samt en markant ökning i antalet anmälda narkotikabrott, även relativt till matchade jämförelseområden. Att antalet anmälda narkotikabrott har ökat indikerar dock snarare att polisen lagt mer resurser och fått ökade möjligheter att såväl identifiera som beivra denna brottstyp än att den faktiska narkotikabrottsligheten har ökat. Resultaten från intervjuerna pekar på att den öppna handeln med narkotika har minskat i det kamerabevakade området samtidigt som andra problem förefaller ha minskat. Dock finns det flera tecken på att narkotikahandeln har omfördelats dels från öppna till mer dolda platser i området och dels till andra närliggande områden. I relation till otrygghet och oro för brott visar trygghetsmätningen bland boende hur vissa dimensioner av trygghet har förbättrats över tid, före respektive efter kamerabevakningen installerades. Intervjupersonerna från polisen framhåller att kamerabevakningen är ett viktigt verktyg i deras dagliga arbete, från ingripandeverksamhet till utredning och lagföring. Likaså framhålls hur kamerabevakningen kan ha betydelse för polisens arbetsmiljö i området. Genom intervjuerna framgår dock att det systematiska arbetet med kamerabevakningen kan utvecklas, vilket i viss mån är en resurs och bemanningsfråga. Även intervjuerna med boende och verksamma i området indikerar att polisen upplevs ha blivit mer träffsäkra i sina ingripanden och mer effektiva i sitt arbete. Likaså framhålls hur vissa problem i området har minskat över tid. Samtidigt lyfter flera intervjupersoner att det inte nödvändigtvis är ett direkt resultat av kamerabevakningen utan snarare till följd av andra åtgärder i området. Här bör även påpekas att fastighetsägare och näringsidkare generellt sett är mer positivt inställda till kamerabevakningen än boende, inte minst när det kommer till uppfattningar om intrång på personlig integritet. Sammanfattningsvis går det mot bakgrund av studiens resultat att konstatera att kamerabevakningen med största sannolikhet har haft en störande effekt på den öppna handeln och bruket av narkotika i området. Genom att polisen har lyckats störa denna verksamhet har även den lokala problembilden generellt sett förändrats till det bättre. Även om narkotikabrottsligheten har dämpats har den inte försvunnit och det kvarstår fortfarande flera utmaningar i området. I rapportens diskussion ges en samlad bedömning utifrån studiens informationskällor. Här ställs även studiens resultat i relation till tidigare forskning och visar att det föreligger problem i att generalisera resultat från olika studier p.g.a. kontextuella och situationella förutsättningar. I rapportens sista kapitel lyfts praktiska implikationer av studien med ett antal konkreta förslag för det fortsatta arbetet kring polisiär kamerabevakning. Avslutningsvis lyfts även vikten av vidare forskning och mer ambitiösa studier på kamerabevakningens effekter på brott och otrygghet ur ett nationellt perspektiv Den generella bild som framträder i denna studie är att flera indikatorer pekar på en förbättring i området. Även om anmälda egendomsbrott ligger på en stabil nivå över tid så går det att identifiera en viss nedgång i anmälda våldsbrott i offentlig miljö samt en markant ökning i antalet anmälda narkotikabrott, även relativt till matchade jämförelseområden. Att antalet anmälda narkotikabrott har ökat indikerar dock snarare att polisen lagt mer resurser och fått ökade möjligheter att såväl identifiera som beivra denna brottstyp än att den faktiska narkotikabrottsligheten har ökat. Resultaten från intervjuerna pekar på att den öppna handeln med narkotika har minskat i det kamerabevakade området samtidigt som andra problem förefaller ha minskat. Dock finns det flera tecken på att narkotikahandeln har omfördelats dels från öppna till mer dolda platser i området och dels till andra närliggande områden. I relation till otrygghet och oro för brott visar trygghetsmätningen bland boende hur vissa dimensioner av trygghet har förbättrats över tid, före respektive efter kamerabevakningen installerades. Intervjupersonerna från polisen framhåller att kamerabevakningen är ett viktigt verktyg i deras dagliga arbete, från ingripandeverksamhet till utredning och lagföring. Likaså framhålls hur kamerabevakningen kan ha betydelse för polisens arbetsmiljö i området. Genom intervjuerna framgår dock att det systematiska arbetet med kamerabevakningen kan utvecklas, vilket i viss mån är en resurs och bemanningsfråga. Även intervjuerna med boende och verksamma i området indikerar att polisen upplevs ha blivit mer träffsäkra i sina ingripanden och mer effektiva i sitt arbete. Likaså framhålls hur vissa problem i området har minskat över tid. Samtidigt lyfter flera intervjupersoner att det inte nödvändigtvis är ett direkt resultat av kamerabevakningen utan snarare till följd av andra åtgärder i området. Här bör även påpekas att fastighetsägare och näringsidkare generellt sett är mer positivt inställda till kamerabevakningen än boende, inte minst när det kommer till uppfattningar om intrång på personlig integritet. Sammanfattningsvis går det mot bakgrund av studiens resultat att konstatera att kamerabevakningen med största sannolikhet har haft en störande effekt på den öppna handeln och bruket av narkotika i området. Genom att polisen har lyckats störa denna verksamhet har även den lokala problembilden generellt sett förändrats till det bättre. Även om narkotikabrottsligheten har dämpats har den inte försvunnit och det kvarstår fortfarande flera utmaningar iområdet. I rapportens diskussion ges en samlad bedömning utifrån studiensinformationskällor. Här ställs även studiens resultat i relation till tidigare forskning och visar att det föreligger problem i att generalisera resultat från olika studier p.g.a. kontextuella och situationella förutsättningar. I rapportens sista kapitel lyfts praktiska implikationer av studien med ett antal konkreta förslag för det fortsatta arbetet kring polisiär kamerabevakning. Avslutningsvis lyfts även vikten av vidare forskning och mer ambitiösa studier på kamerabevakningens effekter på brott och otrygghet ur ett nationellt perspektiv.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf