Skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande: Hur lärare ställs inför olika utmaningar

DSpace Repository

Skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande: Hur lärare ställs inför olika utmaningar

Details

Files for download
Icon
Overview of item record
Publication Student essay 15hp
Title Skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande: Hur lärare ställs inför olika utmaningar
Author Jönsson, Therese ; Andersson, Maria
Date 2019
Swedish abstract
Denna studie kommer att beröra problemområdet inom skolans verksamhet gällande hur skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande kommer till uttryck i praktiken. Syftet med studien är att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur sju lärare väljer att arbeta kring skolans demokratiska uppdrag samt med elevinflytande. För att koppla samman detta syfte med vårt fördjupningsämne SO, har vi noggrant granskat syftet gällande de samhällsorienterade ämnena, då framförallt samhällskunskap för årskurserna F-3 och dragit paralleller med läroplanens kapitel 1 “Skolans värdegrund och uppdrag” (Skolverket, 2011:5-9) samt kapitel 2 “Övergripande mål och riktlinjer” (Skolverket, 2011:10-16). Det teoretiska perspektiv som studien kommer förhålla sig till är pragmatismen, där vi valt att lyfta John Deweys tankar gällande pedagogik. De begrepp som tas upp för att kunna besvara frågeställningarna är: demokrati, demokratimodeller, demokratifostran, deliberativ kommunikation samt elevinflytande. Demokrati och demokratimodeller tas upp för att vi vill kunna få ett bredare perspektiv på hur demokrati kan komma till uttryck i praktiken. Demokratifostran berör lärarnas demokratiska uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Men för att elever ska kunna verka i ett demokratiskt samhälle måste deras kunskaper kring hur man bör kommunicera med varandra främjas. Därför kan deliberativ kommunikation ses som en viktig del av demokratifostran. Begreppet elevinflytande ska ha en central roll inom lärarnas pedagogiska verksamhet och det genomsyra hela skolans verksamhet. Studien utgår från en kvalitativ metod vilket innebär att studien intresserar sig för meningar, eller innebörden av ett fenomen snarare än statistiska verifierbara samband som en kvantitativ studie däremot hade gjort. Anledningen till varför vi valt att göra en kvalitativ studie är för att vi vill studera hur olika lärare tänker kring samt uppfattar det demokratiska uppdraget och elevinflytande inom skolans verksamhet. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer gjorda på två skolor, med sju olika lärare som arbetar i årskurserna F-3. Intervjuerna har efter genomförande arkiverats genom transkribering för att sedan användas som underlag för studiens bearbetning samt analys. För att kunna komma fram till ett resultat valde vi att dela upp frågeställningarna i tre olika punkter, vilka är: Lärarnas definition av demokratiuppdraget, Hur elevinflytande kommer till uttryck i praktiken hos respektive lärare samt Att skapa demokratiska medborgare - via olika råd, såsom klassråd och elevråd. Uppdelningen gjordes för att kunna få ett bredare perspektiv och fler infallsvinklar till att besvara våra frågeställningar. Vårt resultat blev därefter att syftet i de samhällsorienterade ämnena (Skolverket, 2011:224-225) är nära sammankopplat med innehållet i läroplanens kapitel 1 “Skolans värdegrund och uppdrag” (Skolverket, 2011:5-9) samt kapitel 2 “Övergripande mål och riktlinjer” (Skolverket, 2011:10-16). Båda delarna tar upp viktiga aspekter som elever bör utveckla för att kunna verka i ett demokratiskt samhälle. Dock återstår fortfarande frågan hur skolans demokratiska uppdrag samt hur elevinflytande bör komma till uttryck i praktiken. Denna frågan utgör därför en viktig del i vår slutsats, eftersom vi anser att det grundar sig i formuleringen i kapitel 1 och kapitel 2, där båda inget av kapitlen är anpassat efter någon specifik ålder. Särskilt svårt blir det för lärarna i de lägre årskurserna eftersom de ställs inför ett etiskt dilemma gällande hur skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande bör komma till uttryck i den dagliga verksamheten. Vi anser  därför att det blir upp till varje enskild lärare att tolka frågan kring hur man på bästa sätt bör applicera skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande i den dagliga verksamheten, samtidigt som lärarna måste uppfylla skolans krav även om det går emot deras egen moraliska uppfattning. Därför anser vi att vidare forskning behövs inom detta område för att underlätta för verksamma lärare i de lägre årskurserna, hur de på bästa sätt kan integrera skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande i den vardagliga undervisningen. En viktig sak att poängtera är dock att studiens resultat ej går att generalisera eftersom den enbart omfattar två skolor.
Publisher Malmö universitet/Lärande och samhälle
Language swe (iso)
Subject deliberativ kommunikation, demokrati, demokratifostran, demokratimodeller, elevinflytande, läroplan, lärarperspektiv
Handle http://hdl.handle.net/2043/29467 Permalink to this page
Link to publication in DiVA Find this research publication in DiVA (n/a for student publ.)
Facebook

This item appears in the following Collection(s)

Details

Search


Browse

My Account

Statistics