Moralpanik - En kritisk diskursanalys av diskursen för porrfilter i förskolor och skolor på Instagram

DSpace Repository

Moralpanik - En kritisk diskursanalys av diskursen för porrfilter i förskolor och skolor på Instagram

Details

Files for download
Icon
Overview of item record
Publication 2-year master student thesis
Title Moralpanik - En kritisk diskursanalys av diskursen för porrfilter i förskolor och skolor på Instagram
Author Lindgren, Lisa
Date 2019
English abstract
With the #metoo uprising, the debate about porn filters in Swedish preschools and schools grew bigger. Advocates supporting porn filters meant that filters can prevent sexual abuse among children and adolescents. The aim of the study was to conduct a critical discourse analysis in order to gain an understanding of how senders of the discourse supporting porn filters constructed truths of reality. The aim was achieved by answering the predefined questions: who the senders were and why they were active in the discourse supporting porn filters; how the language constructed concepts about young, pornography and sexuality; if the political instigation could be part of a moral panic? The study used critical discourse analysis as theory and method. The empirics that formed the basis of the study was posts on Instagram that contained #porrfribarndom. These posts formed an intertextual chain. The intertextual chain was analyzed through the three levels of critical discourse analysis that were text, discursive practice and sociocultural practice. For a deeper analysis, the analysis tool moral panic and the theory of intersectionality and “The Charmed circle” (Rubin, 1984) were also used. The empirics was limited to include posts from users of Instagram that were public, had over 1000 followers and could be assumed to be over 18 years old. The reviewed period was 2017-11-15 until 2018-11-15. The empirics included nearly 420 posts produced by over 60 senders. The senders could be divided into three categories: organizations/founders of organizations; politicians/political organizations; senders with a commercial interest. The senders had potential to gain social and political power and earn money by promoting a service or product in the name of the discourse. The discourse was founded primarily in a political and a feminist discourse. Two discourses that were already historically, socially and culturally accepted and established discourses in Sweden. The language of the discourse risked reinforce beliefs about boys’ and girls' sexuality and freedom of action and was heterocentric. LGBTQ youths were invisible in the discourse. Some sexual practices, such as anal sex, were presented as undesirable and pornographic consumption was shameful. The language presented pornography as a normative creator of violence and undesirable sexual practice as well as an active subject and a social threat. There were similarities with earlier moral panics and the political pressure for legalization could be a part of moral panic. The moral panic witnessed power relations that included class, gender, ethnicity and age.
Swedish abstract
I och med #metoo-upproret växte sig debatten kring porrfilter i svenska förskolor och skolor sig allt större. Förespråkare för porrfilter menade att filter kan förhindra sexuella övergrepp bland barn och unga. Syftet med studien var att genomföra en kritisk diskursanalys för att på så vis få en förståelse för hur sändare av diskursen för porrfilter konstruerade sanningar av verkligheten. Syftet uppnåddes genom att studien besvarade följande frågeställningar: vilka var sändare och varför argumenterade de för porrfilter; Hur konstruerade språket föreställningar om unga, pornografi och sexualitet; Kunde de politiska påtryckningarna vara en del av en moralpanik? Studien använde kritisk diskursanalys som teori och metod. Empirin som låg till grund för studien var inlägg på Instagram som innehöll #porrfribarndom. Dessa inlägg bildade en intertextuell kedja. Den intertextuella kedjan analyserades genom den kritiska diskursanalysens tre nivåer vilka var den diskursiva praktiken, texten och den sociala praktiken. För en djupare analys tillämpades även analysverktyget moralpanik och maktteorierna intersektionalitet och ”The Charmed circel” (Rubin, 1984). Empirin var avgränsad att inkludera inlägg från sändare som var offentliga, hade över 1000 följare och kunde antas vara över 18 år. Den granskade perioden var 2017-11-15 t.o.m. 2018-11-15. Empirin inkluderade närmare 420 inlägg producerade av över 60 sändare. Sändarna kunde delas in i tre kategorier: organisationer/grundare till organisationer; politiker/politiska organisationer; sändare med ett kommersiellt intresse. Sändarna hade potential att genom diskursen vinna social och politisk makt och tjäna pengar genom att marknadsföra en tjänst eller en produkt. Diskursen grundade sig i en politisk och en feministisk diskurs, två diskurser som var historisk, socialt och kulturellt accepterade och etablerade diskurser i Sverige. Språket i diskursen riskerade att förstärka föreställningar kring tjejers och killars sexualitet och handlingsutrymme och var heterocentrisk. HBTQ-ungdomar var helt osynliga i diskursen. Viss sexuell praktik, så som analt sex framställdes som icke-önskvärt och pornografikonsumtion skambelagdes. Språket framställde pornografi som normskapare av våld och icke-önskvärd sexuell praktik samt ett aktivt subjekt och det samhälleliga hotet. De politiska påtryckningarna kunde vara en del av en moralpanik då det fanns likheter med tidigare moralpaniker. Moralpaniken som framkom i den sociala praktiken vittnade om maktförhållanden som inkluderade klass, kön, etnicitet och ålder.
Publisher Malmö universitet/Hälsa och samhälle
Language swe (iso)
Handle http://hdl.handle.net/2043/30132 Permalink to this page
Facebook

This item appears in the following Collection(s)

Details

Search


Browse

My Account

Statistics