• Utbildning i barn-HLR till föräldrar med svårt sjuka barn – Intervjus...
  Jönsson, Helen  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2018)	Master thesis (one year)

  

  

  English abstract:	EDUCATION IN CPR TO CHILDREN FOR PARENTS WITH HIGH-RISK CHILDREN - INTERVIEW STUDY OF NURSES´ EXPERIENCE HELENE JÖNSSON Jonsson, H. Education in CPR to children for parents with high-risk children – Interview study of nurses´ experience. Degree project in nursing 15 credits - advanced level. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018. Background: Parents with high-risk children who are offered preventive parental education in Cardiopulmonary resuscitation (CPR) for children before departure from hospitals experience increased security and result in increased safety for the sick children in the home. There was no knowledge whether nurses at children's clinics in Sweden had experience in offering this parent group training in CPR for children or, if so, how it was conducted. Aim: The aim of the study was to investigate nurses´ experiences of educating parents with high-risk children in CPR for children, during hospitalization. Methods: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was performed, with a total of eleven nurses from the major children’s clinics in Sweden. The interview material was analyzed through inductive content analysis according to Burnard. Results: The theme that emerged was: Nurses have a key role in parental education, and following categories were: Nurse's educational functions, Parents and relatives´ educational needs, Educational strategies, Results and consequences of education. Parents to high-risk children are not always adequately taught pre-departure, they demonstrate of stress over not being able to cope with emergency situations. Parents was felt safer when they received information and knowledge. The educational program of CPR for children that exist were perceived as insufficient as it does not cover the need for parental education to high-risk children. Conclusion: A standardized preventive parental training in CPR for children is lacking, with the individual needs that high-risk children may have. Responsibilities are unclear on who takes the decision on parental education and who will be offered, the nurses have a key role in parental education but have a weak mandate to carry out teaching when support from recommendation was lacking. Keywords: Cardiopulmonary-resuscitation, high-risk child, nurse-experience, parents-education.
  Swedish abstract:	UTBILDNING I BARN-HLR TILL FÖRÄLDRAR MED SVÅRT SJUKA BARN - Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter HELENE JÖNSSON Jönsson, H. Utbildning i barn-HLR till föräldrar med svårt sjuka barn – Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng avancerad nivå. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2018. Bakgrund: Föräldrar till svårt sjuka barn som erbjuds förebyggande föräldrautbildning i barn-HLR före hemgång från sjukhus upplever ökad trygghet samt medför en ökad säkerhet för de sjuka barnen i hemmet. Det saknas kunskap huruvida sjuksköterskor på barnkliniker i Sverige har erfarenhet av att erbjuda denna föräldragrupp utbildning i barn-HLR och hur den i så fall bedrivs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att utbilda föräldrar med svårt sjuka barn i barn- HLR, i samband med sjukhusvistelse. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes, med totalt elva sjuksköterskor från de större barnklinikerna i Sverige. Med induktiv innehållsanalys analyserades materialet enligt Burnard. Resultat: Temat som framkom var: Sjuksköterskor har en nyckelroll i föräldrautbildning, samt följande kategorier: Sjuksköterskans undervisande funktioner, Föräldrar och närståendes utbildningsbehov, Utbildningsstrategier, Resultat och konsekvenser av utbildningen. Sjuksköterskornas erfarenhet var att föräldrar till svårt sjuka barn inte alltid får tillräcklig undervisning inför hemgång, de påvisade stress över att inte kunna hantera akuta situationer. Föräldrarna upplevdes tryggare när de fick information och kunskap. Det utbildningsprogram i barn-HLR som finns upplevdes som otillräckligt då det inte täcker behovet som föräldrautbildning till svårt sjuka barn. Slutsats: En standardiserad preventiv föräldrautbildning för barn-HLR till svårt sjuka barn saknas - med de individuella behov som de barnen kan ha. Ansvarsfördelningen är otydlig om vem som tar beslutet om föräldrautbildning ska erbjudas, samt sjuksköterskorna har en nyckelroll i föräldrautbildningen men har ett svagt mandat att bedriva undervisning då stöd från riktlinjer saknas. Nyckelord: Barn-HLR, föräldrautbildning, sjuksköterskors erfarenheter, svårt-sjuka barn.

  FinalmagisterJönssonHelene181116.pdf   (1.485Mb)

• Ungdomars attityder till polisen
  Catovic, Suada  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:	It is known that teenage years are characterized by critical and developmental periods in which authorities are questioned. This study aims to study adolescents’ attitudes towards the police which have been studied through a qualitative approach. A total of five young people have been interviewed to highlight what lies behind their attitudes towards the police. In the results it emerged that the relationship between adolescents and police is relatively tense. The attitudes of the adolescents towards the police have been strongly influenced by friends' experiences with the police. The youth have expressed frustration regarding the police's lack of understanding of their situation. Furthermore the respondents have pointed out the problem they experience in the meeting whit the police, as they feel that the police are suspicious of them based on external attribute.
  Swedish abstract:	Ungdomsåren präglas av kritiska utvecklingsperioder där auktoritet och makt ifrågasätts. I föreliggande undersökning har ungdomarnas attityder till polisen studerats utifrån en kvalitativ ansats. Totalt fem ungdomar har genomfört semistrukturerade intervjuer för att belysa vad som ligger bakom deras attityder till polisen. I resultatet framkom det att ungdomarnas och polisens relation är relativt spänd. Ungdomarnas attityder till polisen har varit starkt påverkade av vänners erfarenheter och återberättade möten med polisen. Ungdomarna har uttryckt frustration för polisens bristande förståelse för deras situation att leva som ung i dagens samhälle. Vidare har även ungdomarna pekat på problematiken i polisen bemötande där polisen fattat misstanke enbart utifrån yttre attribut.

  Suada.C-uppsats Final.pdf   (642.5Kb)

• Utmaningar i peer learning -pedagogiska strategier och organisatorisk...
  Fragiadakis Olsson, Johanna; Seremeti, Miresa  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2018)	Master thesis (one year)

  

  

  English abstract:	Background: In recent years, the number of available educational placements for nursing students have decreased, whilst the number of students has increased. As a result, peer-learning as been implemented as a potential solution to compensate the lack of supervisors. Several studies have shown that peer-learning provides great benefits for both students and supervisors. However, there are also certain challenges. Investigating how to handle these challenges will create better conditions for well-functioning supervision through peer-learning. Aim: The aim of the study was to investigate how supervising nurses handle the challenges presented by the peer-learning educational model. Method: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was carried out. A total of eight nurses from two hospitals in southern Sweden were included. The interview material was analyzed through content analysis. Results: Three categories were identified: Handling individual differences; Managing competition; and The will to create potential in the organization. A large part of the challenges presented by the supervising model consists of the needs and characteristics of individual students -along with the interaction of the student pair. Another key concept is the supervisor’s ability to adjust pedagogical strategies to the student pair to meet individual needs. Those responsible for clinical education also have a responsibility to train supervisors and adjust the organizational structure so as to facilitate well-functioning supervision through peer-learning. Conclusions: A supervisor’s ability to employ educational strategies together with the right organizational conditions creates a greater preparedness to meet the challenges presented by peer-learning. Keywords: challenges, clinical education, nurse, peer-learning, supervision, supervisor.
  Swedish abstract:	Bakgrund: Kliniska utbildningsplatser för sjuksköterskestudenter har de senaste åren minskat samtidigt som antalet studenter har ökat vid lärosätena. Detta har bidragit till att peer learning implementerats som en möjlig lösning på att hantera bristen på handledare. Många studier visar att det finns stora vinster med peer learning, för både studenter och handledare, dock framkommer det också en del utmaningar. Genom att undersöka hur utmaningarna kan bemötas skapas ökade förutsättningar för en välfungerande handledning i peer learning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur handledande sjuksköterskor bemöter utmaningar i den pedagogiska modellen peer learning. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes. Totalt åtta sjuksköterskor inkluderades på två sjukhus i södra Sverige. Materialet har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom: Att hantera individuella skillnader, Att bemöta konkurrens och Viljan att skapa organisatoriska förutsättningar. De individuella studenternas egenskaper och behov, tillsammans med interaktionen i studentparet, utgör stora delar av utmaningarna i handledningsmodellen. Handledarens förmåga att anpassa pedagogiska strategier till studentparet för att möta den enskilda studentens behov har stor betydelse för handledning i peer learning. Den kliniska utbildningsverksamheten har också ett ansvar att utbilda handledare och att anpassa en organisatorisk struktur för att underlätta och skapa förutsättningar för en välfungerande handledning i peer learning. Slutsats: Handledarens förmåga att använda sig av pedagogiska strategier tillsammans med rätta organisatoriska förutsättningar skapar i större utsträckning beredskap för att bemöta utmaningarna i peer learning.

  Utmaningar i pe ... riska förutsättningar.docx   (289.9Kb)

• Kartläggning av en kriminell karriär
  Najemyar, Elhamddin  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2018)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	The purpose of this study is to investigate which factors affect the individuals to commit crimes, continue with criminality and end with criminality. The research questions are: What factors trigger the individual to start, continue and ending a criminal career? Can the identified factors be compared with a corresponding criminological theory? The study is based on Travis Hirschi's theory of social band. The result is also linked to previous research, which mostly addresses important aspects and factors that are necessary for why an individual commits crimes, continuing with crime and ending with crime. In order to answer the research questions, I have used qualitative interviews. This study is conducted interviews with three former criminal, two men and a woman aged 49-60, and have served a prison sentence. The result is linked to the theory and previous research. What turned out to be the turning point for the interviewers is the decision that criminals with tragic events that were strong enough for interviews motivated to end with their criminal career. These decisions and events also contributed to other changes in their lives, for example, happy marriage, changing housing, good friends and good work.
  Swedish abstract:	Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer individer kan utsättas för när individer begår brott, fortsätter med brottsligheten och att avsluta med brottsligheten. Den valde frågeställningar är: Vilka faktorer triggar individen till att starta, återfalla och avbryta en kriminell karriär? Kan de identifierade faktorerna jämföras med en motsvarande kriminologisk teori? Studien utgått från Travis Hirschi teori om sociala band. Resultatet kopplas även till tidigare forskning, som mestadels nämner viktiga aspekter och faktorer som krävs för att en individ ska begå brott, återfalla och avslutar. För att besvara studiens frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Uppsatsen genomförts intervjuer med tre före dessa kriminella vuxna personer, varav två män och en kvinna i åldrar 49-60 års ålder och har avtjänat fängelsestraff. Resultatet är kopplat till teorin och den tidigare forskningen. Det som visat sig vara vändpunkter för intervjudeltagarna är tragiska händelser som har varit så grova att intervjudeltagarna motiverades till att avsluta sin kriminella karriär. Dessa beslut och händelser bidrog även till andra förändringar i deras liv, som tillexempel- lyckligt gift, byte av bostadsområde, bra vänner och ett bra arbete.

  Elhamddin C-uppsats.pdf   (383.7Kb)

• Det är någonting som finns med en hela livet. En kvalitativ studie om...
  Palmqvist, Helena  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2018)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Background: Research shows that the victim and the perpetrator often is the same person, and to be assaulted can lead to prolonged as well as brief psychological effects within several areas of concern. Objective: The purpose of this study is to explore adult’s experience and perception of having been exposed to street violence in their teens, focusing on the judicial system, victim support, mental illness, processing and needs. Methods: This study is qualitative, with the starting point in phenomenography and phenomenology. The material consists of four semi structured in-depth interviews, the analysis proceeding from systematic text condensation. Results: All the informants have some form of long-term mental influence, such as depression, self-medication, irrational fears, PTSD symptoms, sleep problems, lack of trust and extra vigilance. What stands out is that those who have received less aggregated support also are those who have the greatest psychological impact while experiencing poor response from the judiciary. There are no indications of the informants turning violent or having started a criminal career after their experience of been exposed to violent crimes. Conclusion: It seems that it is utmost important that the judiciary and units that support young victims work from an unified organization and that all young people subjected to crimes should receive personalized support throughout the whole legal process with follow-up talks up to one year after the event. Adding extra power and resources at an early stage will probably reduce problems with mental health and costs in a long-term perspective.
  Swedish abstract:	Bakgrund: Forskningen visar att brottsoffer och förövare ofta är samma person och att utsättas för gatuvåld som ung kan leda till både kortvarig och långvarig psykisk påverkan inom en rad olika problemområden. Syfte: Att undersöka vuxna individers upplevelse och uppfattning av att ha blivit utsatt för gatuvåld som ung, med fokus på rättsväsendet, brottsofferstöd, psykisk ohälsa, kriminalitet, bearbetning och behov. Metod: Denna studie är kvalitativ, med utgångspunkt i fenomenografi och fenomenologi. Materialet består av fyra semistrukturerade djupintervjuer och analysen har utgått från systematisk textkondensering. Resultat: Det framgår att alla informanterna har fått någon form av långvarig psykisk påverkan, som depression, självmedicinering, irrationella rädslor, PTSD symtom, sömnproblem, bristande tillit, extra vaksamhet, självskadebeteende. Det som utmärker sig är att de som har fått minst sammanslaget stöd samtidigt har fått mest psykisk påverkan och upplever sig ha blivit dåligt bemötta av rättsväsendet. Det framgår inga indikationer på att informanterna har blivit våldsamma eller påbörjat en kriminell karriär efter att ha varit utsatta för våldsbrott. Slutsats: Det är viktigt att rättsväsendet och verksamheter som arbetar för brottsoffer arbetar utifrån en enhetlig organisation där alla ungdomar som har utsatts för brott får ett individanpassat stöd under rättsprocessens samtliga led, med uppföljandesamtal upp till ett år efter händelsen. Att lägga extra kraft och resurser i ett tidigt skede kommer sannolikt att minska psykisk ohälsa och kostnader för samhället i ett långsiktigt perspektiv.

  Helena Palmqvist_.pdf   (485.4Kb)

View more