• Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda suicidnära patienter
  Johansson, Alexander; Brakel, Johan  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:	Brakel, J & Johansson, A. Nurses’ experience of nursing suicidal patients. A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2018. Background: Suicidal persons are a patient group that nurses inevitably will meet in their line of profession, regardless of their care unit. Mental illness is an increasing problem which means the nurse will need more knowledge and tools to be able to treat this group of patients in an efficient way. Previous research shows that nurses experience the task as difficult and as a burden. Aim: The aim of the study was to explore nurses’ experience of nursing suicidal patients. Method: Through structured database searches in Cinahl, PubMed and PsycInfo 14 articles were found and compiled. A qualitative content of analysis was used to extract connections and common themes. Result: Nurses had varying experiences of nursing suicidal patients. Both positive and negative experiences of interacting with suicidal patients were found in the form of attitudes, shortage in management, nursing and feelings. Conclusion: The mental health of suicidal patients is a complicated nursing field and should be treated as such. Additional knowledge and education should be seen as important priorities in the development of nursing suicidal patients. Keywords: Attitude, experience, nurses, nursing, suicidal patients
  Swedish abstract:	Brakel, J & Johansson, A. Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda suicidnära patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle: Institutionen för vårdvetenskap, 2018. Bakgrund: Suicidnära personer är en patientgrupp som sjuksköterskan oundvikligen kommer att möta i sin profession, oberoende av arbetsplats. Den mentala ohälsan är ett växande problem och det innebär att sjuksköterskan behöver kunskap och verktyg för att ha möjlighet att behandla dessa patienter på ett tillfredsställande sätt. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan upplever uppgiften som svår och belastande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda suicidnära patienter. Metod: Systematiska litteratursökningar genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo där 14 relevanta artiklar hittades och sammanställdes. En kvalitativ innehållsanalys användes för att extrahera samband och gemensamma kategorier. Resultat: Sjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av att vårda suicidnära patienter. Både positiva och negativa erfarenheter av interaktioner med suicidnära patienter påvisades genom attityder, brister i verksamheten, omvårdnadsåtgärder och känslor. Konklusion: Suicidala patienters psykiska mående är ett komplicerat område och bör behandlas därefter. Ytterligare kunskap kring och utbildning om suicidnära patienter bör ses som en av de viktigaste prioriteringarna i utvecklingen av sjukvården kring patientgruppen. Nyckelord: Attityd, erfarenhet, omvårdnad, sjuksköterskor, suicidnära patienter

  brakel_johansson.pdf   (404.1Kb)

• Sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende på ak...
  Domert, Zinamider  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2019)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Domert, Z. Nurses working in emergency departments, and their attitudes towards patients who self-harm. A litterature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019. Background: Self-harming behaviour is a challenge for emergency care nurses. There are difficulties understanding motives and intentions behind actions of such self-destructive behaviour. Research shows that nurses sometimes have negative attitudes towards patients with self-harming behaviour, which, in turn, can affect their approach towards these patients negatively. Aim: To investigate what attitudes nurses working in emergency departments, have towards patients with self-harming behaviour, and research what factors and causes lie behind these attitudes. Method: This work is an integrative overview which purpose is to compile available quantitative research in this field and then find out what factors can highlight and explain why nurses in emergency departments have the attitudes they have, and find patterns and connections in all relevant chains of causality. Results:Nurses on emergency departments have overall mostly positive attitudes towards patients submitted for self-harm, as measured by self-reported questionnaires. Other factors which can have importance for explaining nurses' negative attitudes are, among other things, lack of knowledge about self-harm, guidelines which are not followed, incomplete or lack of psychosocial assessment and referrals, lack of aftercare, stress, high workload, lack of supervision and support, and time and economical factors. Recommendations includes improving care on all the above points to achieve a holistic effect that directly or indirectly improves nurses' attitudes and thereby improve the patients experience and satisfaction with care and make sure they get care for their psychological problems. Conclusion: Nurses on emergency departments have mostly positive attitudes towards patients with self-harming behaviour. There may be differences in measured attitudes and patients perceptions of perceived care, depending on whether psychiatric care or somatic emergency care are addressed. Education about self-harm is mostly missing in emergency departments. Psychosocial assesments, referrals, and aftercare may need improvements.
  Swedish abstract:	Domert, Z. Sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende på akutavdelningar. En litteratur studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolpoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Självskadebeteende utgör utmaningar för omvårdnaden. Det kan vara svårt att förstå motiv och tankar bakom sådana självdestruktiva handlingar. Det finns forskning som visar att sjuksköterskor ibland har negativa attityder mot personer med självskadebeteende vilka kan påverka deras bemötande av dessa patienter inom vården. Syfte: Att undersöka vilka attityder som sjuksköterskor, som arbetar på akutavdelningar, har mot patienter med självskadebeteende, samt undersöka bakomliggande faktorer och orsaker. Metod: Detta arbete är en integrativ översikt, som tar avstamp i tillgänglig kvantitativ forskning som finns inom området och därefter undersöker vilka faktorer som kan belysa och förklara varför sjuksköterskor på akutavdelningar har de attityder de har mot patienter med självskadebeteende, samt hitta mönster och samband i alla relevanta orsakskedjor. Resultat: Sjuksköterskor på akutavdelningar visar sig till största delen ha positiva attityder mot personer med självskadebeteende, efter mätningar med självskattningsformulär i tillgänglig kvantitativ forskning. Övriga faktorer som kan ha betydelse för negativa attityder hos sjuksköterskor är bl.a avsaknad av kunskap om självskadebeteende, riktlinjer som inte följs, brister i psykosocial bedömning, remitteringar och eftervård, stress, hög arbetsbelastning, brister i ledning och organisation samt tid och ekonomi. Rekommendationer är att det görs förbättringar av alla ovanstående faktorer för att nå en helhetseffekt och därigenom direkt eller indirekt förbättra attityder hos sjuksköterskorna men framförallt förbättra patientupplevelserna av vården, och se till att patienterna får den vård de behöver för deras psykiska besvär. Konklusion: Sjuksköterskor på akutavdelningar har till största delen positiva attityder till patienter med självskadebeteende. Det kan finnas skillnader i attityder mot patienter med självskadebeteende och hur patienterna uppfattar vården och omsorgen beroende på om det handlar om psykiatrin jämfört med akutavdelningar. Utbildning om självskadebeteende saknas i hög grad på de flesta akutavdelningar. Psykosociala bedömningar, remitteringar och eftervård kan behöva ses över och förbättras.

  domnert.pdf   (297.7Kb)

• ÄLDRES UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER AV AKTIVITET
  Lundby, Julia; Törnqvist, Klara  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:	The increased number of elderly people together with the requirement of a high qualitative and person-centered care is challenging for healthcare professionals in the field of care for the elderly. Research shows that activity has a positive impact on the quality of life of older people and nursing homes organize activities to promote the health and well-being of elderly people. At the same time, there are theories that speak of disengagement and low activity as an important and natural part of aging. Overall, however, activity seems to be something desirable for both staff and the elderly, but it is not always clear what it is about the activity that is desirable for the elderly or what factors that influence whether the activity is perceived as positive. The purpose of the study is to clarify what it is about activity that contributes to positive experiences for the elderly. The context of the activities is care homes and include everything the elderly do in addition to personal general daily living. The study is a systematic literature study and the collected data was analyzed using qualitative content analysis. The study resulted in two main categories with factors that either promote or prevent the positive experience of activity. There are factors that are difficult to influence for healthcare staff, such as financial limitations, but much is within the staff's control if they use a person-centered approach. In order to avoid negative experiences regarding activities at care homes, the degree of adaptation for the elderly should be minimized and individual desires and needs should be prioritized in the care work. Keywords: activity, care home, elderly, meaningfulness, nursing
  Swedish abstract:	Det ökade antalet äldre tillsammans med kravet på en högkvalitativ och personcentrerad vård är en utmaning för vårdpersonal inom äldreomsorgen. Forskning visar att aktivitet har en positiv effekt på äldres livskvalitet och vårdboenden organiserar aktiviteter för att främja äldres hälsa och välbefinnande. Samtidigt finns det teorier som pratar om disengagemang och låg aktivitet som en viktig och naturlig del av åldrandet. Övergripande verkar ändå aktivitet vara något eftersträvansvärt hos både personal och äldre, men det är inte alltid tydligt vad det är i aktiviteten som egentligen eftersöks från de äldre eller vilka faktorer som spelar in i huruvida aktiviteten upplevs som positiv. Syftet med studien är att förtydliga vad det är i aktivitet som bidrar till positiva upplevelser och erfarenheter hos äldre. De aktiviteter som undersöks finns inom kontexten vårdboende och innefattar allt som de äldre gör utöver en personlig allmän daglig livsföring. Studien är en systematisk litteraturstudie där insamlad data analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier med faktorer som antingen främjar eller hindrar positiv upplevelse av aktivitet. Det finns påverkande faktorer som är svåra att ändra på för vårdpersonalen, som till exempel ekonomiska begränsningar, men mycket ligger inom vårdpersonalens kontroll genom att använda ett personcentrerat förhållningssätt. För att undvika negativa erfarenheter och upplevelser kring aktiviteter på boenden bör graden av anpassning för den äldre minimeras och en lyhördhet kring individuella önskningar och behov bör vara utmärkande i vårdarbetet. Nyckelbegrepp: aktivitet, meningsfullhet, omvårdnad, vårdboende, äldre

  lundby_törnqvist.pdf   (245.7Kb)

• "Att jobba manualstyrt kräver en god kompetens” - En intervjustudie o...
  Topilina, Ganna; Lilja, Anna  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2019)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Lilja, A. & Topilina, G. “You Need to Be Very Competent to Use the Standardised Methods”. An Interview Study of Adult Attachment Interview in Sweden. Degree project in Social Work. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019. Standardized assessment methods are part of the everyday lives of social workers. According to Socialstyrelsen, the interest in using standardized methods and an evidence-based approach in social work in Sweden is increasing. At the same time there is insufficient information about which methods are considered to be evidence-based and which are not. This study focuses on Attachment Style Interview (ASI) - a standardized assessment method that aims to map out and measure the quality of the client's close relationships. According to Socialstyrelsen, ASI is lacking in both evidence and evaluation, yet is used in home assessments where children are concerned. The purpose of the study is to investigate, from an organizational theoretical perspective, how social workers use ASI in their practical work, focusing on the perception of professionals regarding the method and the role of the method within the work process itself. The study also aims to investigate what trust social workers have regarding the method and its results, and whether the method has any influence over/on the contact with the client. To fulfill the aims of the study seven social workers currently using ASI in their daily work have been interviewed. The results of the study show that, despite the standardized design of the method, the use differs both in terms of purpose and design. The informants have different opinions about what conclusions can be drawn from the ASI, and how the method affects the relationship with the client. Most respondents doubt that the ASI is linked to research, and state that the method is not sufficiently effective nor contemporary. Nevertheless, several of the informants agree on clear advantages in using ASI in their work.
  Swedish abstract:	Lilja, A. & Topilina, G. “Att jobba manualstyrt kräver en god kompetens”. En intervjustudie om Intervju om anknytningsstil i Sverige. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2019. Standardiserade bedömningsmetoder är en del av socialarbetares vardag. Enligt Socialstyrelsen ökar intresset för att använda standardiserade metoder och ett evidensbaserat arbetssätt inom socialt arbete i Sverige. Samtidigt finns bristfällig information om vilka metoder som anses vara evidensbaserade och vilka som inte är det. Denna studie fokuserar på Intervju om anknytningsstil (IAS) - en standardiserad bedömningsmetod som syftar till att kartlägga och mäta kvalitet på klientens nära relationer. IAS saknar enligt Socialstyrelsen evidens och utvärdering men används i barn- och familjehemsutredningar. Syftet med studien är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur socialarbetare använder IAS i det praktiska sociala arbetet med fokus på de yrkesverksammas uppfattning av metoden och metodens roll i arbetsprocessen. Studien syftar även till att undersöka vilken tilltro socialarbetare har till metoden och resultatet samt om metoden har någon påverkan på kontakten med klienten. För att uppfylla studiens syften har sju socialarbetare intervjuats som använder IAS i sitt arbete. Studiens resultat visar att trots metodens standardiserade utformning skiljer sig användandet både gällande syfte och utförande. Informanterna har skilda uppfattningar om vilka slutsatser som kan dras av IAS och hur metoden påverkar relationen till klienten. De flesta respondenter betvivlar att IAS är knuten till forskning och uttrycker att metoden inte är tillräckligt effektiv och tidsenlig. Samtidigt ser flera av informanterna tydliga fördelar med att använda IAS i sitt arbete.

  Anna Topilina och Anna Lilja c-uppsats-1 (1).pdf   (652.1Kb)

• EXPLORING COMMUNICATION AND INFORMATION IN RURAL AREAS FOR NURSES IN ...
  Leandersson, Tina; Tedenlind, Josefine  (2018)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Aim: The aim of this MFS study is to illuminate how nurses describe the communication and information strategies used in order to promote young women's reproductive health in rural settings, Maputo province. Background: To be able to provide good healthcare to women in rural areas it is crucial for the nurses to reach out with communication and information. Mozambique has one of the highest maternal mortality rates in Africa. The high number of deaths is partly due to a lack of self-determination among women, a long distance to reach health care centers and lack of economic support for transportation and medical costs. This is intensified by poverty, young age, inequality, and less economic rights of making own decisions. Method: Semi-structured interviews were conducted on a sample of seven nurses at four different hospitals in Maputo province. The collected data was transcribed, coded and analyzed by a qualitative content analysis. Results: From the data, two main categories emerged, which focus on specific tools to give information to reach out in rural areas and the challenges that the nurses face regarding information and communication. It was shown in the result that the nurses had to provide individualized information in mother tongue and provide more aid in communication, which in turn would ease the nurse’s work. Conclusion: Different strategies and tools were identified among the nurses to promote young women's reproductive health. The nurses pointed out the importance of providing information in mother tongue to reach out in rural areas.
  Swedish abstract:	Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor beskriver de kommunikations- och informationsstrategier som används för att främja unga kvinnors reproduktiva hälsa på landsbygden i Maputo provins. Bakgrund: För att kunna erbjuda god hälso- och sjukvård till kvinnor på landsbygden är det av stor vikt att kunna nå ut genom kommunikation och information. Mozambique är ett av de länder i Afrika med störst mödradödlighet. Den höga siffran av dödsfall grundar sig delvis i bristen på självbestämmande hos kvinnor, avstånd till sjukhus och bristen på ekonomiskt stöd för transport samt medicinska kostnader. Det förstärks av fattigdom, ung ålder, ojämlikhet samt avsaknad av ekonomiska rättigheter till att fatta egna beslut. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju olika sjuksköterskor på fyra olika sjukhus i Maputo provinsen. Den insamlade data blev transkriberad, kodad och sedan analyserad. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades. Resultat: Två huvudkategorier framkom från den insamlade data. Den första huvudkategorin berörde vilka verktyg sjuksköterskorna använde sig av för att nå ut på landsbygden med information och kommunikation och den andra huvudkategorin som uppkom handlade om utmaningarna som sjuksköterskorna i studien ställdes inför angående kommunikation och information. De två kategorierna hade tre underkategorier vardera. I resultatet påvisades att sjuksköterskorna var tvungna att tillhandahålla information på modersmål och använda sig av anpassade kommunikationsverktyg, vilket i sin tur skulle underlätta sjuksköterskans arbete.   Konklusion: Olika strategier och verktyg identifierades av sjuksköterskorna i syfte att främja unga kvinnors reproduktiva hälsa. Sjuksköterskorna påpekade vikten av att ge information på patientens modersmål, för att nå ut till alla på landsbygden.

  Leandersson_Tedenlind.pdf   (1.072Mb)

View more