• Patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsal på sjukhus. En lit...
  Hintze, Joanna; Mattsson, Danielle  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Background: How sharing room impacts on patients’ experience is a relevant subject for nurses working at hospitals with multi-bed wards. To be able to provide person centred care there’s a need for knowledge about patients’ experiences of sharing room. The constant development of hospitals should be based on knowledge about patients’ needs and person centred care. Aim: To explore patients’ experiences of sharing hospital room. Method: A literature review of eleven articles with qualitative study design and one article with mixed method study design was performed. To systematically capture the patients’ experiences through the process analysis inspiration was taken from the method content analysis. Result: Four main categories appeared – Socializing, Integrity, Psychosocial and Solidarity. From these themes ten categories emerged through the analysis. Conclusion: The patients’ experiences of being cared for in a multibed room was personal but some patterns was recognized. A major part of the patients experienced advantages as company, socialization and support from sharing room. While others recognized disadvantages from sharing room as lack of privacy and the negative impact of roommates’ health condition. It is therefore of importance that nurses are aware that patients have different opinions about sharing room and should customize the care to the patients’ individual needs.
  Swedish abstract:	Bakgrund: Hur patienter påverkas av att dela sal är ett ämne som är relevant för sjuksköterskor som arbetar på sjukhus med flerbäddsalar. För att kunna ge en personcentrerad vård utifrån individuella behov behövs kunskap om patienters upplevelser av att dela sal. Ämnet är aktuellt eftersom utvecklingen av nya sjukhus behöver ske med patienternas behov i centrum. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsal på sjukhus. Metod: En litteraturstudie av elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med mixedmethod utfördes. För att systematiskt studera och strukturera patienternas upplevelser under analysprocessen hämtades inspiration från metoden innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier utröntes – Samvaro, Integritet, Psykosocialt och Solidaritet. Ur dessa förvärvades tio kategorier genom analysen. Konklusion: Patienternas upplevelser av att vårdas i flerbäddsal var individuella, men vissa mönster uppenbarades. En stor del av patienterna upplevde fördelar såsom sällskap, gemenskap och stöd av att dela sal. Medan andra belyste nackdelar med att dela sal som till exempel bristen på privatliv och påverkan av medpatientens hälsotillstånd. Det är därför av vikt att sjuksköterskan är medveten om att patienter har olika uppfattningar om att dela sal och anpassar vården efter patienternas individuella behov.

  hintze_mattsson.pdf   (503.0Kb)

• ADHESION OCH AKTIVERING AV EN MAKROFAG CELLINJE I KONTAKT MED OLIKA Y...
  Abdelraouf, Kaci  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2018)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Development of biocompatible surfaces are considered a great challenge within the medical research. In general a medical implant will be coated of a layer of non-specific proteins a few seconds after implantation. This happens regardless of the construction material of the implant. The adsorbed protein layer will activate a host-defense mechanism, known as the foreign body reaction, which evidently will result in a fibrous non-vesicular capsule that isolates the implant from its goal tissues. The development of biocompatible surface is an interesting research field. It is important to use a surface coating that does not contribute to an inflammatory response or adhesion of unwanted cells. Macrophages is a cell line that is naturally involved in the immune system in the body, which is interesting for such studies. The aim of this study is to examine cell adhesion and inflammatory response of a macrophage cell line in vitro. The investigation was performed using surfaces modified by polydopamine (PDA), polyethyleneglycol (PEG) and protease and combination thereof. RAW 264.7- cells is a mouse macrophage cell-line. The investigation of cell adhesion was performed using cells in contact with different surface coatings and evaluated by photographing the surfaces at various occasions. The cells ability to adhesion and the inflammatory response was studied in different fetal sera concentrations. The result show no difference in cell adhesion at different fetal sera concentrations. The RAW 264.7-cells adhesion varied for the different surface coatings. The RAW 264.7 cells showed a stronger adherence when the surface coating was done purely by diffusion. The RAW 264.7 cells preliminary showed no inflammatory response related to the tested surface coatings.
  Swedish abstract:	Utveckling av biokompatibla ytor anses vara en stor utmaning inom medicinsk forskning. I allmänhet kommer medicinska implantat att beläggas av ett lager av icke-specifika proteiner några sekunder efter implantation. Detta sker oavsett implantatens konstruktionsmaterial. Det adsorberade skikt av proteiner aktiverar en värdförsvarsmekanism, känd som den främmande kroppsreaktionen, vilket slutligen resulterar i en fibrös icke vaskulär kapsel som isolerar implantatet från dess målvävnader. Utveckling av biokompatibla ytor är ett intressant forskningsområde och framförallt inom medicinsk forskning. Det är viktigt att använda en beläggning som inte leder till någon inflammatorisk respons eller vidhäftning av oönskade celler. Makrofager är en cellinje som är involverade i kroppens immunsystem vilket gör den intressanta i dylika studier. Syftet med studien var att undersöka celladhesion och inflammatorisk respons hos en makrofag cellinje in vitro. Undersökningen utfördes med polydopamine (PDA), polyetylenglykol (PEG) och proteas beklädda ytor. RAW 264.7-celler är en mus makrofag cellinje. Undersökningen av celladhesion utförs genom att odla celler i kontakt med olika ytbeläggningar och utvärderades genom att fotografera ytorna vid olika tider. Cytokinuttrycket avseende TNF-α analyseras med ELISA. Cellernas adhesionsförmåga och inflammatorisk respons studeras i olika fetalserumkoncentrationer. Resultatet visade ingen skillnad i celladhesion vid odling med olika fetalserumkoncentrationer. RAW 264.7-cellernas adhesionsförmåga varierade mellan olika ytbeläggningarna. RAW 264.7-cellerna visade även en starkare bindningsförmåga i de om ytbeläggningen gjorts under statiska förhållanden. RAW 264.7-cellerna visade preliminärt ingen skillnad i inflammatorisk respons mellan de olika ytorna som undersökts

  KACI.pdf   (797.7Kb)

• KVINNORS UPPLEVELSE AV SIN SEXUALITET EFTER CYSTEKTOMI
  Annica, Löfgren  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2019)	Master thesis (one year)

  

  

  English abstract:	Background: Knowledge about women’s experiences regarding their sexuality after cystectomy seems limited in the scientific literature. Often women have questions about how the cystectomy will affect their sexuality and nurses might experience a lack of knowledge to manage these questions. Aim: The aim of this study was to describe Women’s experiences of their sexuality after they had undergone cystectomy. Method: A qualitative study was carried out. A total of seven women who were 75 years old or younger and had undergone cystectomy at least a year ago were included. The material was analyzed through content analysis according to Burnard et al. (2008). Resultat: The theme that emerges in the analysis was that the women experienced a reduced sexuell motivation. Seven categories explained this theme: reduced need for sexual intercourse, reduced sexual desire, reduced sexual pleasure, partners reduced need for sexual intercourse, reduced sexual response from the partner, need and time for sexual rehabilitation and the stomas effect on their sexuality. The women described that their sexuality was largely based on their partners, and they experienced a negative impact on their sexuality due to their partners reduced need and ability for sexual acts. Conclusion: Womens sexuality was highly affected after they had undergone cystectomy and their motivation for sexual acts was reduced. It is unclear whether surgery alone was the cause of this change. Women experienced a lack of information and had a need for more information about the healing process after the operation and how the cystectomy could affect their sexuality. The women expressed that a large part of their sexuality was based on their partner and therefore it is important to involve the partners in the sexual information and counseling. Here the Nurse has an important role.
  Swedish abstract:	Bakgrund: Kunskapen om kvinnors upplevelser om sin sexualitet efter en cystektomi är ytterst begränsad i den vetenskapliga litteraturen. Kvinnor som står inför cystektomi har ofta frågor kring hur och om ingreppet kan komma att påverka deras sexualitet och då kan sjuksköterskor uppleva att kunskapen saknas för att bemöta dessa frågor. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter genomgången cystektomi. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Totalt sju kvinnor som var 75 år eller yngre och som hade opererats med cystektomi för ett år sedan eller mer inkluderades. Materialet har analyserats med innehållsanalys enligt Burnard m.fl. (2008). Resultat: I denna studie framkom att kvinnor kan uppleva en Minskad sexuell motivation, detta var det tema som framkom vid analysen. Temat styrks av följande sju kategorier: Minskat eget behov av samlag, Minskad egen sexuell lust, Minskad egen sexuell njutning, minskat behov av samlag hos partnern, minskad sexuell respons från partnern, behov av och tid för sexuell rehabilitering samt stomins påverkan på sexualiteten. Kvinnorna beskrev att deras egen sexualitet till stor del utgick från deras partner och de upplevde en negativ påverkan på sin egen sexualitet på grund av deras partners minskade behov och förmåga till sexuella akter. Slutsats: Kvinnorna i denna studie upplevde en minskad sexuell motivation efter en cystektomi. Dock är det oklart om enbart operaration var orsak till förändringen. Den minskade motivationen hade börjat redan vid insjuk-nandet och påverkats också av den egna och partners eventuella sam-sjuklighet och stigande ålder. Då flera problem var kopplat till smärta och blödning vid samlaget, saknade kvinnorna och hade ett stort behov av mer information kring hur läkningsprocessen ser ut och om hur sexualiteten kan komma att påverkas efter cystektomi. Eftersom en stor del av kvinnornas egna sexualitet kopplades till partnern är det viktigt att även partnern involveras i samtal som rör sexualiteten. Sjuksköterskan har här en stor roll att fylla.

  Annica.pdf   (1.330Mb)

• Adsorption of cytochrome c onto mesoporous silica
  Horrieh, Tannaz  : Malmö högskola/Hälsa och samhälle (2012)	Master thesis (two year)

  

  

  English abstract:

  The adsorption of cytochrome c onto mesoporous silica (MCM-41) was investigated in this study. MCM-41 was synthesized and characterized by different methods. The pore size of MCM-41 was calculated from each method and all were in agreement with each other. Result from SAXS method showed a well ordered 2D hexagonal structure of MCM- 41. To investigate the effect of pH on adsorption process, different buffers were used with various pH in the range from 3.8 to 10.7. It was observed that the maximum adsorption occurs at pH near the isoelectric point of cytochrome c. The surface charges of cytochrome c and MCM-41 play an essential role for the process of adsorption. Desorption of cytochrome c from MCM-41 was investigated as well. Pure water and buffers with pH 7.1 and 10.7 were used to study the desorption. The result shows that desorption of cytochrome c from MCM-41 takes place at a pH above its isoelectric point.

  Master degree thesis-25.pdf   (1.904Mb)

• Det är svårt att samtala om sexuella biverkningar
  Orbaek, Alexandra Nina; Månsson, Joanna  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2018)	Master thesis (one year)

  

  

  English abstract:	Background: Medication with antidepressant drugs increases in society. Statistics from the National Board of Health's Drugs database from 2017 show that 632,000 people in Sweden are being treated with antidepressants. Studies show that although the patient expects healthcare professionals to inform about drug side effects such as sexual side effects, it is not done. Because previous research showed that nurses feel uncomfortable even though the side effects profile is known, an interest was raised to further investigate how and why discussing sexual side effects seems to be less prioritized in nursing. Aim: The aim was to investigate, through interviews, the nurse's experience of talking with psychiatric patients about sexual side effects in treatment with antidepressant drugs. Method: After an approved ethics application from Malmö University, a semistructured interview guide was drafted involving both general nurses and psychiatric nurses. Ten interviews were conducted and lasted between 15-30 minutes and were recorded with mobile phones. The interviews were conducted at the informants' workplace at a time chosen by the informant. Each interview was transcribed, and the analysis was made according to a modified version of Burnard’s method (1991). Result: The following categories were identified in the result: To talk about sexual side effects, to meet the patient and to avoid the question. The result showed that most nurses do not talk about sexual side effects. Partly because they consider it embarrassing, but also because they consider themselves possessing limited knowledge in the area. Discussion: Nurses needed to increase their knowledge and education to make them feel assured when talking about sexual side effects with patients. An established relationship made the topic easier to talk about, but time shortage was an obstacle to this. Something that also proved to be problematic was the nurses lack of routines for conversations about sexual side effects.
  Swedish abstract:	Bakgrund: Medicinering med antidepressiva läkemedel ökar i samhället. Statistik ur Socialstyrelsens databas för läkemedel från 2017, visar att 632 000 personer i Sverige medicineras med antidepressiva. Studier visar att även om patienten förväntar sig att vårdpersonal informerar om läkemedelsbiverkningar såsom sexuella biverkningar görs det inte. Genom att tidigare forskning visade att sjuksköterskor känner sig obekväma trots att biverkningsprofilen är känd, väcktes ett intresse att undersöka vidare hur och varför samtal om sexuella biverkningar i omvårdnaden verkar hamna längre ner i prioriteringen. Syfte: Syftet var att genom intervjuer undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med psykiatriska patienter om sexuella biverkningar vid behandling med antidepressiva läkemedel. Metod: Efter godkänd etikansökan från Malmö Universitet utformandes en semistrukturerad intervjuguide, både allmänsjuksköterskor samt psykiatrisjuksköterskor deltog. Tio intervjuer utfördes på informanternas arbetsplats. Intervjuerna spelades in digitalt och varade mellan 15 och 30 minuter. Transkribering gjordes efter varje intervju. Texten analyserades enligt en modifierad version av Burnard (1991). Resultat: Följande kategorier identifierades i resultatet: Att samtala om sexuella biverkningar, att möta patienten och att undvika frågan. Resultatet påvisade att de flesta sjuksköterskor inte samtalar om sexuella biverkningar. Delvis på grund av de anser det vara pinsamt, men även på grund av de anser sig besitta begränsad kunskap inom området. Diskussion: Sjuksköterskorna var i behov av ökad kunskap och utbildning för att de skulle känna sig trygga att samtala om sexuella biverkningar med patienterna. En etablerad relation visade sig göra ämnet enklare att samtala om, dock fanns det ofta ett hinder för detta, vilket var tidsbrist. Något som även visade sig göra ämnet problematiskt var att sju

  MagisteruppsatsJoannaAlexandra180618.pdf   (578.3Kb)

View more