Utskrift från Malmö universitet - mau.se
Recently added
DSpace Repository
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
MUEP: Recent submissions
Now showing items 1-5 of 28496
-
ADHD och emotioner. En kvalitativ studie kring emotionella dilemman f... 
Morberg, Philip : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2020) Bachelor thesis
Swedish abstract: Syftet med studien är att undersöka vilka emotionella dilemman som kan uppstå för personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Undersökningens resultat skall sedan bidra till att tydliggöra vilka emotioner som upplevs och hur olika känslomässiga mönster uppstår för individerna. Studiens resultat tar avstamp i svaren från de formulerade frågeställningarna i intervjuguiden. Studien omfamnar vilka minnen individerna har kring tiden för diagnostisering, hur ADHD:n har påverkat deras liv, för- och nackdelar med diagnosen samt uppväxt. Den andra delen av studien innefattar vilka känslor som kan kopplas till ADHD, hur ADHD har påverkar personerna känslomässigt, vilka känslor som kan kopplas till missbruk samt hur emotionella dilemman kan uppstå i nutid. Studien belyser sambanden mellan emotioner och ADHD, hur känslor kan sammanbindas med hjälp av deras flexibla funktioner, emotionell dränering, skam. Missbruksdelen tas med i bakgrunden då även den är viktig. I studien har jag använt mig av fyra personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Personerna har varit fria från aktivt beroende under en längre period. Resultatet i min studie visar de emotionella svårigheter och dilemman som kan upplevas hos personer med ADHD. De emotionella svårigheterna uppstår genom en rad emotioner som oftast utlöser- och samspelar med varandra. Sorg, skam, ilska, rädsla, låg självkänsla, rastlöshet är exempel på sådana emotioner som samspelar och bidrar till svårigheter. 
Philip Morberg.pdf
(573.2Kb)
-
Extra anpassningar utifrån lärarnas lärande
Cronvall, Joakim : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020) Student essay 15hp
Swedish abstract: Sammanfattning/Abstract Cronvall, Joakim (2020). Extra anpassningar utifrån lärarnas egna lärande. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra till större förståelse av skolors arbete med extra anpassningar och lärares lärande. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utforska hur lärarnas kompetens kring extra anpassningar ser ut efter lagändringen 2014. Den kommer även belysa om deras praktik och arbetssituation förändrats samt hur lärarnas lärande sett ut under implementeringsfasen. Detta kommer vägas mot forskning kring lärares lärande och skollagen och Skolverkets allmänna råd och stödmaterial. Frågeställningar: • Hur tolkar studiens lärare begreppet extra anpassningar? • Hur beskriver de intervjuade lärarna själva att deras arbete har förändrats sedan stödinsatsen, extra anpassningar, infördes? • Hur ser de intervjuade lärarnas eget lärande ut kring stödinsatsen extra anpassningar? Teori Denna studie tar sin utgångspunkt i de sociokulturella och systemteoretiska perspektiven. Studien belyser lärares egna lärande som sker i ett socialt sammanhang där individen, gruppen och organisationen kan påverka lärandet. Metod Studien bygger på empiriskt material insamlat från åtta individuella intervjuer. Studien har genomförts på fyra låg- och mellanstadieskolor i en kommun. Kommunen har tre rektorsområden som alla är inkluderade i studien. 4 Resultat I studien framkommer det att lärarna i stort tolkar begreppet extra anpassningar så som gällande styrdokument beskriver det. Lärarna pekar på att vissa svårigheter som eleverna är i blir svåra att möta med extra anpassningar. Det framkommer även att det är svårt att skapa en undervisningssituation som kan möta alla elever. De intervjuade lärarna beskriver en skillnad i kompetensnivå mellan lärare och annan personal som också arbetar med eleverna. Denna personal, fritidspedagoger, resurslärare och elevassistenter, har inte samma möjligheter eller utrymme i sin tjänst att tillgodose sig samma kompetensutveckling som lärarna. Resultaten visar att lärarnas lärande är en komplex process. Där riktade kompetensutvecklingsinsatser, kollegiala diskussioner, positiva upplevelser av förändrat arbetssätt och tid har betydelse för lärarnas lärande. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogens roll blir viktig i att kunna ge vägledning kring hur man hanterar svårigheter elever är i, hur man utformar en planering och undervisning för en heterogen klass, och för att säkerställa att all personal på skolan har tillräckliga kunskaper. -
Error related to medication management in Nursing homes: An interview...
Ivarsson Ekedahl, Ann-Britt : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (NaN) Master thesis (two year)
ann-britt.docx
(158.6Kb)
-
Mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av t...
Stanisavljevic, Jasmina; Zetterqvist, Sofia : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2020) Master thesis (one year)
English abstract: Background: Postpartum depression is a common health problem in mothers after childbirth. Postpartum depression not only affects mothers but also leads to a negative impact on children’s health and development. Child health nurse´s play a key role in detecting early signs of postpartum depression through screening performed on mother´s from six to eight weeks after childbirth. Mother´s in need of interpreters were not recognized and identified to the same extent as domestically born mothers for their symptoms that could be signs of PPD. Objective: The aim of the study was to elucidate the experiences of child health nurse´s with the meeting with mothers screened for postpartum depression with the help of an interpreter. Method: A qualitative interview study was conducted with a total of nine child health nurse´s working in child health care in southern Sweden. The data collection was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result created two categories that were reduced control and favorable factors and five associated subcategories. The categories highlight child health nurses´ experiences of the difficulties that affect screening with mothers who are in need of an interpreter as well as what factors are important for a successful conversation. Conclusion: Clear information to the mothers, a good relationship between the child health nurses, the mothers, the interpreters and the interpreter´s experience of screening were according to the child health nurses important factors in optimizing the conversations in connection with screening with the help of an interpreter. Swedish abstract: Bakgrund: Postpartumdepression är ett vanligt hälsoproblem hos mödrar efter en förlossning. Postpartumdepression drabbar inte enbart mödrar utan leder även till en negativ påverkan på barnens hälsa och utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna har en central roll i att tidigt upptäcka tecken på postpartumdepression genom screening som utförs på mödrar från sex till åtta veckor efter barnafödande. Mödrar i behov av tolk uppmärksammades och identifierades inte i lika hög grad som inrikes födda mödrar för sina symtom som kunde vara tecken på PPD. Syfte: Studiens syfte var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med totalt nio barnhälsovårdssjuksköterskor som arbetade inom barnhälsovården i södra Sverige. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet skapade två kategorier som var minskad kontroll och gynnsamma faktorer och fem tillhörande underkategorier. Kategorierna lyfter barnhälsovårdssjuksköterskorna erfarenheter kring de svårigheter som påverkar screeningen med mödrar som är i behov av tolk samt vilka faktorer som är av vikt för ett lyckat samtal. Konklusion: Tydlig information till mödrarna, ett bra förhållande mellan barnhälsovårdssjuksköterskorna, mödrarna, tolkarna och tolkarnas erfarenheter av screening var enligt barnhälsovårdssjuksköterskorna viktiga faktorer för att optimera samtalen i samband med screening med hjälp av tolk. -
Normer i barnlitteratur ur ett genusperspektiv
Rosengren, Katarina; Nilsson, Madeleine : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020) Student essay 15hp
Swedish abstract: Denna studie undersöker hur genus och normer uttrycks i barnlitteratur. Studien baseras på tre utvalda barnböcker som förekommer på två olika förskolor i Skåne. Syftet med denna studie är att få syn på hur normer beskrivs och illustreras i barnlitteratur med inriktning på genus. Analysmetoden är en kvalitativ textanalys, där vi läst igenom litteraturen flera gånger för att få fram ett resultat. Studiens fokus ligger på vår tolkning av litteraturen. Vi har hämtat inspiration från Filipović (2018) analysstrategier när vi skrev fram vår analys. Teorin vi har använts oss av i vår studie är baserad på genusvetenskap och ett normkritiskt perspektiv. Vi har valt den teorin för att kunna undersöka och söka svar på våra frågeställningar; Vilka könsnormer framträder i de utvalda böckerna? Hur framträder könsnormer i text respektive bild i de utvalda böckerna? Analysen består av en intertextuell analys där vi jämför böckerna med varandra utifrån våra frågeställningar. I vår studie framkommer normer som, hur en ska vara utifrån sitt kön och normer om utseende. Genusstrukturer som framträder i litteraturen är feminina och maskulina markörer och det gäller såväl text som illustrationer. Studiens slutsats är att det framkommer olika normer i böckerna, både i texten och i illustrationerna. Genusstrukturerna är genomgående i böckerna och huvudkaraktärerna agerar normbrytande utifrån sitt kön. Utifrån vår studie kan pedagoger få kunskap om normkritiskt perspektiv och genus för att kunna arbeta med det i barngrupper på förskolan. Med hjälp av böcker uppstår många gånger naturliga tillfällen att prata med barn om normer och genus. Böcker är en stor del av förskolebarns vardag och pedagoger kan få bättre kunskap om hur en kan jobba med barnlitteratur i förskolan, vilket kan hjälpa pedagoger att välja ny barnlitteratur ur ett normkritiskt genusperspektiv.
Now showing items 1-5 of 28496
Search
Browse
-
All contents