Recently added

Lagen om aktiva åtgärder. En kvalitativ studie om arbetsgivares föreb...
Badri Holmström, Danielle : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2019)	Bachelor thesis

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Wallin, Louise : Malmö högskola/Lärande och samhälle (2017)	Master thesis (one year)

Swedish abstract:

KUNSKAPSBIDRAG: Undersökningen avser bidra med insikter om hur det systematiska kvalitetsarbetet uppfattas på en förskola samt på vilket sätt specialpedagogiskt stöd kan gagna förskolans verksamhetsutveckling. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med undersökningen är att studera förskollärares erfarenheter av och tankar om det systematiska kvalitetsarbete som utförs på en förskola. Hur kan specialpedagogiskt stöd förenkla och utveckla kvalitetsarbetet? Hur uppfattas kvalitetsarbetet, vad behöver göras för att utveckla det, specialpedagogens roll samt vilket behov av specialpedagogiskt stöd finns? TEORETISK RAM: Som teoretisk ram användes systemteoretiska och specialpedagogiska perspektiv. Systemteorin kan bidra med viktiga perspektiv då det gäller förändrings- och utvecklingsarbete. De specialpedagogiska perspektiven förekommer bland annat i styrdokument, bland förskollärare, förskolechefer och används som redskap för att analysera andra perspektiv i verksamheten. METOD: En kvalitativ undersökning genomfördes med semistrukturerade intervjuer. En hermeneutisk ansats användes vilket innebar att tolkningen har använts som analysverktyg. RESULTAT: Samtliga informanter i undersökningen ser det systematiska kvalitetsarbetet som en metod för utveckling av arbetssätt och arbetsmiljö för barn och pedagoger i syfte att höja förskolans kvalitet. Vikten av alla medarbetares delaktighet påtalades som en betydande faktor för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och bedrivs. Resultatet visar att det finns behov av specialpedagogiskt stöd både i den dagliga verksamheten och som hjälp till ledningen. IMPLIKATIONER: Det mesta av det arbete som utförs på förskolan ingår i det systematiska kvalitetsarbetet och detta är ett ständigt pågående förändrings- och utvecklingsarbete där alla medarbetare har en viktig roll att fylla. Specialpedagogen har en funktion i att medverka till att alla är delaktiga i arbetet. Undersökningen visar att specialpedagogen behövs och efterfrågas på individ-, grupp- och organisationsnivå. För specialpedagogen innebär det att kunna befinna sig och samarbeta på olika nivåer i en verksamhet samt att ha förmågan och kunskapen att kunna förflytta sig mellan dem.

Louise Wallin 2017.pdf (902.8Kb)

”Var é publiken?” Undersökning av motiven bland Trelleborgs FF:s årsk...
Biärsjö, Martin : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

English abstract:	The purpose is to investigate the motives of season ticket holders to visit Trelleborg's FF home games. With the help of a survey, season ticket holders will be examined and categorized using the model Motivation scale for sport consumption. The data was collected through a survey of Trelleborgs FF:s current season ticket holders and then processed through the theoretical framework. Trails and James (2001) The Motivation Scale for Sport Consumption (MSSC) was the theoretical framework that formed the basis of the survey designed to examine the motives of Trelleborg's FF season ticket holders. This study showed that the most significant reason for visiting Trelleborgs FF:s home games was, for the season ticket holders, that they have an emotional connection with the team. When the team performs well, the season ticket holders feel a sense of accomplishment. A star emotional connection to the team and the club. One of the least significant aspects was, for the season ticket holders, how the match event was designed. There were few differences between the different age groups examined in this study. The differences found showed that the oldest (>68 years) and youngest (16-30 years) age groups, in contrary to the other age groups, considered that the aesthetic beauty associated with Trelleborgs FF:s home games and developing knowledge about the game of football was significant. In addition, the motives were similar regardless of age group. This study gives an indication that there are potential season ticket holders, with other motivational factors, that are absent due to the design of the match event. The match event could have been changed to attract more season ticket holders.
Swedish abstract:	Syftet är att undersöka motiven årskortinnehavare har till att besöka Trelleborgs FF:s hemmamatcher. Med hjälp av en enkätundersökning kommer årskortsinnehavare att undersökas och kategoriseras med hjälp av modellen Motivation scale for sport consumption. Empirin har samlats in genom enkätundersökning på Trelleborgs FF:s nuvarande årskortsinnehavare och sedan bearbetats genom det teoretiska ramverket. Trails och James (2001) Motivation scale for sport consumption (MSSC) var det teoretiska ramverk som låg till grund för den enkät som utformades för att undersöka motiven för Trelleborgs FF:s årskortsinnehavare. Denna studie visade att de mest betydande motivet till att besöka Trelleborgs FF:s hemmamatcher var, för årskortsinnehavarena, att de har en emotionell koppling till laget. När laget presterar bra känner årskortsinnehavarna en känsla av prestation. En star emotionell koppling till laget och klubben. En av de minst betydande aspekterna för för årskortsinnehavarna var hur matcheventet var utformat. Det fanns få skillnader mellan då olika åldersgrupperna som undersöktes i denna studie. De skillnader som hittades visade att den äldsta (>68år) och yngsta (16–30 år) åldersgruppen, tillskillnad från övriga åldersgrupperna, ansåg att den estetiska skönheten som förknippas med Trelleborgs FF:s hemmamatcher samt att utveckla kunskap om spelet var av betydelse. Utöver detta var motiven liknande oavsett åldersgrupp. Denna studie ger en indikation på att det finns potentiella årskortsinnehavare som uteblir på grund av matcheventets utformning. Potentiella årskortsinnehavare med andra motiv än de som idag besöker eventet. Matcheventet hade med fördel kunnat ändrats för att attrahera fler årskortsinnehavare.

Biärsjö Martin.pdf (1.231Mb)

Jämställdhetsintegrering i offentlig förvaltning
Olsson Westin, Katja : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2019)	Bachelor thesis

Swedish abstract:

Hur uppnår vi jämställdhet mellan könen? Detta var frågan som ställdes under FNs fjärde världskonferens om kvinnor i Beijing 1995. Svaret på frågan har kommit att bli något av en nationell strategi för jämställdhet och heter kort och gott jämställdhetsintegrering. Trots att det gått över 20 år sedan världskonferensen ägde rum är forskarna ännu inte eniga om hur integreringen på bästa sätt blir implementerad och forskningen som fokuserar på den lokala nivån är mycket begränsad. Denna uppsats har till syfte att studera två kommunala förvaltningars förutsättningar för en lyckad implementering utav kommunens nya jämställdhetsstrategi, samt se om det blir någon signifikant skillnad i arbetet beroende på förvaltningarnas könsfördelning. Uppsatsen utgår ifrån ett analytiskt ramverk bestående utav 4 villkor vilka teoretikern Lut Mergaert sammanställt för att kunna analysera just implementeringsmöjligheterna för en jämställdhetsintegrering. Studien genomförs vid Hässleholm kommuns barn- och utbildningsförvaltning samt miljö- och stadsbyggnadsförvaltning och de fyra villkoren som skapar det analytiska ramverket är konsensus, kunskap, möjligheter/motstånd och implementeringsansvar. Vid intervju med medarbetare har semi-strukturerade intervjuer används och vid jämförande mellan den kvinnodominerande barn- och utbildningsförvaltningen och mansdominerande miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen har metoden ”jämförande – mest lika” används, för att på så sätt se skillnader lättare. Studien kommer fram till att ingen av förvaltningarna lyckas uppnå Mergaerts villkor vilket också betyder att förutsättningarna för implementeringen ser dålig ut. Vid jämförelse mellan förvaltningarna framkommer en distinkt skillnad i deras oförmåga att uppfylla villkoren. Barn- och utbildningsförvaltningen hinder ligger framförallt i bristen av konkreta verktyg för arbetet, till exempel möjlighet för vidareutbildning inom ämnet, extra tid för reflektion eller finansiering. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens hinder ligger snarare i en misstron för själva ämnet jämställdhet och genus.

C-uppsats_Katja_westin.pdf (447.5Kb)

Recently added

DSpace Repository

MUEP: Recent submissions

Search

Browse

All contents

My Account