• Formerly imprisoned polydrug users’ narratives about unemployment
  Lilja, My  (2019) 47th Annual Conference of the European Group for the Study of Deviance & Social Control (4, 5, 6 September 2019 : Barcelona, Spain)	Conference contribution

  

  

  English abstract:

  This contribution focus on the difficulties of offender reintegration by especially discussing formerly imprisoned drug users’ difficulties in re-entering the labour market. It has been found in previous research that employment has positive effects on the reintegration of offenders into society. For example, employment can lead to an increased feeling of responsibility, personal worth, independence, dignity and of having a stake in society. However, one major barrier faced by many former prisoners entering the labour market is a past history of drug use. Although the relationship between employment and crime is a relatively well-explored area of research, few qualitative studies have focused on how formerly imprisoned drug users perceive and interpret the importance of having a job and how they view being unemployed following their release from prison. This paper will present a study conducted in Sweden about how formerly imprisoned drug users perceived the possibilities and problems associated with entering the job market. The study focused particularly on how the participants perceived the situation of being without a job, whether being employed created a sense of meaningfulness and whether using drugs and/or engaging in crime was related to their periods of unemployment. Semi-structured interviews were conducted with 22 former prison inmates with extensive prior drug use. The interviews were coded and analysed using a categorical-content, narrative analysis approach. The interviews revealed that although the respondents did not regard themselves as having been unemployed, some mentioned stress during periods in which they lacked a legal occupation. The participants also talked about the importance of being committed to one’s work and described that it was not only employment in itself that was important, but also being able to value or appreciate their employment. Most respondents argued that they had never been dismissed from work because of their drug use, but descriptions of workplace deviance were common in the interviews, e.g. stealing, selling drugs, burglary, using drugs at work. The study revealed that the respondents lack an identity as either unemployed or employed, and although all of them stated that they were neither committing crimes nor taking drugs, it appears that they have retained an identity as criminal and/or drug users, which may become a problem when they apply for work in the future.

• The Situational Action Theory’s ‘Perception-Choice Process’ : A Bayes...
  Chrysoulakis, Alberto  (2019) The American Society of Criminology - Annual Meeting 2019 (November 13-16 : San Francisco, USA)	Conference contribution

  

  

  English abstract:

  According to the Situational Action Theory, the “perception-choice process” is the explicit mechanism explaining how the interaction between an individual and a setting might render in a rule-breaking act. One way of studying the process has been through a randomized vignette approach. Prior research has generally found that crime prone individuals assessing criminogenic settings are more likely to choose rule-breaking alternatives. However, less is known if this association also holds when comparing an individual with him-/herself over two time points. Using data from the longitudinal project Malmö Individual and Neighbourhood Development Study (a replication of PADS+), this study examines if individuals who report stability [or change] in level of crime propensity also report stability [or change] in the assessment of vignettes. Furthermore, scholars have recently challenged the view that self-reported accounts of attitudes do not generalize to actual behaviour, proposing a Bayesian approach. This study follows the suggestions, and results are discussed against a backdrop of theoretical implications.

  https://convention2.allacademic.com/one/asc/asc19/index.php?cmd=Online+Program+View+Paper&selected_paper_id=1549198&PHPSESSID=7crt7hfk7drebvnj7nn7f9qd10

• Förskollärarstudenters syn på lärande, bildning och didaktik
  Nordén, Birgitta; Sjöström, Jesper  (2018) Pedagogisk forskning Syd 2018, sjätte dialogkonferensen (29 augusti : Malmö, Sverige)	Conference contribution

  

  

  Swedish abstract:

  Lärande, bildning och didaktik är tre delvis överlappande begrepp som alla på olika sätt har med utbildning att göra. (1) Lärande innebär att se något på ett nytt sätt utifrån reflekterade upplevelser, vilka blir till uppfattningar (Marton & Booth, 1997). Fenomenografin tydliggör strukturer i lärprocessen, där levd erfarenhet och livsvärlden bidrar till förståelse i form av omvärldsuppfattning, vilken ger kunskap om världen så som vi upplever den (Kroksmark, 2007). Med ursprung i inlärnings- och gestaltpsykologi samt kritisk teori anknyter fenomenografin till fenomenologi (Theman, 1983; Kroksmark, 1987). (2) Begreppet bildning lånades in från tyskans Bildung i slutet på 1700-talet. En studie kring hur begreppet uppfattas i nutida svenskt språkbruk visar att det står för en mängd olika saker, såsom allmänbildning, kunskaper i humaniora, kulturell aktivitet, förmåga till perspektivskifte, förmåga att utveckla information till kunskap, kritiska förhållningssätt, demokratifostran och etiska förhållningssätt (Lindskog, 2007). Det speglar den rika bildningstradition som funnits i Sverige, med spänningar mellan elitism och jämlikhet, klassiska kunskaper och samhällsnytta, och den ofta konfliktfyllda relationen mellan uppfostran och kritiskt tänkande (Burman & Sundgren, 2010). (3) Didaktik kan i en nutida tolkning sägas vara lärarnas vetenskap (Hansén & Forsman, 2017; Ingerman & Wickman, 2015; Sjöström, 2018). Den syftar till att hjälpa lärarna att göra informerade didaktiska val i relation till undervisning av innehållet (Jakobson, Lundegård & Wickman, 2014). Begreppet kommer från det grekiska ordet för att undervisa, didaskein. Särskilt i Tyskland finns traditionellt en stark koppling mellan didaktik och bildning (t.ex. Sivesind & Luimes, 2017). Där dominerar innehållsfrågor, värderingar och lärarnas självständiga didaktiska val, medan färdigheter och målinriktning dominerar i USA (Kansanen, 2017). I denna studie undersöker vi hur lärarstudenter erfar lärande, bildning och didaktik. Ett fenomenografiskt angreppssätt används vid analys och beskrivning av förskollärarstudenters (n=36) tankar kring de tre begreppen. Uppfattningar inplaceras i kategorier. Preliminärt visar resultatet att de tre begreppen delvis är överlappande, samtidigt som vissa trender kan urskiljas: (1) Lärandebegreppet tycks vara det mest utvecklade av de tre. Flera av förskollärarstudenterna har ett processinriktat begrepp och jämför lärande med växande. Vidare är det flera som beskriver det i termer av undervisning. En skriver till och med uttryckligen: ”lärande = att förmedla kunskap”. (2) Bildningsbegreppet är generellt mer produktorienterat och står för mer komplex kunskap, ofta kopplad till värderingar. För någon verkar det dock vara ett begrepp som saknar mening. (3) Då det gäller didaktikbegreppet så är de flesta förskollärarstudenter inne på undervisning. Många nämner de didaktiska frågorna och flera att det har med syften att göra och med metoder och hjälpmedel.

• Didaktisk modellering av naturvetenskap, däribland kemi, i förskolan
  Sjöström, Jesper; Vallberg Roth, Ann-Christine  : NATDID, Linköpings universitet (2019) FobasNT (Forum för Forskningsbaserad NT-undervisning) (17-18 oktober 2019 : Norrköping)	Conference contribution

  

  

  Swedish abstract:

  Didaktiska modeller är en central del av didaktiken och innebär teoretiska redskap som lärare kan använda sig av vid planering, genomförande och/eller analys av undervisning. Didaktisk modellering innebär att arbeta systematiskt med didaktiska modeller i praktiken. Under tre år pågår samverkansprojektet Flerstämmig didaktisk modellering?: Undervisning och sambedömning i förskola. Det genomförs i samverkan mellan det fristående institutet Ifous, åtta svenska kommuner och Malmö universitet. Projektet syftar till att, i samverkan mellan verksamma förskollärare, förskolechefer och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i de samverkande 45 förskolorna/avdelningarna. Under FobasNT19 kommer vi huvudsakligen att presentera resultat och analys utifrån en delstudie av vad förskollärare och -chefer menar kan karaktärisera undervisning av naturvetenskap, däribland kemi, i förskolan. Deltagarna (N = 177) fick under sensommaren 2018 besvara ett frågeformulär med en fråga om sin syn på undervisning av naturvetenskap/kemi i förskolan. I materialet sökte vi efter vanliga ord och ord som används lågfrekvent samt efter utmärkande mönster. Ordet ”experiment” var mycket vanligt och nämndes av mer än hälften av deltagarna. Totalt identifierade vi 18 ord som användes högfrekvent. Bland dessa fanns: vatten, djur, växt, natur, skog, material, utforska, undersöka, fenomen och bakning. Kvalitativt analyserade vi mönster och spår baserat på de didaktiska frågorna. Under konferensen kommer vi att berätta om ”utmärkande spår” och ge exempel på formuleringar. Vi kommer även att beröra hur delstudiens resultat kan användas som en (av flera) utgångspunkt(er) vid didaktisk modellering.

• Didactic models and modelling for sustainability
  Sjöström, Jesper; Eilks, Ingo  (2019) European Science Education Research Association (ESERA) (August 26-30, 2019 : Bologna, Italy)	Conference contribution

  

  

  English abstract:	In central and northern Europe, Didaktik is sometimes seen as the professional science of teachers. In its humanistic version it has a strong connection to the Bildung concept. This theoretical paper focuses didactic (Didaktik) models and modelling in science education, and especially those models aiming at contributing to a sustainable world. Which benefits and limitations do they have? Didactic models can help teachers in their didactic choices and have the possibility to give them a professional language when talking about didactical dilemmas (sometimes related to sustainability issues). Furthermore, they can be used in the design, action and analysis of teaching, but also for critical meta-reflection about teaching traditions. When used systematically they can help in teacher professional development and have potential to contribute to research-informed teaching. Several examples will be given on didactic models and modelling in science education for sustainability, e.g., relevance models, content models, models for improved practice, and models for how to work with didactic models in practice, e.g. via teacher-researcher collaborations. The highlighted and problematized models include concepts such as relevance, visions of scientific literacy, humanized science education, problem-oriented approaches, sustainability in science education, eco-reflexivity, and action research.
  Note:	https://www.esera2019.org/wp-content/uploads/2019/08/Programme-Esera.pdf

View more