Ett planeringsverktyg i skolan Elevers och lärares upplevelser av ett planeringsverktyg i no i specialskolan för elever med grav språkstörning

DSpace Repository

Ett planeringsverktyg i skolan Elevers och lärares upplevelser av ett planeringsverktyg i no i specialskolan för elever med grav språkstörning

Details

Files for download
Icon
Overview of item record
Publication Student essay 15hp
Title Ett planeringsverktyg i skolan Elevers och lärares upplevelser av ett planeringsverktyg i no i specialskolan för elever med grav språkstörning
Author Hjalmarsson, Marie
Date 2020
Swedish abstract
Sammanfattning Hjalmarsson, Marie (2020). ” Ett planeringsverktyg i skolan” - Elevers och pedagogers upplevelser av ett planeringsverktyg i specialskolan för elever med grav språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien avser att öka kunskapen om hur ett nytt planeringsverktyg upplevs, används och skulle kunna utvecklas ytterligare i skolan. Det skulle kunna bidra till att öka kunskapen hos lärare, om vad elever med grav språkstörning har för behov när det gäller planering. Utifrån elevernas behov skulle planeringsverktyget kunna göra målen, kunskapskraven och planeringarna mera tydliga, synliga och lättillgängliga i alla ämnen. Syfte Syftet med studien är att beskriva hur några elever och lärare som fått prova ett planeringsverktyg, upplever att det fungerar i den egna planeringen och om strukturen i skolarbetet påverkas när de fått arbeta med det inom ett ämnesområde i No. Frågeställningar • Hur beskriver elever och lärare att de använder planeringsverktyget? • Upplever elever och lärare att ett planeringsverktyg är till någon hjälp för att planera och strukturera upp skolarbetet, i så fall på vilket sätt? • Vilka utvecklingsmöjligheter ser elever och lärare att det finns för att göra planeringsverktyget mera lättillgängligt för elever med grav språkstörning? Teori Studien utgår från Antonovskys teori om KASAM, känslan av sammanhang. I denna teori talar Antonovky (2006) om tre viktiga delar för att en människan ska må bra och ha en hög KASAM. Dessa delar är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den som utvecklat en stark KASAM under sitt vuxenliv menar Antonovsky (2006) är en person som har aktiverat de 4 generella motståndresurserna han eller hon har tillgång till. Generella motståndsresurser är exempelvis resurser som pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet eller social stöd. Metod Studien tar sin metodansats från fenomenologin. Denna metod är avsedd att besvara en viss typ av kunskapsintresse. Kunskapsobjektet för studien är ett planeringsverktyg i skolan. Fokus ligger på hur elever och lärare i en specialskola för grav språkstörning, upplever att arbeta med det och om det finns någon nytta med att använda det för att strukturera och planera ett nytt ämnesområde i No. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger. Sex elever som var positiva till att bli intervjuade valdes ut. Två lärare från den ena klassen intervjuades. Resultat De betydelsefulla teman som kom fram vid analysen av intervjuerna var: Struktur och funktion, Användning och nytta, Självskattning, Lärarens roll och Utvecklingsmöjligheter. Både Eleverna och lärarna upplevde planeringsverktyget som strukturerat, det var lätt att använda. Eleverna hade god nytta av det i skolarbetet eftersom allt var samlat på ett ställe. För resursläraren var det tydligt i planeringsverktyget vad eleverna arbetade med och då kunde hjälp ges på bättre sätt i klassrummet. Några elever hade arbetat med planeringsverktyget på egen hand på elevens val eftersom de visste vad det kunde använda det till. Självskattningen var bra att göra för då visste eleverna vilka mål som gällde inom området. Både lärare och elever uttryckte att läraren hade stor betydelse när det gällde arbetet med planeringsverktyget. När det gällde utvecklingsmöjligheterna uttryckte både elever och lärare att det skulle vara bra om det fanns bilder. men inte alltför många som två elever uttryckte det. Planeringsverktyget skulle vara lättillgängligt på datorn eller på skolans eget nätverk. Specialpedagogiska implikationer Eftersom ett planeringsverktyg underlättade skolarbetet för elever med grav språkstörning, skulle planeringsverktyget kunna användas för elever med grav språkstörning eller elever med svårigheter med de exekutiva funktionerna även i andra skolformer. Speciallärare/specialpedagoger och resurslärare kan ha nytta av planeringsverktyget i sitt arbete. När de känner till vad ett område handlar om, vet vilka kunskapskrav eleverna ska arbeta 5 med så underlättar det arbetet när de ska planera för specifika stödinsatser för enskilda elever eller för en hel klass. Nyckelord: Exekutiva funktioner, Grav språkstörning, KASAM, Planeringsverktyg och Specialskola
Publisher Malmö universitet/Lärande och samhälle
Language swe (iso)
Subject Exekutiva funktioner
Grav språkstörning
KASAM
Planeringsverktyg
Specialskola
Handle http://hdl.handle.net/2043/31772 Permalink to this page
Link to publication in DiVA Find this research publication in DiVA.
Facebook

This item appears in the following Collection(s)

Details

Search


Browse

My Account

Statistics