• Moderna språk: Vad önskar sig gymnasieelever i sin franskundervisning?
  Gansou, Serge-Brice; Mogenfelt, Karl-Oskar  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  I detta arbete utforskar vi gymnasieelevers motivationsgrunder i moderna språk, utifrån de moment som förekommer under deras lektioner: kommunikation (lyssnande, tal, läsning och skrivande), samt grammatik och översättning. Metoden som använts är kvantitativ undersökning genom elevenkäter till elever som tidigare studerat franska på högstadiet och fortsatt med det på gymnasienivå. Huvudsyftet med undersökningen var att utreda vad elever önskar sig av en fransklektion, för att förse språklärare med indikationer om hur lektioner kan läggas upp på ett sådant vis att elever motiveras, fullföljer sina studier i målspråket och inte hoppar av. Vi jämför också elevernas önskningar med Skolverkets direktiv, samt forskning om såväl studiemotivation som främmandespråksinlärning. Vår tes är att vi genom att fånga elevernas perspektiv på lektionerna kan stärka deras motivation att lära sig språket. Vår slutsats är att elever motiveras av ett högt fokus på kommunikation, framförallt muntlig produktion, men att grammatik och översättning ändå har viktiga roller att spela i undervisningen.

  Elevers önskningar i franskundervisningen.pdf   (855.9Kb)

• Låt oss vidga vår horisont: Eurocentriskt perspektiv i läroböcker i b...
  Nasizadeh, Sima  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Det här arbetet är en undersökning om huruvida läroböcker i biologi och naturkunskap presenterar en multikulturell naturvetenskaplig utbildning. Analysen gjordes enligt hermeneutisk tolkning av läroböckernas innehåll. Den är utförd med ett multikulturellt perspektiv kontra ett eurocentriskt perspektiv. Den eurocentriska myten är att den moderna naturvetenskapen föddes i Antiken och vidareutvecklades i Europa under upplysningstiden. Den multikulturella beskrivningen av utvecklingen av naturvetenskap är dialogisk där många olika kulturer och civilisationer har bidragit till utvecklingen av dagens framstående teorier och upptäckter. Totalt undersöktes åtta läroböcker som var riktade mot svenska gymnasieelever. Specifikt analyserades läroböckernas texter om kunskapsutvecklingen inom områden heliocentrism, evolutionsteori och blodcirkulationen. Både det sagda och det osagda analyserades. I de undersökta texterna observerades en dominerande röd tråd. Historieberättelserna började med naturvetenskapliga framsteg i det antika Grekland med Aristoteles som huvudperson. Efter den tusenåriga mörka medeltiden kom upplysningstiden. Med stöd av andra europeiska vetenskapsmän formulerade då Kopernikus heliocentrismen, Darwin utvecklade evolutionsteorin och Harvey upptäckte blodsystemets kretslopp. Det som inte beskrevs var exempelvis naturvetenskapliga framgångar som Nilakanthas formulering av den semi-heliocentriska modellen, Ibn Khalduns idéer om människans evolution och hennes koppling till apor och Ibn Nafis upptäckt av det lilla lungkretsloppet. Det här arbetet åskådliggör hur det eurocentriska perspektivet dominerar i de analyserade läroböckerna. Detta bör uppmärksammas mer då Nature of Science (NOS) har intagit en mer framskjuten plats inom ämnesdidaktik och forskning. Det är viktigt att alla elever oavsett etniskt ursprung får en multikulturell utbildning som främjar ett demokratiskt och inkluderande samhälle.

  Sima.Nasizadeh_examensarbete.pdf   (329.2Kb)

• Extra anpassningar i en lärande organisation ett mångfasetterat arbe...
  Pettersson, Annelie  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  AnneliePettersson examensarbete.pdf   (1.219Mb)

• Jag är lite överallt hela tiden En studie om specialpedagogens roll ...
  Andersson, Matilda; Christensson, Petra  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning/Abstract Matilda Andersson och Petra Christensson (2020). “Jag är lite överallt hela tiden”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Resultatet av studien kan bidra till en insikt om hur några förskolor skriver fram sitt värdegrundsarbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Studien kan tänkas framhålla konkreta förslag för att göra planen levande i verksamheten samt belysa vilka aktörer som deltar. Om olika framgångsfaktorer och farhågor upptäcks och lyfts fram i studien, kan det tänkas finnas med i beräkningen i framtiden när nya planer arbetas fram. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att med särskilt fokus på specialpedagogens roll och aktivitet granska tio olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling. De tre frågeställningarna behandlar likheter och skillnader men även vilka olika aktörer som skrivs fram i arbetsprocessen med planerna. Ett extra fokus på specialpedagogens roll i arbetet med planerna lades för att se hur vår blivande roll som specialpedagoger kan tänkas se ut i värdegrundsarbetet. • Vilka likheter och skillnader finns mellan några olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling? • Vilka roller har olika aktörer när planerna arbetas fram? • Hur avspeglas specialpedagogiskt arbete och specialpedagogers yrkesroll i planerna? Teori Vi har valt att använda oss av diskursanalys som metod och eftersom diskursanalys som teori och metod inte går att helt särskilja, lyfts socialkonstruktionism i teoridelen då en viktig del i diskursanalysens framväxt är den socialkonstruktionistiska ansatsen. Organisationsteori och Bolman, Deals (2019) HR- perspektiv är ett annat teoretiskt perspektiv vi valt att anlägga på studien. Metod En diskursanalys gjordes på tio planer mot diskriminering och kränkande behandling. De flesta hämtades via förskolornas hemsidor. På de hemsidor där planerna saknades fick vi till oss planerna via mail. Planerna studerades utifrån fyra olika huvudteman Abstrakt/Konkret, 4 Avsändare/ Mottagare, Aktörer och Specialpedagogens roll. Därefter valdes fem planer ut för kompletterande intervjuer eftersom de stack ut extra i våra granskningar. Rektorer till dessa fem planer kontaktades och kompletterande intervjuer gjordes med för studien viktiga aktörer. Alla tio planer granskades och ingick i studien. Resultat Resultatet visar på att specialpedagogens arbete är sällsynt i planerna. I några planer omnämns yrkesrollen men specialpedagogiska aktiviteter skrivs sällan fram. Planens funktion och verkan i det dagliga arbetet hos merparten av förskolornas planer verkar enligt studien inte självklar. Vi tolkar det som att om konkreta arbetsmetoder och systematik i värdegrundsarbetet skrivs fram i planerna, så kan sannolikheten vara större att planerna är levande i verksamheterna. Om planerna inte är kända för olika aktörer i verksamheten kan det tänkas vara svårare att vara delaktig i det dagliga arbetet. Utan delaktighet blir det inget levande arbete utan bara något som måste bockas av för ansvariga. Implikationer I och med att specialpedagogens examina förändrats genom åren kan detta ha skapat en otydlighet för rektorer och huvudmän hur tolkningen av yrkesrollen ska göras. Därför ligger det på oss specialpedagoger att känna till vårt uppdrag och motivera varför vi behövs och vilka aktiviteter vi kan bistå med. Detta för att kunna ta barns perspektiv i värdegrundsarbetet. Konkreta arbetsmetoder i planen kan tänkas främja delaktigheten på alla nivåer. För att öka barnens inflytande och delaktighet i värdegrundsarbetet är en tanke att en barnversion borde finnas för att lättare göra barnen till både aktörer, mottagare och avsändare av planen. Slutsats Planen mot diskriminering och kränkande behandling tycks utifrån resultaten vara en komplex del i verksamheterna, vilket kan tänkas bero på lagändringar och att två olika lagar ofta behandlas i en och samma plan. Dessutom lever titeln ”Likabehandlingsplan” kvar i några av planerna. En implikation är att det kan tänkas bli tydligare om planerna hålls isär. Alltså att det istället ska finnas en plan mot diskriminering, som behandlar lagkravet från diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling som behandlar lagkravet från Skollagen.

  Engelsk titelExamensarbete publicera 21058.pdf   (793.6Kb)

• ”Då får jag gå ut här hela vägen till femman, sen fick jag gå upp i y...
  Iwarsson, Jenny  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Detta examensarbete är en studie på min egen lärarpraktik i matematik. Studien tittar på hur elever i grundskolans årskurs 9 använder matematikord när de beskriver, löser och förklarar matematikuppgifter. Syftet med studien är att utveckla min lärarpraktik samt att ge större utrymme för en matematisk kommunikationskultur i klassrummet. De teoretiska utgångspunkterna som använts är det sociokulturella perspektivet på kunskap genom språket, samt Gudrun Malmers texter om kommunikativ matematik (1990, 2002, 2003). Även forskning om begreppsförståelse som gjorts inom fysikområdet har tittats på. Eleverna som deltog i studien fick lösa givna uppgifter och sedan filma sina egna lösningar och i filmen berätta om hur de löste uppgifterna. Det som analyserades var vad de sa i filmerna utifrån forskningsfrågorna. Studiens resultat visar på att eleverna mest använder vardagsord och pekningar när de beskriver uppgifterna och sina lösningar, samt att deras språkanvändning inte påverkas av uppgifternas formuleringar.

  JennyIwarssonEx ... lutversion_med_bilagor.pdf   (1.341Mb)

View more