• Man kan liksom inte bara säga ”spela det” – Elevers och lärares åsikt...
  Härnberg, Lukas  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  I denna undersökning besvaras frågorna om elevers och lärares attityder och åsikter om användningen av historiska datorspel i historieundervisningen samt om elever som spelar historiska datorspel i grupp ger uttryck för historiskt tänkande. De teoretiska perspektiven är grundade i såväl historiedidaktisk forskning om huruvida historiska datorspel kan vara hjälpsamma verktyg i historieundervisningen som historiedidaktik enligt den Anglo- Amerikanska traditionen. Metoden följer en kvalitativ ådra med observationer och intervjuer. Undersökningen är genomförd med hjälp av sex elever och två lärare från en IT-inriktad gymnasieskola i nordvästra Skåne. Resultaten visar att både elever och lärare är positivt inställda till användningen av historiska datorspel i historieundervisningen samtidigt som de ser och är medvetna om de potentiella nackdelarna. Dessutom visar resultaten att elever i större utsträckning visar en grundläggande antydan på historiskt tänkande när de spelar historiska datorspel tillsammans i grupp.

  Lukas Härnberg.pdf   (459.9Kb)

• Barns fria lek i förskolan - En kvalitativ studie om barns materiella...
  Ghoneim, Rabaa  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 30hp

  

  

  Swedish abstract:

  Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om barns fria lek i förskoleverksamheten inomhus, samt vilka materiella förutsättningar det finns för barns fria lek inomhus. Studiens frågeställningar är: Vad är pedagogernas uppfattning om barns fria lek inomhus? Vilka är barnens materiella förutsättningar för fri lek inomhus? Studiens teoretiska utgångspunkter är ett sociokulturellt perspektiv och ett barndomssociologiskt perspektiv. Studiens teoretiska begrepp som jag har utgått ifrån är ”mediering” och ”närmaste utvecklingszonen” inom det sociokulturella perspektivet, och ”barns perspektiv” och ”barnperspektiv” inom barndomssociologiskt perspektiv. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där tre pedagoger med olika utbildningar har intervjuats och 19 barn har observerats. Pedagogernas intervjusvar visar att pedagogerna uppfattar fri lek på samma sätt. De anser att fri lek är när barnen själva får bestämma lekens innehåll, men trots det hade leken en del begränsningar hos samtliga pedagoger, som innebär att den fria leken inte är lika fri som pedagogerna beskrev. Genom en jämförelse mellan olika rum på avdelningen har det visat sig att barnens förutsättningar för fri lek är där pedagogerna bäst skapade materiella förutsättningar.

  Examensarbete - Rabaa Ghoneim.pdf   (881.4Kb)

• Drakar och pedagoger - Rollspel i klassrummet
  Bukvic, Hana; Hannu, Emil  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:

  In this essay we wanted to explore the function of role-playing as a pedagogical tool for learning in a classroom environment. To achieve this we interviewed teachers and looked through related literature and essays. In the literature we found different theories that highlighted the advantages and disadvantages of role-playing, with which we could look through the lens of our interviews and establish that role-play as a method of learning truly is a good way to teach empathy and a way to bring old and stiff material to life. In our result our interviewees shared insightful comments about their professional relationship with role-play and how it has worked for them. Nonetheless, the biggest flaw with role-play is that it consumes a lot of time and resources, but with a motivated teacher, role-play promises a highly inspiring and motivating method of teaching.

  Färdig drakar och pedagoger, urkund (1).docx   (83.95Kb)

• Nyanlända barns språkutveckling - ur förskollärares perspektiv
  Rasho, Rynaz; Suliman, Hozan  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med nyanlända barns språkutveckling i svenska språket och hur man kommunicerar med dessa barn i förskolan. Vi undersökte även hur förskollärare använde olika arbetssätt för att fånga barnens intresse även om dessa barn saknade kunskap i det svenska språket. Vårt material samlades in genom kvalitativa intervjuer som metod. Vi intervjuade förskollärare från två förskolor i olika kommuner för att vi skulle se skillnader och likheter i hur man arbeta med nyanlända barns språkutveckling. Genom att också använda oss av litteraturgenomgång av aktuell litteratur har vi kunnat koppla intervjuresultatet till litteraturen. Resultatet visar att förskollärare arbetar på lite olika sätt med nyanlända barn språkutveckling men ändå har gemensamma tankar och så att de utvecklar svenska språket är om att det är viktigt att vara lyhörda för barns intresse och skapa en trygg miljö för dem.

  Examensarbete - Hozan Suliman och Rynaz Rasho.pdf   (262.3Kb)

• En kritisk diskursanalys av läroplanens djursyn
  Gustafsson, Simon  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Denna studie avser en kritiskt diskursiv dokumentanalys av Läroplanen för Förskolan Lpfö98/16 med syfte att förstå och tydliggöra vilken djursyn som präglar dokumentet och således förskolan som verksamhet. Med samma ansats analyseras delar av två ytterligare dokument, från FN respektive Livsmedelsverket, för att jämföra dokumentens olika perspektiv och sätta studiens resultat i en tydligare kontext. Det teoretiska ramverket utgår ifrån poststrukturella perspektiv med fokus på Foucaults och Faircloughs teorier kring diskurser, vilka leder in till Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som analysmetod för studien. Analysen bryter ner dokumentens formuleringar som direkt eller indirekt gäller djur, för att belysa inkludering och/eller exkludering av dessa som grupp och hur de i läroplanens kontext ska förstås i det dagliga arbetet med förskolebarnen. Studiens resultat påvisar att djur inom läroplanens diskurs förstås på olika sätt inom olika diskursiva teman, och av dessa teman belyser studien etiska, miljö- och hälsomässiga. Gemensamt för alla diskursens analyserade teman är en övergripande antropocentrisk djursyn där djuret förstås som underlägsen människan. Uppsatsens diskussionskapitel diskuterar uppsatsens resultat i relation till förskoleverksamhetens praktiska arbete och knyter an till den nationella och internationella forskning som nämns i uppsatsens andra kapitel, gällande etablerande av tydliga värden gentemot djur och hur dessa kan bidra till en fördelaktig undervisning och hållbar framtid. Avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning som ger möjligheter att föra vidare frågor kring relationen människa-djur.

  Examensarbete - Simon Gustafsson.pdf   (196.6Kb)

View more