• Barns kommunikation i pedagogisk aktivitet
  Östlund, Maria  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:

  The purpose of this study is to study children's communication during educational activity. This study adds to the previous research knowledge of how children's communication appears during an educational activity that includes corporate games. Good knowledge of children's communication is important for preschool teachers. The curriculum contains many goals to fulfill and all children are different and have different conditions. The study is based on an intersubjective perspective and a communicative approach. These mean that children's communication is governed by the norms, values and expectations children have in social interaction. Even how much they understand of what is said govern their communication. Children's communication also depends on the extent to which the self has developed. The study shows that the three children involved in the study have different expressions. The verbal communication is greatest when the game contains recognizable images. The interest in activity is also increasing due to recognizable images. The study shows that the educator is important for the children's communication and interest in the activity.

  Examensarbete - Maria Östlund.pdf   (143.1Kb)

• En diskursanalys av förskollärares tal om stress
  Casares, Nikita  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:	Abstract This essay is a discourse analysis of the pre-school teachers' speech about stress. My purpose is to find out which discourses are created in the preschool teachers' speech about stress and what discursive patterns one can find. What I want to highlight is the preschoolers' picture of stress. The reason for my choice of subject is because the preschoolers' working relationship has become a very relevant subject in recent years. This has led to one of the major discussions is about stress and the many sicknesses. The method used is qualitative and unstructured interview with focus on discourse analysis. The results and analysis of my work show that there are various discourse themes that are structure, staff loss, positive and negative stress and multi-tasking (ie, you have more tasks to do at the same time). They, in turn, create different discursive patterns, such as priorities that must be done at preschool, time, planning, preparation and the children. The discourse about stress is very complex and there are many different images of stress. Preschool teachers' statements give their own images of stress, showing how equal or different people can look at things.
  Swedish abstract:	Abstrakt Den här uppsatsen är en diskursanalys om förskollärarnas tal om stress. Mitt syfte är att ta reda på vilka diskurser som skapas i förskollärarnas tal om stress och vilka diskursiva mönster man kan finna. Det jag vill lyfta fram är förskollärarnas bild om stress. Anledningen till mitt val av ämne beror på att förskollärarnas arbetsförhållande har blivit ett mycket aktuellt ämne de senaste åren. Detta har lett till att en av de stora diskussionerna är om stress och de många sjukskrivningarna. Den metod som har används är kvalitativ och ostrukturerad intervjuform med inriktning diskursanalys. Resultatet och analysen av mitt arbete visar att det finns olika diskursiva teman vilka är struktur, personalbortfall, positiv och negativ stress och multi-tasking (dvs. man har fler uppgifter att göra samtidigt). De i sin tur skapar olika diskursiva mönster som till exempel prioriteringar som måste göras på förskolan, tid, planering, förberedelser och barnen. Diskursen om stress är väldigt komplex och det finns många olika bilder av hur man ser på stress. Förskollärarnas utsagor ger sina egna bilder av stress vilket visar på hur lika eller olika man kan se på saker och ting.

  Examensarbete - Nikita Casares.pdf   (195.5Kb)

• Betydelsen av barns samspel under lek i förskolan
  Said, Daiman  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Abstrakt Dagligen interagerar barn med varandra under sin vistelse på förskolan. Under leken bearbetar barnen bland annat känslor, upplevelser samt tränar samförstånd, ömsesidighet och turtagning. Ett bra samspel kan medföra bland annat inlevelse, lyhördhet och ett bra språk. Det är viktigt att poängtera vikten av förskolepedagogens närvarande som stödjer barnen i olika leksammanhang eftersom alla barn i förskolan har rätt till att leka, lära och utvecklas. På samma gång har de rätt till att bli sedda av pedagoger både enskilt och i grupp och stöttas om så behövs. Vidare kan barn i relation med varandra få uppleva ett socialt samspel under leken på förskolan. För att besvara studiens frågeställningar som syftar på att ta reda på och undersöka hur förskollärare arbetar med att utveckla socialt samspel genom lek, har jag använt mig av enetnografisk metod i form av intervjuer som jag har fördjupat mig i. Jag har genomfört fyra intervjuer med fyra förskollärare på två förskolor. Resultaten utifrån mina frågeställningar visar bland annat att leken i det sociala samspelet, enligt pedagogerna ska vara lustfylld, rolig och frivillig. Genom leken lär barn sig bland annat att samspela med andra, språk och empati. Pedagogerna i min undersökning anstränger sig för att skapa en lustfylld verksamhet där barnen kan utvecklas under leken i socialt samspel. Det är något de gör genom att erbjuda en bra miljö med tilltalande leksaker samt inspirera och introducera barn för nya lekar. Pedagogerna styr inte barnens lekar i det sociala samspelet, utan de är närvarande och går in i leken så länge barnen bjuder in dem till leken och de ser och hör barnen ifall något händer som gör att leken avbryts. Men pedagogerna är också aktiva runt barnen i den dagliga verksamheten för att bland annat utveckla barns sociala samspel under leken. Dessa metoder använder pedagogerna för att det kan finnas vissa lek- och samspelssituationer eller relationer som inte fungerar av olika anledningar, så som att ett barn saknar lekkoder och därför inte får vara med. Alla resultaten belyser på sitt sätt det samband som finns mellan lek och socialt samspel, samt hur det kan förbättras eller försämras beroende på vilka förhållningssätt pedagogerna har och vilka förutsättningar de ger barnen.

  Examensarbete - Daiman Said.pdf   (166.5Kb)

• ”Ja men vi är kompisar” – om begreppet ”kompis” och dess innebörd i f...
  Roth, Jennie; Jerlebrink, Lovisa  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Syftet med den här studien är att få en större förståelse för hur begreppet “kompis” kan användas i en förskolemiljö. Vi vill även öppna dörren för fler diskussioner kring begreppets betydelse. I arbetet lyfts vilken tidigare forskning det finns om vänskap i förskolan, dock inget direkt om begreppet “kompis”. Teoretiska aspekter som används är diskursanalys, begreppsanalys och en diskussion kring grupper. Utifrån dessa aspekter har empiri analyserats kring pedagogernas användande av begreppet “kompis” i förskolan och vad det kan ha för konsekvenser. Resultatet visar hur begreppet kan betyda olika för olika individer och i vilka situationer pedagogerna använder ordet strategiskt, främst för problemlösning samt när normer och värden förmedlas. Det synliggörs även hur begreppet kan betyda olika sett utifrån vilken kontext det används i. En konsekvens som pedagogerna nämner är när barnen använder ordet för att exkludera sina “kompisar”, en annan är att ordet kan överanvändas och därför förlora sin betydelse. I diskussionen reflekterar vi över begreppets betydelse sett utifrån resultaten.

  Examensarbete - ... och Lovisa Jerlebrink.pdf   (295.5Kb)

• Vem får vara med? En intersektionell textanalys av bilderböcker
  Westman, My  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2018)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Denna studie undersöker ur ett intersektionellt perspektiv karaktärer i 37 bilderböcker som ingår i ett bokpaket som alla Malmö stads förskolor fick ut år 2016. Syftet är att förstå vilka möjligheter till identifikation dessa böcker ger barnen. Metoden som används är kvalitativ textanalys, vilken grundas ett hermeneutiskt perspektiv. Analysmetoden är inspirerad av den hermeneutiska cirkeln och sambandet mellan förståelse och förförståelse. I analysen har text och bild setts som en enhet – en ikonotext och textanalysen har alltså innefattat inte bara text utan också bild. I de alla de 37 böckerna har en överstiglig analys gjort av huvudkaraktärerna och sedan har fem böcker analyserats mer ingående utifrån olika intersektionella aspekter såsom genus, kön, etnicitet, funktion, sexualitet med flera. I resultatet gick att utläsa att genus är den intersektionella aspekt som bilderboksskaparna har fokuserat på då många karaktärer ur ett genusperspektiv är komplext framställda. Könsfördelningen bland huvudkaraktärerna var relativt jämt fördelad mellan pojkar och flickor, men icke-könade karaktärer utgjorde endast en ungefärlig tiondel. Majoriteten av huvudkaraktärerna var vita och endast i tre böcker förekom karaktärer med någon form av funktionsvariation. Endast i en bok förekom samkönat föräldraskap, men ensamstående föräldrar förekom något mer frekvent. Dock var den familjekonstellation som oftast förekom kärnfamiljen.

  Examensarbete - My Westman.pdf   (889.0Kb)

View more