• Hörselskadades möte med högskolan
  Gerleman Zander, Karin  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Sammanfattning Syftet med det här arbetet är att beskriva och förstå hur hörselskadade studenter upplever och hanterar inkludering och exkludering på högskolan i Sverige. Bakgrunden är att hörselskadade studenter i en tidigare undersökning från 2007 visade sig vara underrepresenterade på högskolan och överrepresenterade i avhopp från densamma. Det finns idag få undersökningar med livsberättelser från hörselskadade studenter kring deras upplevelser av högre studier. Denna studie vill i någon mån försöka bidra till en större förståelse kring hörselskadades situation. Som metod har valts kvalitativa intervjuer. Teoretiska begrepp har hämtats från Goffmans teori om stigmatisering. Resultaten visar att hörselskadade studenter saknar och efterfrågar ett samlat grepp kring hörselfrågor inom högskolan. Värdefulla insatser för den enskilde studenten görs via Pedagogiskt stöd, men det saknas en allmän medvetenhet om dessa frågor inom högskolan, liksom fullgoda tekniska lösningar. Inkludering, både i undervisningen och socialt, förblir studentens ansvar och väljs ibland bort för att slippa påkalla uppmärksamhet till sitt funktionshinder. Med tiden ökar studentens skicklighet att hantera hörselrelaterade situationer, vilket påverkar självbilden samt ökar inkluderingen. Inkluderingen kan dock med små medel underlättas och påskyndas av högskolan. Detta skulle underlätta för den hörselskadade studenten studiemässigt och socialt samt i förlängningen kunna motverka avhopp. Nyckelord: Hörselskador, livsberättelser, inkludering, exkludering, högre studier

  Examensarbete K ... an Zander 20191108 PDF.pdf   (279.5Kb)

• Construction of identities in a land of turmoil
  Bydén, Fredrika  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:

  The aim of this study has been to explore how Ugandan pupils narrate themselves as learners within the mathematical classroom discourse and classroom but also as part of the school culture in the context of Uganda. Mathematical understanding and performance has been considered largely by policy makers and the wider public of critical concern to empower learners as future citizens, and for the advancement of local communities (United Nations, 2017). However, mathematical understanding encompassess more than the context of the mathematical classroom, thus, in this paper, an attempt is made to examine the narratives that motivates and shapes the pupils in their mathematical endeavors. Starting from a socio-political position, regards to the cultural, political and social context is taken. Hence, knowledge acquisition is seen as the product of discourses and the circumstances in which it is cultivated. The study was confined to a single classroom, with four pupils and the class teacher. Through micro-ethnographic methods, the study aimed to examine how these pupils positions themselves within the mathematical classroom, as pupils of today as well as adults of tomorrow. Methods for collecting data included semi-structured interviews, participatory observations and visual documentation through photography. The theoretical concepts applied in the process of analysis were: actual and designated identity (Sfard & Prusack, 2005a), and use value and exchange value (Black et.al., 2010). The pupils’ narratives show four main themes for basis of narratives: fear of corporal punishment, religious motivation, mathematical understanding, and the possibility of rewards for exceling. These four themes are acting interrelated, and exist in varying degrees within the pupils. The analysis of pupils’ narratives show that no single component is responsible for molding the pupils’ mathematical identities, but rather, that the cultural and social influences in their every-day-lives play paramount roles in shaping their narratives.

  Examensarbete Bydén.pdf   (353.2Kb)

• Relationskompetens En kvalitativ studie om hållba...
  Ibis, Virgil  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke dvs hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med mitt examensarbete är att genomföra en undersökning om vad som gör lärandemiljön i matematik hållbar utifrån genomförda intervjuer med tre gymnasielärare. Studien ämnar fånga upp lärarnas egna uppfattning kring lärandemiljön samt ledarskap. I examensarbetet lyfts deras föreställning om vilka strategier och roller som anses vara effektiva i lärarnas vardagliga arbete dvs pedagogiskt ledarskap, hållbara relationer med eleverna oavsett kön, sexuell läggning, bakgrund mm. Examensarbetets teoretiska begynnelsepunkt är det sociokulturella perspektivet vilket jag har försökt att baka in lärarens människosyn, planering, ledarskap, det förebyggande arbetet men också elevens kognitiva färdigheter vilket kan bidra till att utvecklingen inom den hållbara lärandemiljön. Min studies kunskapsbidrag handlar till stor del om att lärare behöver ha goda kunskaper i hur man skapar hållbara relationer med elever för en hållbar lärandemiljö som en grundsten i att undervisningen ska kunna möjliggöras för elevers lärande. Även mina frågeställningar handlar om att undersöka gymnasielärares uppfattning och föreställningar om eget arbetsklimat, ledarskap, relationskompetens samt erfarenhet. Inom denna studie påvisas det även speciallärarens bidragande roll i att tillsammans med ordinarie läraren i matematik skapa en hållbar lärandemiljö. Det karakteristiska inför en hållbar lärandemiljö varit önskemål om utvecklingsmöjligheter i samarbetet mellan matematikläraren och specialläraren. En positiv människosyn med fokus på att bygga hållbara relationer elev-lärare och ömsesidig respekt ger goda lärandeprocesser. I denna studie och utifrån lärarintervjuerna har jag även kommit fram till att lärarens pedagogiska kapital samt en sparsam forskning inom påverkan av nya samhällsförändringar, i takt med ökning av mångfald i svensk skola är viktiga komponenter i den hållbara lärandemiljön. Lärarutbildningen väger lika tungt i sammanhanget som behöver skapa goda förutsättningar i lärarens nya utmaningar då hållbara lärandemiljöer kräver förändrade kompetenser hos lärarna. Nyckelord: Lärandemiljö, matematiksvårigheter, ledarskap, speciallärare

  Virgil Ibis FINAL version.pdf   (343.8Kb)

• Pedagogers tolkning av den fria leken - Innebörd, agerande och genusp...
  Andersson, Daniel  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2007)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Syftet med den studien är att undersöka vad den fria leken är? Vilka innebörder och betydelser har den för pedagoger? Som en fördjupning av ämnet undersökte jag också hur pedagoger ser på pojkar och flickors fria lek? Mina frågeställningar var hur pedagogerna tolkade den fria leken? Hur de agerade när barnen hade den fria leken och om de som pedagoger hade olika inställningar till pojkar och flickors fria lek? Jag valde att intervjua och observera pedagoger från olika verksamheter för att få svar på mina frågeställningar och för att få ett så brett material som möjligt om hur pedagoger deltar i lekarna och för att få fram deras tolkningar av den fria leken. Resultatet visar att pedagogerna hade olika tolkningar av den fria leken oavsett vilken verksamhet de tillhörde. Men att desto längre upp åldrarna man kom desto friare inställning fanns till den fria leken. Pedagogernas deltagande i den fria leken skiljde sig lite från varandra men sammantaget var de överens om att hur de deltog spelade en stor roll. I frågan om de såg olika pojkar och flickors fria lek olika var svaret entydigt. Pedagogerna gjorde skillnader på hur de bemötte dem i den fria leken.

  Examensarbete - Daniel Andersson.pdf   (205.8Kb)

• ''Vem är jag? Jag har upptäckt att jag inte tillhör!'' En diskursanal...
  Aladdin, El Hissi; Yasmin, Ali  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2019)	Student essay 15hp

  

  

  English abstract:

  Betweenship, or inbetweenness, is a complex state of mind. Numerous stories about it are currently being shared and more are piling up by the minute. Inbetweenness exist in all social classes all over the world. What is inbetweenness? Inbetweenness is a state of mind closely connected with the experiences of children of immigrants, mixed races and transracial adoptees. What created inbetweenness? Many scholars, like for example Tobias Hübinette, believe that inbetweenness is a result of globalization. What inbetweeners all have in common is that they identify themselves as people of subculture, or people between cultures, because they repeatedly travel between different cultures and identities. In our research we found that the common aspiration and desire among inbetweeners is that their identities must not be examined or questioned by other people, especially those who do not understand inbetweenness, and also that inbetweenness is the result of different power structures in the society. Patrik Bolling Ferell, co-founder of the Swedish foundation The Inbetweenship (Mellanförskapet), has said that “It’s on the airplane between my two home countries I feel home at most.” These inbetween individuals already struggle with identity issues. Most of them don’t even know what (or where) to call “home”. What is interesting about the noun “home” is that it has multiple meanings, such as a shelter that is a person’s residence, and a place where domestic affections are centered. The meaning is controversial, which is why the quote by Ferell is so fitting. Descendants of foreigners and inbetweeners all over the world claim that they are currently not treated with equality nor the respect that they deserve, which is the main reason why we decided to write this bachelor essay about this subject. This essay focuses on collecting and analyzing research data from a number of individuals from different chosen cities who also answered a few questions in an inquiry about the inbetweenness situation in Sweden. To analyze this research data we decided to use the critical discourse analysis theory by Norman Fairclough to study the bond between power structures and inbetweenness in Swedish society. We also question why the Swedish school system, its principals and teachers insist on not incorporating this subject when there clearly is enough room for it in the curriculum and syllabus, according to our study. At the end of our study, we give advice on how teachers can educate Swedish upper secondary school students about inbetweenness as a part of religious studies. Inbetweenness research indicated that there are great flaws in religious studies in Sweden. Results showed that there are no, or very few educational lessons about inbetweenness, multicultural, alienation and reconciliation education. This study, researched and written with brand new data about the subject, concludes that the majority of our survey participants have never even heard the word inbetweenness or any of its variants, while the majority have experienced or continue to experience it. Results from the survey also show us that the participants also feel that the Swedish school system must take its responsibility to its students and educate them better about this subject, as many participants would have felt better and safer with their identities knowing that they are not alone in the world, and that what they are feeling is completely normal. Participants in the survey also answered that they would probably have gotten better grades if teachers and schoolmates understood what they have been going through.

  Aladdin E l His ... Ali Exarbete ÄL ht2019.pdf   (2.467Mb)

View more