• Bildlärares uppfattningar av att utveckla elevers bildanalysförmågor
  Madsen, Nicole  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Föreliggande arbete syftar till att undersöka hur några verksamma bildlärare i svensk skola uppfattar arbetet med att utveckla elevers bildanalysförmågor och vilka faktorer som de anser påverkar detta. Arbetet utgår ifrån en fenomenografisk kunskapssyn och metodansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes för datainsamling. Fyra bildlärares uppfattningar, erfarenheter och åsikter om fenomenet belyses där det presenteras hur de arbetar med att utveckla elevers bildanalysförmågor och vilka faktorer de anser påverkar den utvecklingen. Resultatet indikerar att respondenterna varierar i sina arbetssätt, men elevers lust att lära spelar en avgörande roll i utvecklingen av förmågorna och att där finns olika bakomliggande orsaker när det brister. Problematik och begränsningar som respondenterna belyst tas upp och diskuteras i förhållande till den svenska skolan och tidigare forskning.

  Nicole Madsen Exarbete ÄL KSM 2020-02-21.pdf   (555.5Kb)

• Högläsning i förskolan
  Larsson, Linda  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Abstract Syftet för studien var att undersöka hur förskollärare använder högläsning och dess betydelse för barnets språkutveckling. De forskningsfrågor som studien grundats på är; • Hur beskriver förskollärarna högläsningstillfällena i förskolan? • Hur uppfattar förskollärarna läsningens betydelse för barns språkutveckling? Metoden som användes i studien var kvalitativ forskningsmetod för att skapa kunskap om hur förskollärare arbetar med högläsning i förskolan. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer som gjordes med fem förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet av studien visar att högläsning förekommer varje dag, samt att förskollärarnas svar är överens med att högläsning stärker barnens språkutveckling. Alla förskollärare tycker att det är en fördel att högläsa i mindre grupper, det för att alla barn får komma till tals. I resultatet visar det att förskollärarna kan se ett samband att högläsning kan hjälpa barnen med deras språkutveckling. Pedagogernas syn på högläsning har koppling till Vygotskijs begrepp mediering och proximala utvecklingszonen, som är två viktiga begrepp utifrån sociokulturella teori. Därför användes de två begreppen som analysverktyg när empirin skulle analyseras.

  Högläsning i förskolan_Linda Larsson.pdf   (372.5Kb)

• An Investigation of Formative Feedback and its Impact on Student Writ...
  Hassan, Guuled  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:

  Abstract This study investigates formative feedback comments given by instructors and the potential effects of the comments on students writing development. This research topic is examined from the perspective of the Swedish curriculum for English at upper secondary school and draws from international studies to identify potential implications for the Swedish context. Writing is an essential skill for students to acquire and instructors are responsible for guiding students in their efforts. However, it is unclear what types of comments may lead to students writing development. This paper has methodically included relevant research within the subject, and through synthesis identified several patterns in instructor comments which lead to student engagement and uptake of feedback. Research encourages instructors to be mindful of the tone of their comments as many negative comments may discourage and overwhelm students, resulting in them not engaging with the received feedback. The amount of comments on a students’ draft can also determine the students' engagement with the feedback comments. Also, research calls for instructors to familiarize students with the learning requirements and the metalanguage associated with the feedback process. Lastly, multiple studies included in this synthesis encourage the use feedback aids and alternative modes of feedback to support student development and accommodate students who do not respond to traditional feedback delivery methods.

  Guuled Hassan SAG KSM ÄL 2020-01-13.pdf   (213.2Kb)

• Formativ bedömning i So-ämnena åk. 4-6
  Korman, Kristina; Jusupovic, Haris  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Det här examensarbetet omfattar och utgår från en kvalitativ studie som grundar sig på empiri kring den formativa bedömningen. Det förekommer rikligt med evidens ur tidigare forskning i området och flera bedömningsforskare förespråkar implementering av formativ bedömning i undervisningen. Dock lyfter Skolinspektionen att SO-lärare har svårigheter med att planera för bedömning och att lärare saknar kunskaper om den formativa bedömningen. Vår studie har därför analyserats utifrån de fem nyckelstrategierna ur den formativa bedömningen. Vi presenterar fyra verksamma lärares kunskaper om den formativa bedömningen i vår empiriska undersökning samt hur de använder arbetsmetoderna i SO-undervisningen. Informanterna har olika behörigheter, erfarenheter, åldrar och intressen samt arbetar i olika kommuner i Skåne. Studiens resultat kan dock inte generaliseras, därav är reliabiliteten låg. Validiteten däremot är hög. Internationell forskning kring formativ bedömning såväl som nationell forskning med skrifter och rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen har lyfts in och redogjorts för i ett avsnitt. Därefter presenteras metoden som ligger till grund för den empiriska studien tillsammans med tillvägagångssättet för intervjuerna. Vidare presenteras resultat ur den empiriska undersökningen med tillhörande analys som är kopplad till de fem nyckelstrategierna, vilka vi som sagt använt som analysverktyg. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarnas definition, tankar och åsikter om begreppet formativ bedömning skiljer sig från varandra. Det framkommer också att arbetsmetoderna används på olika sätt och att det varierar hur mycket de olika lärarna använder dem i sin undervisning. Slutligen avslutas texten med en slutsats där empirin, professionens roll, idéer om fortsatt forskning inom området och hur den kan se ut presenteras och diskuteras.

  Examensarbete Jusupovic Korman.pdf   (335.9Kb)

• Individualisering i de samhällsorienterande ämnena
  Björkberg, Emma; Sellberg, Victor  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för individanpassad undervisning i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Fokus ligger på att få ta del av lärares reflektioner angående möjligheter och svårigheter som de upplever i klassrummet, men även vid planering av undervisning. Vidare undersöks det vad lärare tycker om läroplanens formuleringar kring individualisering. Den första teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är Howard Gardners teori om multipla intelligenser. Teorin har valts för att belysa elevernas intellektuella styrkor och svagheter. Med hjälp av denna kan vi analysera lärarnas planering av individualiserad undervisning. Den andra teoretiska utgångspunkten för denna undersökning är undervisningsprincipen - MAKIS. Denna princip ger tydliga och konkreta reflektioner kring hur individualisering kan användas i praktiken. Detta undersökningsinstrument bidrar till hur vi kan synliggöra och analysera lärares sätt att individualisera. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod där sex behöriga lärare i de samhällsorienterande ämnena har intervjuats. Lärarna har fått berätta om sina erfarenheter, tankar och åsikter om individualisering, vilket resulterar i att det är en fenomenologisk ansats i undersökningen. En semistrukturerad intervjuform har använts för att kunna öppna upp för följdfrågor. Detta material har sedan analyserats utifrån de valda teorierna samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning. Resultatet från denna undersökning påvisar att det finns möjligheter med att individualisera undervisningen i de samhällsorienterande ämnena men att lärarna anser att svårigheterna överstiger möjligheterna. De medverkande lärarna berättar även att tidsaspekten, för stora klassuppsättningar på för få lärare och en för liten skolbudget påverkar möjligheterna till att individualisera. Det framkommer också att läroplanen inte ger tydliga riktlinjer hur undervisningen ska individualiseras men att alla lärare inte heller anser att detta behövs.

  Examensarbete Björkberg Sellberg.pdf   (450.6Kb)

View more