• Utvärdering av Räddningstjänsten i samarbete med kidsen
  Nordgren, Johan; Per-Olof, Hallin  : Malmö universitet (2018)	Report

  

  

  Swedish abstract:

  Ett fåtal räddningstjänstförbund i Sverige arbetar med preventiva insatser och program riktade till ungdomar som är i olika typer av svårigheter. Räddningstjänsten Syd bedriver sedan 2010 ett sådant program med namnet Räddningstjänsten i samarbete med kidsen, RISK. Denna utvärderingsrapport presenterar resultaten av en processutvärdering av denna verksamhet med syftet att utvärdera programmets målsättningar och arbetssätt, ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som finns hos de inblandade aktörerna samt att synliggöra det sociala arbete som Räddningstjänsten Syd utför. Utvärderingen genomfördes med kvalitativa metoder i form av intervjuer, deltagande observation samt analys av dokument. Utvärderingen har framförallt studerat programmets målsättningar och arbetssätt och uttalar sig inte om vilka kvantitativa effekter RISK har för de ungdomar som deltar. Slutsatserna av utvärderingen är att RISK välfungerande exempel på hur räddningstjänster kan arbeta med socialt förebyggande program. RISK är ett ambitiöst program med tanke på de personella resurser som läggs på programmet samt dess omfattning i tid över ett helt år. De övergripande utmaningarna som programmet behöver arbeta med handlar om målsättningarna för RISK, att tydliggöra målgruppen, samverkan med skolorna samt uppföljning av deltagande ungdomar, både de som har genomgått hela programmet och de som väljer att hoppa av. I rapporten presenteras ett antal rekommendationer kring hur arbetet med RISK kan utvecklas i framtiden. Några av programmets framgångsfaktorer består i mentorernas socialpedagogiska kompetenser, engagemang och höga motivationsgrad, vilka bidrar till att skapa sociala band och förtroende mellan ungdomarna och räddningstjänstpersonal. Samverkan med externa aktörer i samband med programmets aktiviteter bidrar till ett innehållsrikt program som förmedlar viktiga kunskaper till ungdomarna. RISK utgör också ett organisatoriskt lärande för Räddningstjänsten Syd, som får en nära och tydlig inblick i hur ungdomarnas livssituationer ser ut.

  Utvärdering av ... i samarbete med kidsen.pdf   (547.9Kb)

• Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling
  Stjernborg, Vanessa; Nilsson, Désirée  : Nationellt kunskapscentrum för kollektivtraffik Serie: K2 RESEARCH;2018:2 (2018)	Report

  

  

  Swedish abstract:

  Föreliggande rapport är en sammanfattande rapport av projektet hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling förstås och utvärderas. Projektet har under en treårsperiod, och främst genom intervjuer, litteratur- och dokumentstudier, samlat kunskap om hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling förstås och utvärderas. Syfte var att utforska hur kollektivtrafikens bidrag till samhällsutvecklingen förstås och utvärderas. Projektet innefattar forskare från Lunds universitet, Malmö universitet och VTI samt representanter från Malmö Stad och Trafikverket. I projektet genomfördes tredelstudier, vilka finns listade i Bilaga 1. Delstudierna innehåller textanalys av styr- och visionsdokument, intervjuer och litteraturstudier. Denna rapport är en sammanställning av den empiri som insamlats i projektet som helhet. Syftet är att utifrån den empiri och de resultat som framkommit under projektets gång, diskutera metoder och tillvägagångssätt för att identifiera kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling, samt att på ett samlat sätt belysa de utmaningar som har identifierats i projektet som helhet. Ambitionen är också, att med utgångspunkt i föreliggande syfte, resonera kring hur man både inom forskningen och ute i kommuner och regioner kan arbeta vidare med de utmaningar som identifierats. I projektet har bland annat följande punkter uppmärksammats: • Styr- och visionsdokument från kommuner och regioner visar på ett starkt fokus vid kollektivtrafikens bidrag till ekonomisk tillväxt och miljö. Många gånger är de antagna målen i dessa dokument av en mer mätbar karaktär. Det har under projektets gång lyfts en önskan om att tydligare kunna identifiera och utvärdera sociala effekter bland aktörer som arbetar med dessa frågor. Det upplevs inte sällan problematiskt att inkludera sociala effekter med nuvarande metoder, då de sociala effekterna många gånger anses mindre kvantifierbara och svårare att mäta. • Det har också varit tydligt att det handlar om ytterst målstyrda verksamheter. Stort fokus ligger idag vid att öka marknadsandelarna gentemot bilen, snarare än att öka andelen resor med kollektivtrafiken. Målkonflikter beskrivs som vanligt förekommande. • Det har identifierats upplevda förändringar i arbetssätt och synsätt sedan införandet av kollektivtrafiklagen 2012 med upprättandet av regionala kollektivtrafiksmyndigheter. Numera beskrivs arbetet ha ett ökat fokus på hur kollektivtrafik kan bidra till samhällsnytta på ett mer övergripande plan. • Den regionala utvecklingen beskrivs i vissa fall att hamna i konflikt med samhällsekonomisk effektivitet. Exempelvis har regionerna målsättningar om att alla delar i en region ska ha god tillgänglighet till exempelvis arbetsmarknad och kollektivtrafik. Strävan efter samhällsekonomisk effektivitet kan dock bidra till en ojämn resursfördelning, inte minst för landsbygden. • Det finns effekter av kollektivtrafik som inte fångas av de traditionella utvärderingsverktygen. Det gäller exempelvis möjligheter att värdera nya marknader och att fullt ut mäta utfall på exempelvis arbetsmarknad och näringsliv. • Det finns stora nivåskillnader vid kollektivtrafikinvesteringar. Dels handlar det om den nationella, regionala och lokala nivån och dels handlar det om storleken på projekten (som kan variera från små justeringar till miljardprojekt). Det har under projektets gång identifierats olika behov av utvärdering beroende av nivåer. • Det har också under projektets gång konstaterats att metodtillämpning och resultat är kontextberoende och att det råder en viss osäkerhet gällande möjligheter att överföra utvecklade metoder och resultat från olika satsningar. I rapporten presenteras ett exempel på ett angreppsätt som skulle kunna användas för att på ett strukturerat sätt fånga exempelvis sociala effekter i planering av kollektivtrafik. Angreppssättet innefattar GIS som ett verktyg för att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Public Participation Geographic Information System (PPGIS), är ett samlingsbegrepp som inkluderar flera metoder, men som alla innebär någon form av spatial information. PPGIS möjliggör insamlandet av information från medborgarna/användarna och är därför också tänkt att kunna användas för att bidra till ett ökat demokratiskt deltagande. PPGIS har anammats av flera vetenskapsdiscipliner och av olika samhällsaktörer för att ta fram ett grundligare planeringsunderlag och för att exempelvis värdera olika typer av miljöresurser. Vi har inte sett att detta angreppssätt har använts inom transportplanering i Sverige, men bedömer att det skulle kunna vara ytterst användbart för detta ändamål. Rapporten kan vara av intresse för alla som på något sätt arbetar med kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling

  kollektivtrafik ... hallsutveckling_2018_2.pdf   (893.8Kb)

  http://www.k2centrum.se/fou-omr%C3%A5den/kollektivtrafikens-bidrag-till-samh%C3%A4llsutveckling

• Hembesök som brandförebyggande arbete
  Nordgren, Johan; Per-Olof, Hallin; Tykesson, Mona; Nilsson, Jerry; Guldåker, Nicklas  : Malmö universitet Serie: Bostadsbränder i storstadsområden;6 (2018)	Report

  

  

  Swedish abstract:

  Hembesök är en arbetsmetod som används av flera räddningstjänster i Sverige. Samtidigt finns det få utvärderingar av hur den fungerar och dess effekter. Denna rapports syfte är att genom kvantitativa och kvalitativa studier ge förslag på olika utvärderingsmetoder för räddningstjänsters hembesöksverksamhet. Utgångspunkten tas i Räddningstjänstens Syds arbete med hembesök vilket därmed utgör en empirisk bas. Den kvantitativa analysen inriktas mot att mäta brandförekomst före och efter hembesök. Ur metodsynpunkt har det visat sig vara svårt att hitta tillförlitliga statistiska metoder. Den metod som har använts i denna rapport är chi2-test. Resultaten visar att det är i delområden där det brinner mycket som hembesök ger störst effekt. I områden där det brinner lite verkar hembesök ge ingen eller liten effekt. Det är i första hand antalet hembesök i ett område som ger effekt och inte andelen hushåll som nås. En stor del av minskningen utgörs av anlagda bränder. Den kvalitativa studien visar bl.a. att informatörernas motivation att genomföra hembesök skiljer sig åt men genomförs med professionalitet även om man inte alltid upplever arbetsuppgiften som meningsfull. Det kan finnas en konflikt mellan de kvantitativa mål som sätts upp för antalet besök och kvalitén på de möten som sker med de boende. Att vara med i planering och utvärdering av hembesök kan påverka motivationen positivt. Det är även viktigt att återkoppla hur statistiken som samlas in används. Intervjupersonerna påpekade svårigheter med att nå dem som bäst behöver information. Många boende är inte hemma eller öppnar inte dörren. De som nås har ofta redan en bra brandskyddsförmåga. Fastighetsägare ser räddningstjänstens hembesök som ett bra komplement till sitt eget systematiska brandskyddsarbete. I rapporten ges exempel på möjliga kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder.

  Hembesök som brandförebyggande arbete.pdf   (1.592Mb)

• Praktiker i den öppna fritidsverksamheten
  Nilsson Mohammadi, Robert Malmö University. Centre for Work Life and Evaluation Studies (CTA)  (2018)	Report

  

  

  Swedish abstract:

  Utifrån upplevelsen att fritiden, fritidssektorn och fritidssektorns arbetare ofta blir osynliggjorda formulerades projektet ”Praktiker i den öppna fritidsverksamheten”. Rapportens övergripande syfte är att sätta ord på fritidsledares tysta kunskap och därmed synliggöra deras kompetenser och bidrag. En målsättning är varit att ge fritidsledarna verktyg för fördjupad reflektion kring sin praktik. Målet är också varit att använda fritidsledares kunskap för att generera nya forskningsfrågor och identifiera områden för framtida utvecklingsarbeten. För att nå dessa målsättningar formulerades frågeställningen: Hur konstruerar fritidsledare sina erfarenheter av att arbeta i den frivilliga fritidssektorn? Denna fråga utforskades i forskningscirklar med yrkesverksamma fritidsledare i Jönköpings län, Kalmar län och Kronobergs län. Forskningscirklarna var inspirerade av den samhällsvetenskapliga metoden minnesarbete. Forskningscirklarna producerade en uppsättning berättelser som beskriver typiska situationer i fritidsarbetet. Dessa berättelser både klargör och utökar den etablerade kunskapen om fritidsledares professionella bidrag. Analysen av dessa berättelser visar att skapandet av förändring är arbetets kärna. De beskrivna förändringarna sker i ungdomar, i ungdomars sätt att relatera till sin omvärld, eller i samhället omkring ungdomarna. Det framkommer också att fritidsledarna besitter narrativa och kurativa kompetenser, som går ut på att generera och undersöka kopplingarna mellan ungdomars berättelser om sig själva, olika grupper och samhället. Fritidsledarna skildrar också en rädsla för att få rollen av utryckningspersonal, och för att bli en behållare för olika problem som samhället befinner sig i. Rapporten bidrar också med vetenskaplig metodutveckling genom att visa hur metoden minnesarbete kan fungera i praktiken.

  Nilsson Mohamma ... na fritidsverksamheten.pdf   (441.8Kb)

• Folkhögskolornas verksamhet för nyanlända
  Håkansson, Peter; Nilsson Mohammadi, Robert Malmö University. Centre for Work Life and Evaluation Studies (CTA)  : Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA), Malmö universitet (2018)	Report

  

  

  Swedish abstract:

  Flyktingmottagandet under hösten 2015 satte stora delar av samhället under hård press. Folkbildningens organisationer klev då in som en viktig aktör, och har sedan dess utvidgat sitt arbete med nyanlända genom utbildningar som Etableringskurs på folkhögskola, Svenska från dag 1 och Vardagssvenska. Den här kartläggningen ger en bild av vad folkhögskolorna i Skåne gör för nyanlända, hur de gör det och hur arbetet har utvecklats över tid. Kartläggningen utgår ifrån Överenskommelsen mellan folkbildningen i Skåne och Region Skåne (2016-11-11), som behandlar folkbildningens och regionens samverkan för Skånes utveckling. Rapporten svarar på frågeställningarna: • Hur har processen sett ut? Vad har hänt över tid? • Hur arbetar folkhögskolorna med nyanlända? • Vad erbjuder folkhögskolorna som syftar till integration? • På vilket sätt arbetar folkhögskolorna med kulturaktivitet mot gruppen? Hur motiverar man det? Rapporten bygger på en datainsamling i tre steg: förberedande studiebesök, en enkät och kvalitativa intervjuer. Kartläggningen har också sammanställt och kommenterat data från Folkbildningsrådet. Studiebesöken gav insikter i folkhögskolornas arbete med nyanlända och hjälpte oss att formulera frågorna i den enkät vi skickade ut till samtliga folkhögskolor i Skåne. Enkäten ger en bild av vilka kurser folkhögskolorna erbjuder som riktar sig till nyanlända, vad dessa kurser innehåller och hur mycket. De kvalitativa intervjuerna ger information om hur personal som är inblandad i vissa av dessa kurser uppfattar sina uppgifter och hur de berättar om vad som har hänt över tid. De viktigaste resultaten är: Verksamheterna riktade till nyanlända tog fart 2014. Etableringskurs på folkhögskola är den största av kurserna. Svenska från dag 1, som fick stora regeringsanslag under 2015 och 2016, ligger på andra plats. Studiemotiverande folkhögskolekurs med språkstöd finns på vissa platser som en möjlighet för dem som bedöms stå särskilt långt från arbetsmarknaden. Folkhögskolornas internat har använts som bland annat internat, eller för den kommunalt finansierade verksamheten Folkhögskolespåret. Flera folkhögskolor har fått betygsrätt i Svenska för invandrare (SFI). Traditionella undervisningsformer dominerar. Undervisning i klassrummet är den vanligaste aktiviteten, även om studiebesök på exempelvis arbetsplatser, folkbibliotek och konsthallar också förekommer. Kulturkonsumtion är vanligare än kulturskapande. Undervisningen innehåller framför allt kulturkonsumerande aktiviteter, såsom gå på teater eller se på konst. Aktiviteter som gör deltagarna till kulturskapare förekommer mer sällan. Folkbildningens pedagogik och folkhögskolornas institutionella miljöer uppfattas som verkningssamma. Folkbildningens holistiska inställning till människan, samt det explorativa förhållningssättet till lärande beskrivs i intervjuerna som välanpassat för arbetet med nyanlända. Även folkhögskolornas institutionella miljö, präglad av möten mellan människor med olika bakgrunder och ambitioner, beskrivs som verksam. Folkbildningen utjämnar och ger egenmakt, bland annat genom att skapa tillträde till nätverk och släppa in i offentliga rum såsom folkbibliotek. I folkhögskolornas verksamheter upplöses kategorin nyanländ. I folkhögskolemiljön blir de nyanlända människor som arbetar med det som just nu är svårt i livet, liksom många andra av folkhögskolornas deltagare gör. Med andra ord upplöses kategorin ”nyanländ” i någon av de större kategorierna ”deltagare” eller ”människor”. Vissa bruk av kulturbegreppet har återinfört gränsdragningar mellan föreställda kulturella gemenskaper. Medan folkbildningens idéer och praktiker synes upplösa kategorin nyanländ, sorterar vissa bruk av kulturbegreppet deltagarna i kulturellt åtskilda grupper. Folkbildningen beskrivs som en svensk institution och som en förmedlare av svensk kultur, medan de nyanlända deltagarna kan ses som bärare av sina olika kulturer.

  Håkansson Nils ... rksamhet för nyanlända.pdf   (1.149Mb)

View more