• Tillitsbaserad granskning : Om Skolinspektionens potentiella roll för...
  Erlandsson, Magnus  : Tillitsdelegationen Serie: Magnus Erlandsson; (2018)	Report

  

  

  Swedish abstract:

  I den här studien följs en försöksverksamhet på Skolinspektionen, kallad regelbunden kvalitetsgranskning, i vilken myndigheten kompletterar den regelbundna tillsynens avvikelserapportering – om skolorna uppfyller författningarnas krav eller inte – med en mer formativ granskning av skolornas utbildningskvalitet och utvecklingsförmåga inom de fyra områden man granskar: undervisning, rektors ledarskap, trygghet och studiero, samt bedömning och betyg Utifrån en analys av den här studiens empiri, grundad på dokument och intervjuer på utbildningsdepartementet, Skolinspektionen och några av de skolor som granskats i försöket, tycks regelbunden kvalitetsgranskning vara kvalitetsdrivande, särskilt för de skolor som inte nått upp till ”god kvalitet” enligt Skolinspektionens bedömning. I studien ställs dock inte bara frågan om denna form av granskning av skola är kvalitetsdrivande, utan också frågor om hur granskning av skola kan bli mer kvalitetsdrivande, mindre administrativt belastande och mer tillitsbaserad (i bemärkelsen bygga på ett större förtroende för de granskades kompetens, kunskap och erfarenhet). Ett resultat av min studie är att regelbunden kvalitetsgranskning i den form som nu testats är kvalitetsdrivande, särskilt för vissa skolor, men till förfång för en mer tillitsbaserad och mindre administrativt belastande granskning. I rapporten lämnas därför några förslag på hur den regelbundna kvalitetsgranskningen skulle kunna utvecklas, om syftet vore att göra den mer kvalitetsdrivande, mindre administrativt belastande och mer tillitsbaserad.

  Tillitsbaserad granskning.pdf   (511.6Kb)

• Place-based learning on climate and energy in the climate smart class...
  Sonesson, Kerstin  (2018) XVII IOSTE Symposium : Future Educational Chalanges frpm Science & Technology Perspectives (13-17 augusti 2018 : Malmö, Sweden)	Conference poster

  

  

  English abstract:

  Place-based learning on climate and energy issues in the climate smart classroom – possibilities and challenges Kerstin Sonesson, Faculty of Education and Society, Malmö University, Sweden This research study is focusing on how some teachers in elementary schools in a Denmark are reflecting on their experienced challenges and possibilities regarding pedagogical development using indoor climate data on temperature, humidity and content of carbon dioxide in education. The study is part of an interregional collaboration among Copenhagen University, Malmö University, Technical University of Denmark (DTU) and the Municipality of Höje Taastrup within Smart City Accelerator, Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak, http://interreg-oks.eu/projektbank/projekt/smartcitiesaccelerator.5.4cbfacee1552393503eae8a.html . The main aim of Smart City Accelerator is to meet challenges on sustainable energy use and climate. Three schools are equipped with indoor climate sensors and DTU is enable use of the data collected, in the past and in real-time, to the schools. Teachers involved in the project are offered a possibility to use the data and to develop place-based learning activities on energy and climate in science and technology education with assistance from a pedagogical consultant in the municipality The theoretical background of the research question and the interpretation of data is influenced by Gibson’s theory of affordance (Gibson, 1979), Dewey’s theory of experience and education (Dewey, 2004) place-based theories (Smith, 2007, 2013) and social-cultural theory (Vygotsky, 1978, Säljö, 2001). The teachers at the schools are interviewed in focus groups, using semi-structural questions (Bryman, 2012) regarding:  Previous experiences on place-based learning  Aims of working with climate data in the classroom  Possibilities and challenges using indoor climate data in education  Learning activities and reflections on activities  Expected learning by students  Teachers learning in the project  Broader use of knowledge learned in school The interviews are transcribed and analyzed (Bryman, 2012). The work is ongoing, and so far the results are preliminary. Analyses of the interviews show that teachers are experiencing possibilities to work place-based in science and technique education, to use experiments and measurements together with learners in the classroom. However, they are also experiencing challenges in their learning process while developing and testing new materials and methods in class room education. One important challenge is to understand the indoor climate data received from the sensors in the classroom and how the indoor climate depends on various abiotic as well as biotic factors. Another challenge is to develop student-centred learning activities regarding energy issues and climate change in accordance to the syllabus. References Bryman, A. (2012). Social research methods. Oxford: Oxford University Press. Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: Utbildningsfilosofiska texter I urval av Sven Hartman, Ulf P. Lundgren och Ros Mari Hartman. Stockholm: Natur & Kultur. Gibson, J. J. (1979). The ecological approach to visual perception. Boston: Houghton Mifflin. Smith, G. A. (2007). Place-based education: Breaking through the constraining regularities of public school. Environmental Education Research, 13(2), 189-207. Smith, G. A. (2013). Place-based education: Practice and impacts. In: R. Stevenson, M. Brody, J. Dillon & A. E. J. Wals (Eds.), International handbook of research on environmental education (pp. 213-220). New York: Routledge. Säljö, R. (2001). Lärande I praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice: A socio-cultural perspective]. Lund: Studentlitteratur. Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society. The development of higher psychological proceses Cambridge, MA: Harvard University Press.

  Poster IOSTE 10 aug Kerstin Sonesson.pdf   (369.3Kb)

• Making sense of YouTubers : how Swedish children construct and negoti...
  Martínez, Carolina; Olsson, Tobias   Journal article in Journal of children and media; : Routledge (2018)	Journal article

  

  

  English abstract:

  When children use the Internet, they commonly choose to watch their favorite YouTubers. In this article, we aim to deepen the understanding of how children make sense of YouTubers as a phenomenon, and the role of microcelebrities in children’s everyday life. The study is based on group interviews with 9- and 12-year-old Swedish children, and pays specific attention to how they make sense of the video “♥Pin up tutorial (JFR.SE)♥,” produced by the YouTuber Misslisibell. In the analysis, we explore how the children construct and negotiate Misslisibell as celebrity, celebrity endorser, and young girl. Particularly salient were children’s negotiations around the YouTuber’s celebrity status, children’s normative discussions around Misslisibell’s YouTube practices related to her young age, and children’s various interpretations of the video as advertising, “tips,” and as a space for learning. These multifaceted and sometimes contradictive ways of making sense show the multiplicity of meanings YouTubers have for children.

  Making sense of ... ll as a girl celebrity.pdf   (1.472Mb)

  https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17482798.2018.1517656

• Polish parents’ views on mathematics activities at home and in Swedis...
  Lembrér, Dorota   Journal article in NOMAD : Nordic Studies in Mathematics Education;23 : Nationellt centrum för Matematikutbildning (2018)	Journal article

  

  

  English abstract:

  This article describes the results of a digital survey of 41 Polish immigrant parents’ views on mathematics activities at home and at preschool as parents’ views potentially provide a range of perspectives on mathematics activities for young children. Parents were asked to describe and justify their views about how children engage with mathematical ideas and nominate activities that children engage in at home and at preschool. When parents justi ed their views about young children and mathematics, they tended to align themselves with the norms and values of the Swedish preschool curriculum. The ndings suggest that parents, like children, are socialised into Swedish preschools. However, this alignment could limit possibilities for broadening perspectives about mathematics education in preschool, which could be available by incorporating input from immigrant parents’ di erent cultural and linguistic backgrounds.

• Havsmedveten?
  Sonesson, Kerstin; Rehn, Agneta  (2018) Forskning i naturvetenskapernas didaktik (7-8 November 2018 : Malmö, Sverige)	Conference poster

  

  

  Swedish abstract:

  Havsmedveten? Kerstin Sonesson & Agneta Rehn, Malmö universitet kerstin.sonesson@mau.se agneta.rehn@mau.se Marint kunskapscentrum, https://www.smkc.se/, driver tillsammans med Malmö universitet projektet Havet, målen och jag. Fokus: Rädda havet från plast med bidrag ur havs-och vattenmiljöanslaget för marin pedagogik, Havs- och Vattenmyndigheten. Syftet med projektet är att ta fram en pedagogisk modell för hur man i grundskolan, med stöd i Lgr 11, kan arbeta med Agenda 2030 med fokus på mål 14, Hav och marina resurser, och därmed öka elevers havsmedvetenhet. Marint kunskapscenter i Malmö har utvecklat ett skolprogram med två träffar på Marint kunskapscentrum, klassrumsarbete och träff tre på respektive skola. Klasserna ska arbeta med innovativ problemlösning på utmaningar kopplade till Rädda havet från plast, utmaningar som de själva formulerar. Träff 1: De globala hållbarhetsmålen och plastproblematiken i haven. Träff 2: Fältstudier, havets ekosystem och biologisk mångfald samt skräpinsamling på stranden.. Träff 3: Presentation av elevernas förlag till lösning på valda utmaningar. Under höstterminen 2018 ska 20 grupper, 18 grundskoleklasser i Malmö stad och lärarstudenter i två kurser vid Malmö universitet, delta i programmet. Våra forskningsfrågor: I vilken utsträckning upplever elever och lärare i grundskolans åk 1-9 att eleverna utvecklar havsmedvetenhet, handlingskompetens och kreativ förmåga att finna lösningar till utmaningar kopplade till havet genom att delta i det elevcentrerade programmet Havet, målen och jag? Hur upplever klasslärarna programmet och dess länkning till Lgr 11? Metod: Icke-deltagande observation vid träffarna på Marint kunskapscenter i Malmö. Enkät med påståenden och Likertskala samt frågor av mera öppen karaktär till alla deltagande elever, studenter och lärare samt semistrukturerade intervjuer med personal vid Marint kunskapscenter och klasslärare. Analys av konstruktiv länkning i programmet genom innehållsanalys av det producerade studie- och handledarmaterialet. Projektet är pågående.

  POSTER FND Sonesson Rehn 2018-11-02.pdf   (705.2Kb)

View more