
Utskrift från Malmö universitet - mau.se
Utskrift från Malmö universitet - mau.se
MUEP is closed for new submissions! Go to http://mau.diva-portal.org/ for new submissions.
MUEP is from 2020-10-01 closed for all new publications. We use now DiVA. All publications in MUEP will move to DiVA. Student publication will move from mid october 2020.
Lagen om aktiva åtgärder. En kvalitativ studie om arbetsgivares föreb... |
![]() |
Badri Holmström, Danielle : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2019) |
Bachelor thesis |
Swedish abstract: | Svensk diskrimineringslagstiftning slår fast att arbetsgivare och utbildningssamordnare ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Lagens tredje kapitel, kallat Aktiva åtgärder, syftar till att arbetet med antidiskriminering ska bedrivas i förebyggande syfte. Lagen reglerar både ett förbud mot diskriminering men även att diskriminering ska förhindras genom att det aktivt motarbetas. Denna uppsats undersöker aktiva åtgärder på två sätt. Analysen av aktiva åtgärders lagtext visar på att det är en symbolisk policy som präglas av hög otydlighet och vaga målsättningar. Två kommuners styrdokument analyseras därefter för att undersöka hur lagen implementerats utifrån deras arbetsgivarroll. Resultatet visar på skillnader i tillvägagångssätt mellan de två kommunala arbetsgivarna. Trots skillnaderna återfinns samma problematik; det finns en särkoppling av arbetsgivarnas formella och informella arbete med aktiva åtgärder samt att det senare är svår att utläsa vad det innebär. |
Jämställdhetsintegrering i offentlig förvaltning |
![]() |
Olsson Westin, Katja : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2019) |
Bachelor thesis |
Swedish abstract: | Hur uppnår vi jämställdhet mellan könen? Detta var frågan som ställdes under FNs fjärde världskonferens om kvinnor i Beijing 1995. Svaret på frågan har kommit att bli något av en nationell strategi för jämställdhet och heter kort och gott jämställdhetsintegrering. Trots att det gått över 20 år sedan världskonferensen ägde rum är forskarna ännu inte eniga om hur integreringen på bästa sätt blir implementerad och forskningen som fokuserar på den lokala nivån är mycket begränsad. Denna uppsats har till syfte att studera två kommunala förvaltningars förutsättningar för en lyckad implementering utav kommunens nya jämställdhetsstrategi, samt se om det blir någon signifikant skillnad i arbetet beroende på förvaltningarnas könsfördelning. Uppsatsen utgår ifrån ett analytiskt ramverk bestående utav 4 villkor vilka teoretikern Lut Mergaert sammanställt för att kunna analysera just implementeringsmöjligheterna för en jämställdhetsintegrering. Studien genomförs vid Hässleholm kommuns barn- och utbildningsförvaltning samt miljö- och stadsbyggnadsförvaltning och de fyra villkoren som skapar det analytiska ramverket är konsensus, kunskap, möjligheter/motstånd och implementeringsansvar. Vid intervju med medarbetare har semi-strukturerade intervjuer används och vid jämförande mellan den kvinnodominerande barn- och utbildningsförvaltningen och mansdominerande miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen har metoden ”jämförande – mest lika” används, för att på så sätt se skillnader lättare. Studien kommer fram till att ingen av förvaltningarna lyckas uppnå Mergaerts villkor vilket också betyder att förutsättningarna för implementeringen ser dålig ut. Vid jämförelse mellan förvaltningarna framkommer en distinkt skillnad i deras oförmåga att uppfylla villkoren. Barn- och utbildningsförvaltningen hinder ligger framförallt i bristen av konkreta verktyg för arbetet, till exempel möjlighet för vidareutbildning inom ämnet, extra tid för reflektion eller finansiering. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens hinder ligger snarare i en misstron för själva ämnet jämställdhet och genus. |
Klimatsmart mat i Malmö |
![]() |
Källgarn, Olov; Jensen, Björn : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2017) |
Bachelor thesis |
English abstract: | Malmö, according to its own environmental program, wants to be "Sweden's most climate friendly city". All food purchased from the municipality should be organic and the greenhouse gas emissions should decreased by 40% by the end of 2020. The ecological target seems to be achievable, but climate emissions have only fallen by 15% at the time of writing. The city is now running a new venture to meet the goals. This study examines the procedure developed by Malmö City Environmental Management in relation to research on climate communication and behavioral change. It is common for evaluations of education to focus on the attitudes of the participants, rather than the behavioral changes that the education encourages. Through group interviews with educators and project participants, as well as content analysis of the educational material, the survey seeks to answer the question: Does the management of the environmental administration lead to a change in behavior in the education target group? Even though, according to the respondents, few changes have taken place so far, we have been able to identify obstacles, improvement measures and map how the participants relate to the education and the goal in different ways. We note that the method of conducting the venture does not use a theoretical framework or is consistently rooted in science. We note that the municipality has a strong position to realize environmentally friendly behavior among its employees, but that the municipality underuses the potential. Consequences and opportunities is discussed. |
Swedish abstract: | Malmö vill enligt sitt eget miljöprogram vara “Sveriges klimatsmartaste stad”. Alla livsmedel som köps in av kommunen ska vara ekologiska, och klimatgasutsläppen från maten ha minskat med 40% före utgången av 2020. Det ekologiska målet ser ut att kunna nås, men klimatgasutsläppen har endast gått ner med 15% i skrivande stund. Staden driver nu en ny satsning för att klara målsättningen. Denna undersökning granskar det förfarande som Malmö stads miljöförvaltning tagit fram och sätter det i relation till forskning om klimatkommunikation och beteendeförändring. Det är vanligt att utvärderingar av utbildningar fokuserar på deltagarnas attityd till utbildningen, istället för de beteendeförändringar som utbildningen uppmanar till. Genom gruppintervjuer med utbildare och projektdeltagare, samt innehållsanalys av utbildningsmaterialet söker undersökningen svar på frågan: leder miljöförvaltningens utbildning till ett förändrat beteende hos utbildningens målgrupp? Även om vi utifrån respondenterna kan konstatera att få konkreta förändringar hittills har skett i verksamheterna, har vi kunnat identifiera hinder, förbättringsåtgärder och kartlägga hur deltagarna på olika sätt förhåller sig till utbildningarna och till målet. Vi konstaterar att metoden för hur satsningen ska bedrivas inte använder sig av ett teoretiskt ramverk eller är konsekvent förankrad i vetenskap. Vi konstaterar att kommunen har en stark position för att verkliggöra miljövänligt beteende hos sina anställda, men att kommunen underutnyttjar potentialen. Konsekvenser och möjligheter diskuteras. |
Riskhantering i försörjningskedjan – ur ett inköpsperspektiv |
![]() |
Markusson, Josef; Ahlberg, Henrik : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020) |
Bachelor thesis |
English abstract: | Supply chains have become increasingly global, which has led to increased risk and more and more unforeseen events occurring that could adversely affect the organization. The purpose of this study was to gain an understanding of how Company A manages and identifies risks in the supply chain from a purchasing perspective, which was investigated using qualitative methods. The study began with the gathering of general facts to create a picture of potential problems in the supply chain, and the theoretical frame of reference was also focused on theories and models within risk definition, risk strategies and analysis tools for risk assessment. A case study was then conducted of how Company A perceived risks. The empirical data was collected through semi-structured interviews with individuals in the company's purchasing department, focusing on how they identify and manage risks. Subsequently, the data collected from the interviews were analyzed based on the theoretical frame of reference. The result showed that there is a great understanding of risk and active work against different types of risks, and to minimize disruptions, the main measure is communication with suppliers. The study also revealed that there is no uniform risk strategy and risk management among the individuals in the purchasing department, instead the risks are managed based on individual situations. |
Swedish abstract: | Försörjningskedjor har blivit allt mer globala, vilket har medfört att risken ökat och allt fler oförutsedda händelser uppstår som kan påverka organisationen på ett negativt sätt. Denna studies syfte var att få en förståelse för hur företag A hanterar och identifierar risker inom försörjningskedjan utifrån ett inköpsperspektiv, vilket undersöktes med hjälp av kvalitativa metoder. Studien började med insamling av allmänna fakta för att skapa en bild över potentiella problem inom försörjningskedjan, vidare riktades den teoretiska referensramen in på teorier och modeller inom riskdefinition, riskstrategier och analysverktyg för riskbedömning. Sedan genomfördes en fallstudie av hur företag A upplever risker. Den empiriska datan blev insamlad genom semi-strukturerade intervjuer med individer på företagets inköpsavdelning, med fokus på hur de identifierar och hanterar risker. Därefter analyserades den insamlade datan från intervjuerna, utifrån den teoretiska referensramen. Resultatet visade att det finns en stor riskförståelse och aktivt arbete mot olika typer av risker, samt för att minimera störningar är den främsta åtgärden kommunikation med leverantörer. I studien framkom även att det inte finns någon enhetlig riskstrategi och riskhantering bland individerna på inköpsavdelningen, istället hanteras riskerna utifrån enskilda situationer. |
Planering för social hållbarhet - en studie av Norra Sorgenfri i Malmö |
![]() |
Broman, Kajsa : Malmö universitet/Kultur och samhälle (2020) |
Master thesis (one year) |
English abstract: | Abstract This thesis is focusing on one of the most important concepts of our time sustainability, and more precise the term social sustainability in the context of Swedish urban planning and urban development. Sustainability within the urban planning is today a well established concept but at the same time a concept that is hard to fully understand and in need of clarification. There is no current generally accepted and well-defined method for telling what is, or contributes to, sustainable urban development. This thesis addresses different aspects of social sustainability in relation to the built environment and highlights the possibilities and challenges that is imbedded in physical planning. The more specific object of this thesis is to look into how new residential area in Malmö is planned to become sustainable in a social perspective. The area that is of interest in this case is Norra Sorgenfri, an old industrial area of Malmö, that is currently being transformed into what is suppose to be a model for sustainable urban development. I have identified a few key concepts related to social sustainability, through examination of documents and reports connected to Norra Sorgenfri, such as strings, greenery, diversity and attractiveness. My analysis has shown that there are both strength and weaknesses in the planning of Norra Sorgenfri in regards to the social sustainability. |
Swedish abstract: | Sammanfattning Den här uppsatsen behandlar ett av vår tids viktigaste begrepp nämligen hållbarhet, och närmare bestämt social hållbarhet i svensk stadsutveckling. Hållbarhet inom rumslig utveckling är idag ett väl etablerat koncept men samtidigt svårförstått och i behov av att förtydligas. I dagsläget finns ingen allmänt vedertagen eller väldefinierad metod för att avgöra vad som är, eller bidrar till att nå, en hållbar stadsutveckling. I denna uppsats behandlas olika aspekter av social hållbarhet kopplat till den byggda miljön och belyser de möjligheter och utmaningar som finns inom fysisk planering. Mer specificerat vill jag med denna uppsats belysa hur ett nyplanerat område i Malmö planeras för att bli ett hållbart område ur ett socialt perspektiv. Jag undersöker hur Malmö stad planerar för Norra Sorgenfri, ett gammalt industriområde som nu ska omvandlas till att bli ett föredöme för hållbar stadsutveckling. Genom plan- och visionsdokument samt hållbarhetsrapporter har jag identifierat några huvudbegrepp som kopplas till social hållbarhet; Anslutningar och stråk, grönska, attraktivitet och mötesplatser och till sist mångfald och blandad stad. Min platsanalys tillsammans med min analys utav empirin har sedan visat på både styrkor och svagheter för planeringen av Norra Sorgenfri utifrån en social hållbarhets aspekt. |